\
SVENSKA CHRÔNICA.
3o5 <
Stockholm vijd S:t Matthiee tijd, efter Christi byrd år x45 7 i) , sedan han i nijo år Konung
vaiit. Och ta Konung Carl bortrymder var, komme in i landet igen Biskop Bengt i Skara,
Ierr Mans Green, Herr Thure Thureson, Göstaf Olofson, Göstaf Laurentson, och
manga flera som for Konung Carls vrede till Konung Christiern flydde voro k).
Tå nu Konung Carl flydder var, hade Erkiebiskopen fögo nöd till att fa Stockholm
in, ty the voro tvedrächtige ther inne. Och Olof Drake var Höfvitzman både öfver Slott
och Stad på Konung Carls vägna, och en månad therefter fick Erkiebiskopen slottet in,
hade sa strax bod till Gothland efter Herr Olof Axelson. The skickade tå myndig bod
till Konung Christiern, och medan han giorde redo, foor Erkiebiskopen kring om landet,
och dagtingade med Bönderna, och fick all Slotten in förutan Calmar, som Herr Göstaf
Carlson innehade. Och lät intet Erkiebiskopen sig thet bekomma för bönderne, att
han ville hafva Konung Christiern här in, ty then menige man i landet hade thet
intet samtycht, efter thet han hade giort så mycken skada lmr in på landet, och var Rijk-
sens hätske fiende. Men för än någon viste ther af ett ord, tå var han vijd Pingesdaga
tijd i Diurahamn /) med en ganska stor skiepsflotta, och lät gå för rychte, att Konung
Konung Carl hade solderat ganska mycket folk, och rustade sig har in i rijket till att skin-
na och bränna, och för then skull var han kommen till att sådant afväria. Men Erkiebi
skopen och the andre som thetta med honom bedrifvi t hade, uptecknade några Articklar .
hvilka Konung Christiern besegla skulle och sa ville the hafva honom för theras Herra
och Konung. Samma articklar voro tillförene sände till Kiöpenhamn och hade ther varit be*
seglade, och sändes åter nu till Konungen, och vordo utan gensägelse strax beseglade, och
the voro sa lydande: Först, han skulle hålla alt rijket vijd Sveriges lag, privilegier och
goda gamla sedvänior. Item ingens Jordagods som i thet ena rijket bodde, skulle i thet
andra förhindrat varda. Item thet han hade borto ifrå Sveriges Crono, skulle han låta
komma ther till igen. Item the Svenske skulle hafva frij tilltalan i rättegång om Gothland, och
Tullen vijd Bålrus förhandlas och rättas. Item han eller hans Förstinna eller någor på the
ras vägna, skulle icke kiöpa eller panta något Jordagods till Cronone eller sig, förty ther
med förnedras Ridderskapet och hrälset, och förminskas rijksens tjenst. Och är theraf till
förene upkommen stor ovilha emellan herrskapet och frälset. Item han skulle intet förpanta,
heller till återiösen bortgifra rijksens slott, land eller lähn. Item han skulle icke läggia nå
gon olaglig tunga på rijksens inbyggiare m). Så foor tå Erkiebiskopen ut till Konungen, och
lät taga honom med process, kors och fana in i Staden, än tå han en lijten tijd tillförene
hade stått pä Burspråket i Stockholm, och uppenbarliga utlåfvat att han icke ville taga nå
gon främmande Herra här in i rijket.
På Sanft i Johannis Baptistæ dag utvaldes Konung Christiern i Stockholm till
Sveriges Konung, foor så strax till Upsala, och hyllades vijd Mora Steen af them som tå
kunde tillstädes vara. Och på S:ti Petri och S:ti Pauli dag n) blef han krönter i Upsala ,
och hade han Sverige inne sa länge Konung Carl var i Dautzicke, och stod landet under
hans regemente väl med thet första, sedan begynte thet förvandlas. Och lat han utköra sin
son Junkar Hans till Konung efter sig så här i Sverige, som han hade tillförene låtit ho
nom utköra till Konung till Dannemark ock Norrige , Herr Thure Thureson giorde han till
Rijksens Marsk och antvardade honom Stockholms Slott. Och alt thet guld och sölf som Ko
nung Carl hade fått Munkarna i Stockholm till giöma i goda troo, thet rögde the och läto
Konung Christiern få. Anno Dmi i 46 2 var Pafvens Legat Marinus o) benämbd här i rij
ket med Romare Afflat, och församblade här många penningar, och af alt thet han här för-
samblade tog Konungen halfparten, ty han sade sig och ofta skola föra örlig emot Chri-
stenhetenes fiender Ryssarne. Tå nu Konung Christiern i några år regerat hade , begynte
han läggia många nya skatter på landet, then ena efter then andra, och alla the som några
penningar hade , the måste läna honom till stora Summor, och fingo dock intet igen. Och
vallum exegit Rex Carolus XII. an. 1704, in
favorem fa mi lite Gyllenstiernianæ , quæ ex filia
R. Caroli VIII. Christina nupta Erico Eri-
ci ( Gyllenstierna i, descendit. Cfr. Nordberg K.
Carl XII. Hist. T. II. p. 3 oi.
i) Filiæ Regis Caroli Margaretha & Magda
lena. quae in Svecia remanserant, prædium Svart
sjö Se paroeciam Herseme, hodie Häradshammar.
obtinuerunt, v. Litt, Archiepiscopi d. i 5 Mart,
alla-
1457. a P; Lagerbring, Handi. T. II. p. a 58 .
k) Cfr. Chron. Rhythm, supra, Fant Forts,
at Uagerbnng. p. 6 . sq.
/ j In paroecia Vermdö prope Vaxholmiam.
m) Leguntur ap. Hadorph, 1 . c. p. 104. S a.
n) Die 29 Junii 1.457.
o) Marinus de Fregeno, a Pio II. P. P. nun _
tius Apostolicus in Svecia specialiter deputatus
a. i 46 o. v. Celse Bullar, p. 197.
6 S.
Christian I,
ii. 77.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.