3i6
XXXIII. OLAI PETRI
I sa matto uplät nu Konung Carl Rijket, sedan han hade i thenna andra gången varit
Konung i sex månader och halt Stockholms stad inne , än tå han icke fick Slottet in , ty
Herr Thure Thureson hölt tliet Konung Christiern tillhanda. Så vardt tå Konung Carle
Raseborg med nâgor lörläning tillsagt, men tå han kom till Finland vardt honom Slottet
förhållet, ty Biskop Cordt i Åbo hade tliet inne och han stod honom emot, ty han hölt
med Konung Christiern, och achtade föga hvad Erkiebiskopen och Biskop Kettil beslutat
hade. Ther hade tå Konung Carl när vordet ihielslagen, och måste så hggia i Abo hela
sommaren öfver på stor kost och taring, förre än han fick Raseborg in, och så blef han
ther i någon tijd. Men i hurudana förtryckelse han på then tijd varit hafver, kan be
märkt varda af ett bref som han skref ifrån Raseborg till Rådet i Stockholm , ther han be
klagade sig eij förmå betala femtijo mark som han skyldig var, och ibland annor ord sknl-
ver hart så: Vij hafve förstådt, att Hans Helmholdt hafver sagt uppenbara på Idra Rådstugu,
i många värdiga Herrars och goda manna närvaru och åhöro, att vij skulle hafva sagt ho
nom i sommars i Åbo , att vij skulle hafva varit i Sverige igen en fullmächtig Konung in
nan S:t Michels dag, som nu förlijden är. Hoo oss tliet hafver sagt ölver, han heller en an
nan, han hafver sagt oss tliet med orätto ölver, som ingen god man &c. Och något tneiciter
följer i brefvet : vij ärom ty värr så fame utaf Sverige, att oss längtar aldrig efter att så
fara tridie sinne.
Tå nu Konung Carl var skild vijd rijket, behölt Biskop Kettil Höfvitsmansdömet,
så att han var' Rijksens Föreståndare. Men Flerr Thure Thureson, som hade Stockholms
slott inne, antvardade thet Erkiebiskopenom i händer, och thet tog Biskop Kettil vijd sig illa,
att thet icke skulle antvardas honom i händer, som Rijksens Föreståndare var , dock lät han
och Erkiebiskopen Slottet upp. Sä vardt ett herremöte tå hållit i Telje vijd Olofsmässo tijd 6)
och S:t Laurentii tijd p), strax therefter blef Biskop Kettil död. Så gingo tå the som i
Telje hade varit församlade till och utvalde Erkiebiskopen till Rijksens Föreståndare , men
Konung Christiern försummade thet icke, utan lät bref öfver bref gå in i Rijket, både till
Leekta och Lärda och till meniga Almogen här i landet, att the skulle taga honom igen med
vänskap. Men Ridderskapet och then menige man i rijket voro icke thes till sinnes att the
ville hafva honom igen. Och sä kom ett stort anskrij öfver Erkiebiskopen, att han skulle
hålla rijket Konung Christie rn tillhanda, men han giorde sin ursächt, både med bref och
svåra eder, att han höll rijket then Herra tillhanda, som Rijksens Råd samtyckiandes vorde.
Så hände sig vijd then tijden, att handlat vardt om ächtenskap emellan Herr Ivar
Axelson , som Gothland innehade, och Jungfru Magdalena Konung Carls dotter q), ocli
vardt hestält att Bröllopet skulle hållas i Nykiöping, vardt och bestält att ett allmänneligit
Herremöte skulle ther tå hållas , till hvilket Dannemarks Rijksens Råd skulle och med kom
ma. Herr Erich Axelson och Johan Christiernson anammade Jungfruna af Konung Carl på
Raseborg och förde henne till Nykiöping, ther vardt brölloppet hållet vijd Korsmässo tijd
om hösten Anno Domini i466. Och ther var till möte inäste parten af Ridderskapet öfver
heela rijket församblat, och några få voro ther med af Dannemarks Rijksens Råd. Men
Erkiebiskop Jöns, som Rijksens Föreståndare var, kom ther intet, och thermed skedde stor
knorr emot honom. Nog är till troendes att han väl förnam, att Rijksens Råd ville sättia
honom af Höfvitsmansdömet, ty kom han ther intet. Ther voro många som intet gillade
hans regemente , och the fruktade att han skulle taga Konung Christiern in igen , therföre
gingo the till och utvalde Herr Erich Axelson till Rijksens l örestandare. Någon tijd till—
förene hade Erkiebiskopen haft bod efter Herr Hils Sture r), och han var icke väl tillfrijds
med honom. Men Herr Nils dristade sig icke till att komma till honom, utan gaf sig till
Åbo till Herr Erich Axelson. Tå Erkiebiskopen förnam att han icke komma ville, sände
han väl 5 o karlar efter honom , som honom gripa skulle , och föra honom så till sig. Men
tå the kommo till hans gård, funno the honom icke, så skinnade the hans gård. Något ther
efter blef ett Herremöte i Stockholm, ther kommo Herr Nils Sture med Herr Erich Axel
son , och klagade öfver thet våld och orätt som honom skedt var, men han fick intet annat
än spott och spee af Erkiebiskopen, therföre foor han in i Gestringaland och fick några
karlar med sig, och grep så Erkiebiskopens fougda , tog många hästar ifrå honom och bar upp
allan skatten. Tå Erkiebiskopen thet förnam, sände han try hundrade folk emot honom.
Men Herr Nils drog upp åt Dahlarna och hyllade ther Almogen till sig-, och hölt samma
Herr Nils mycket med Konung Carl.

e) D. 29 Jul. p) D. 10 Aug. i465. r) Nicolaus Boetii Sture, regni senator &
ç)Nupta d. i4Sept. i466. Obiit Sudercopiæ arcis Arosiensis præfeâus. Srantonis Sture, re-
l4g5,ibic[ue sepulta. gni postmodum Gubernatoris pater, ob. iïo3.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.