XXXIII. OLAI PETRI
296
ga ; förty här skedde then ena upproren effter then andra, och ää skedde ther skada med,
ja the Svenske hade dubbel skada och förderf, utrijkes feigde med Konnngenom och innj-
kes tvist och tvedrächt, sä att i then tijdcn stod ganska illa till i rijket, och var thet ett
rätt förspel, livad regemente man skulle förmoda under föreståndare och Höividzmän,
som icke voro Konungar , ty ingen ville lyda then andra utan räknade sig alla lijka goda.
Pä thet sidsta elfter mâng Herremöte och beslutningar , kom thet dock ther till, att
ett allmänt Herremöte af alla try rijken vart beramat i Calmarne. Och tå Erkiebiskop O
lof skulle fara till samma möte, och kom till Nykiöping , ther vardt han (som rychtet gick)
förgifven i Mandelmlölk, och blcf ther dod ; är nog troendes, att then som thet lät giöra
förtychte thet, att han lade sig sa mycket ut för Konungen. Och thetta skedde Anno
Domini i4ÖS, något eliter Pingesdaga. Men ta the Svenska kommo till Calmarne mötte
them ther några la af Dannemark, som gäfvo them svar på Konungens vägna, att Konun
gen icke kunde hälla then dagtingan som giord var, med mindre han mätte lörläna try Sloit
hvem honom täcktes. Men Marsken sade ther kort neij till, han sade sig vara tillfrijds au
Konungen mätte komma till sitt rijke igen och all Slott skulle hållas honom tillhanda , dock
skulle the vara under Svenska manna händer.
I samma möte vardt och thet förbundet förnyat som rijken emellan giort var, med
sina Artiklar, men om then Artikelen, att all try rijken skulle vara under en Konung, ha
de the Svenska stora insago uti, så att the icke kommo öfverens med the Danska i then Ai —
tickelen. Ty the Svenske hade nog förnummit af Drottning Margarethas och Konung E-
richs regemente, atl thet icke var Sverige altijd nyttogt, att vara under then Konung som
rådde öfver Dannemark. Therlöre ville the Svenska icke samtyckia then Artikelen i tuet
gamla förbundet, utan hade många insagor i samma Artickel, dock blef om samma Artikel 1
then resan så beslutat, att på ett annat Herremöte skulle ther om handlat varda, hvilket
rijkena kunde nyttogare vara, hafva alla en Konung eller hafva hvar sin Konung. Och om
thet tå vardt beslutat, att hvart rijke skulle hafva sin egen Konung, sä skulle dock lörbun-
det blilva ståndandes obrottsligit i the andra Artiklar till evig tijd, och ther giordes stark
bref och besegling uppå y).
Och så seer man klarliga af thetta beslut, att then Artickelen att all a try Rijken,
skulle hafva cn Konung, biel ai' the Svenska allaredo i Konung Erichs tijd ogillad, som
then förste Konung var, t fiter thet förbundet som Drottning Margaretha giorde rijken e-
mellan. Ty the Svenske märekte väl, hvart ut thet skulle lända med thet förbundet i then
Artickelen, effter tint the vilkor, som förbundet hängde uppå icke vordo hallen, ty Ko
nungen ville frij och icke med sådana vilkor bunden vara. Therföre blef thet Sverige ett
skadeligit förbund. Och var tå Konung Erich seglat ifrå Dannemark till Gothland , och ha
de tagit med sig all sin Konungsliga skatt, som han ther i rijket hade och förde honom till
"Wijsborg 3 ). Någon tijd ther effter kom Konungen till Stäkaborg, och hade ra ang bod till
Marsken , och sade honom stora säkerhet till, att han skulle komma med honom till or
da. Men Marsken ville ju ingalunda komma till honom. Och medan Konung Erich ther
var, kommo honom mâng bref tillhanda, ther the Danska sade honom upp huldskap och
manskap, ty han hade och mycket öfvervåld och orätt giort them ther i landet, han ville
sättia them en Konung öfver hufvudet, then the icke hafva ville, och hade han bortfört
alt thet bästa som han ther öfver bekomma kunde, och mycket annat som honom före-
kastat vardt. a) Och effter han intet kunde skaffa sin villie med Marsken, sa for han till Goth
land igen och blef ther i mâng år, och giorde altijd stoor skada på the Svenska, ty han
hade altijd sin Skepp och Fetaliancr till siös, och lät upptaga alla the Svenskas Skepp, som
han öfverkomma kunde, så att Gothland var intet annat än ett röfvarenäste vordet.
Men sedan Konung Erich var skiljd vijd Dannemark, fingo the Svenske än ett större
mod, och sade honom så platt opp huldskap och manskap, att the aldrig effter then dag
ville hafva honom för Elerra och* Konung, och så fick tå Marsken Calmare och Stäka
borg in, och någon tijd ther effter fick han Borckholm. Så blef och ta Hans Kröpeiin
död på Åbo, tlitrlöre fick Marsken strax Åbo Slott och Kastelholm in, så att all Slotten
stodo honom nu tillhanda.
Ta nu Konung Erich begynte annorledes till att skicka sig i Dannemark, än honom
borde, och ville sättia them then Konung upp som the icke hafva ville, som förberört är,
hade
y) Leguntur ap. Dadorph 1. c. p. 12 Ö. aj v. litt. Senatus regni Dan. cl. a4 Jun. i43g ap.
z) Arx Yisbyensis in Gotlilandia. Jf uitfeldt 1 . c. p. 807. c fr. Lastrbring 1 . c. p. 202.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.