SVENSKA CHRÔNICA.
297
hade the Danske hod till Hertog Christopher af Beijern, som var Konung Erichs systerson
och hyllade honom för Konung, låfvandes honom all thenna try rijken elfter thet förbund
som all try rijken emellan giordt var. Men the Svenske vordo ther om intet tillsporde^
och viste tiier intet utaf förra än thet giordt var. Och sa trädde the Danska ifrä then ar-
tickelen som står i förbundet, att tå Konung skulle väljas, skuile the vara tillhopa af all
try rijken. Men sa skedde icke nu, och dock hafva the Danska lâfvat Hertog Christopher
all try njke. Och ta samma Hertog Christopher var inkommen till Danneinark, begaf thet
sig att Marsken var i Calmare och hade några af Rijks< ns llåd med sig. Ther kommo ta
the Danskas sandebod, Erkiebiskoppen i Lund b) och Herr Claus Nielson c ) Marskens svå
ger, the begynte handla på Konung Christophers a ägna att han måtte komma här till rij-
ket, ty han var en from ung man och prijsade the lmnorn öfver alla måtto. Men Marsken
hade mång insagor ther uti, förty han betiöste sig sedan icke kunna stå säker här i rij-
ket, förty han hade mange ovänner som skulle villia gå honom effter, räkna honom mång
skadagiäld till och villia platt förderfva honom. Men the Danske sade att thet skulle vara
utan fara, ty ther skulle göras sådana bref och förvarningar uppå, som han någon tijd be-
giära kunde, och ther lian kunde vara förvarat med, att lian ingen skulle stå till rätta för
sitt regemente skull. Och ther till skulle han få all the Land och Lähn som han sielf be-
giära ville. Och effter lång förhandling gaf Marsken them lör svar, att han intet kunde
göra thertiH, förra än han hade hört Here gode mäns sinne ther om.
Ther före förskref lian ett alhnänneligit Herremöte ther om i Arboga till ståndandes.
Och sä gaf han Rijksens Råd then sakena före, och effter thet han tå förnam, och hade thet
tiliförene förnummit, att Erkiebiskop Nils och the andre af Rådet voro så till sinnes, att
the ville hafva Konung Christopher här in , på thet rijken måtte blifva tillhopa Som tiliföre
ne beslutat var, ville han icke sta them emot, utan begiärade att the ville betänekia, i hu-
rudana måtto han hade anammat Rijket, och hvad arbete, släperij och lijfsfara lian hade va
rit uti, för Rijksens bästa skuld, och var kommen i svår giäid, then han aldrig förmätte
betala, och Rijket var kommet till stadga igen.
la sporde Rijksens Råd honom till, livad han begiärade till vedergiällning, så be-
giärade han b inland i sin lijfstijd och Öland och Borckholmen för sig och sina arfvingar, så
att thet skulle lÖ 3 as honcln eller hans arfvingar ifrå, för fyratijo tu send mark penningar,
och vart honom sä af Rijksens Råd lâfvat och bebrefvat.
Sedan sändes bod och bref till Konung Christopher, att the vöre till frijds, till att
anamma honom för Herra och Konung. Marsken skref och besynnerliga honom till ther cm
med, dock med sådana vilkor, att om han ville ia Va, bebrefva oeh obrottsligen hålla thessa
effterskrefne artiklar:
1:0 Att Sveriges lag och privilegier, och goda gambla Sedvanior skulle hållas, och
iner Rijksens Råd ville förbätlra Jagen skulle han thet con entier a. 2:0 Ingen skulle tagas i
Rijksens Råd utan Svenske, och thet med Rijksens Räds rade, ju åtminsto Erkiebiskopens
Drotzetens och Lagmansens i Upland, och the try af Rijksens Råd, som med them Slotslof-
van hafva. ö:o Slotslofvan öfver alt rijket skal effter Konungens död hållas Erkiebiskopen,
Drotzeten, Lagmannen i Upland med andra try af Rijksens Råd, som ther till nämbda var
da, tillhanda, så att the altijd äro sex. 4 :o Ingen Slctt eller Lähn skola förlänas utan Sven
skom och thet effter Rijksens Råds rade, och ingom skal ifrätagas något Slctt, utan theras
sam tyck i o, åtminsto som Slotslofvan står uppå. 5 :o Tå Konungen var i Sverige, skulle han
hafva Svensk Hofmastare, Canceller, Kainmaremästare, Kökemastare; Skänk och Fodermask -
them som Rijksens Råd kiände ther goda före, och the skulle n.öta honom i landamärcke
tå han droge in i rijket. 6:0. Item skatten som uppburin varder af hvart rijké skal ther
blifva och förtäras, och skatten skall upbäras i allehanda varur, som tillfÖreile skedt är.
7:0 Item Rijksens Träsel d) skall vara ther som Rijksens Rad blifver, och Rijksens ränta skulle
förtäras här i rijket och icke utföras, utan ther nöden kräfver och h jelp skall ta<*as af all
try Rijken, och livad icke förtäras skall, blifva tillstädes, och göda män skola stå thet före,
och giöra ther räkenskap af. 8:0 Item all bref soin finnas kunna i Dannemarck och Norrige som
Sverige tillhöra, skulla komma liijt in i rijket igen. g:o Item Gothland skulle komma till Sverige
igen som thet borde. 10:0 Item Svenske män skulle vara ttdlefrij for Bogehuus. 11:0 Hvad af
Ryssland kan mecl all try rijksens tillhjelp inkräktadt varda, thet skall både med andelig och le-
kame*
h) Hans Laxman. nitate observât Ragerbring. ]. c. p. 4 yî.
c) Rönnow, Danke Marschus. Cfr. quæ de affi- d) Drätsel, fhcus publieus.
II. 7 5 4

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.