XXXIII. OLAI PETRI
03 .
Christopher
sgâ
kamelig rätt lyda under Sveriges Crono. ia:o Item hvad som af tlieres godz, som utan^
rijket varit hafva i föregången tvedrächt, upburit är, skal icke igengifvas. i5:o Item om
mynt och tull, skal skickas efter Rijksens Råds råde. x4:o Item han skulle och hjelpa them
till gotlo som i Konung Erichs tijd hade lijdit skada och fängelse i land to Hollsteen, heller
annorstädz. Under thessa förnämbda villkor och Artickiar, ville the Svenska anamma Konung
Christopher for theras Herra och Konung. Men Konung Christopher gick ther vällvilliga
under ; och gaf ther sin bref och förplichtelse uppä: Brefvet var utgifvit på Slottet i Kiöp-
mannahainn pâ Marci Evangclistæ dag e) ar efter Christi byrd 144i f).
Ochså beramades ett Herramöte i Calmare pä S:t Johannis tijd näst kommandes,
ther skulle tå Konung Christopher sielf komma. Och the Svenska ville ther förvetta sig med
honom, om theras privilegier och annan dehl, som the ville hallas skulle. Blef ock Marsken
kallat till Halmstada, at han ther skulle komma till orda med Konung Christopher, hvilket
och så skedde, ther läfvades Marskenom mera godt, än han någon tijd begiära kunde, och
Konungen sade sig villia vara honom för en son, och alt thet Marsken begiärade vart ho
nom bebrefvat med svära Eder och löfte. Och tå tijd var, församblades Rijksens Råd i Cal
mare, men för någon uppror som Konung Christopher hade af bönderna i Juthland, kunde
han intet komma tijt för Värmasso tijd g). När han ta kom vart han med stoor ähro och
vyrdning intagen i Calmare. Sä drog han till Stockholm, blef och sa ther med sådana pral
och ståt intagen som ther till hörde, och all then del som ther behöfdes, thet hestälte .Mar
sken, Och ta Konungen infördes ledde Erckebiskopen honom pä then ena sijdona, och Mar
sken på then andra, men mange al the. Svenske, som thet sägs, sade at Marsken var mycket
skickeligare till at vara Konung, än tin n andre ; ty Marsken var en reslig och välväxt man.
Sadana tal kom för Konungen, och thet misshagade honom storliga. Strax foor Koninl-
gcn ifrä Stockholm och till Mora steen, ther blef han, efter som gammal sed var,
hyllat till Sveriges Konung, på helga Kors afton om hösten, och pä heliga Kors dag g)
vart han kroater i Upsala, är efter Christi byrd i4ai, och sä slog han siuttijo ädla
män till Riddare, Svenska, Danska och Tyska, och Marsken var den främste. Men tå
Konungen kom till Stockholm igen, begyntes stoor klagomål emot Marsken, förty Hr Chri-
stiern Nilsson Drotzeten klagade svärliga öfver sitt fängelse, och gick honom fast elter,
sökte och Konungen mänga orsaker emot honom, ty han frnchtade fö- honom, att han skulle
upväckia landet emot honom, och hvar Marsken icke hade så vijsliga sett sig före som
han giorde, och icke hati så gode vänner vijd handena, tå liadc han kommit om halsen, lörty
alt thet goda som honom läfvat var tillförene, thet var nu förgiätit. Thet plägar sällan hän
da, at then Herre som landena tillförene regerat hafver, kan stå säker under then Herra som
efterkommer. Thet seer man väl med Konung Waldemar, Konung Magnus Ladulåses bro
der, thet ser man bär med Marsken, thet seer man och med gambla Hr Sten Sture som
här efter följer, förty then som land och Rijke regera skall, han får inånga ovänner, ther-
före blifva the och mänga som gänga honom efter, tå hans macht varder mindre. Sä hade
och nu Marsken vid Séx ähr haft regemente öfver Rijket; och föga roliga regerat, som man
tillförene hört hafver, och hade han mänga förtörnat, ty klagade mänga öfver honom, och
thet hörde Konungen gierna. Och han hade velat mänga resor hafva giort anda med ho
nom, hvar han hade thet kunnat bekomma. Men Marsken säg sig al ti j d vijsliga före, och
höll mycket folk och befäste sig väl pä Vijborg, som han efter Drotzeten infätt hade.
Drotzeten blef död året efter Christopher inkommen var i Rijket. Tå nu Konungen hade
uträttat sin ärende med hyllning och kröning, red han strax vinteren therefter sina Erichs
gatu. Men Konung Erich var pä Gothland, hade ther befästat sig och hade ther mäng
Skepp med sina fetalianer till Siös och giorde stoor skada. Han lät upptaga all the Skepp
som han öfverkomma kunde, som Svensk voro, och Stockholms Borgarom giorde han osäije-
lig stoor skada. Sä föll hans folk och ofta i land skinnade och brände vijd siÖsijdona alt
thet the öfverkommo, besynnerliga brände the up Trosa och mycket ther omkring. Sådana
skada och förderf vart ofta klagat för Konung Christopher, men han achtade thet for fögo
ting, utan slog thet af med ett skiämt, och sade att hans moders broder måste och hafva
något till at hälla sig med. Och lijdo the Svenske allestädes skada, och fingo ingen hug-
svalelse therföre, utan spott och spee.
Och tå Konung Christopher i någor är regerat hade gick han pä giftermål, fick sa
Margrefvens dotter af Brandeburg Dorothea vijd namn. Brölloppet vart hållet i Kiöpenhamn
Anno
t ) Die 25 Aprilis. g) Cfr. Huitfeldt 1. c. p. 827«
/) Leguntur ap. Iladorph , 1. c. p. i45. h) Die i4 Septembris.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.