294
XXXIII. OLAI PETRI
ru the t kan, the äre nu alle under Guds dom, ther hvarken falsk klagomåhl eller orättvijsv
ursächt galla plägar. Och sä kom både Engelbrecht och Erich Puke om halsen pä ett
år, och the voro the samme som mäst bedrifvit then feigdena emot Konung Erich.
Vijd then tijden att Erich Puke hade giort uppresning emot Marsken, gingo bönderna
i Aska Härade «) till och togo fatt pä Jösse Erichson, som Dalekarlarna sa illa plägat ha
de, tå han var Konung Erichs Befallningsman pä Wästeråhs som tillförene berört är. Sam
ma JÖsse Erichson var i Wadstena Kloster och hade Marskens frijdsbref, ther kommo bön
derna, grip o honom 7 och förde honom till Motala ting, ther dömde the honom och huggo
honom hufvudet af med en yxa. Thet plägar gemenliga sä hända, att såsom en gör sä var
der honom gängandes. Thenne Jösse Erichson var en Bonda plägomästare, sa vordo och
bönderne hans plågomästare. Men Marsken beskattade the bönderna .ganska svärhga lör
then gierning the giort hade. Icke förthenskuld han unte Jösse Erichson sa godt, utan j ör
thet the hade brutit hans frijdsbref, och att andre skulle taga en förskräckelse före, och ic
ke sa göra. Dock fölgde ther icke större i örskräckelse utaf, än att the i Dalaime slogo
Marskens fougdn ihiel, the i Wermeland slogo och en hans föugda ihiel, sa lijtet achtade tlie
än ta hans vrede. I thetfa Erich Pukes uppror giordes stor skada och mången god man
kom om halsen. I Wästergöthland blef Bengt Uddeson slagen, i Wermeland Thure Kettil -
son , i Dahlarne Bengt G unnar son, Matthis Jonson'och Olof St or ek med mänga andre.
Tå nu Erich Puke rättat v r ar, bief en Herredag i Strängenäs, ther förhandlat
Vardt, huru the ville försvara thet the giort hade i Suderkiöping, ther Marsken och Rijk-
sens Råd hade låtit taga all Slotten in och förvandlat alla Slottzlofvarna, ty thet var ta
vitterligit vordet, att Konung Erich leide och var på Gothland, och viste the val att han
sådana handel icke gilla skulle. Och thet vardt beslutat, att the ville blifva vijd thet som
giordt var, besynnerliga eliter thet hade i Calmarne varit så belefvat, att all Slott och
Fäste skulle vara i Svenska manna händer, men om Slotzlofvarna kan man intet vetta, hvad
af Konungenom hafver vordet belefvat ; nog är märekiandes, att han ville Slotten skulle
hållas honom till handa. Så vardt och i thetta möte belefvat, att Johannis ther näst skulle
hållas en Herredag i Calmarne, ther vijdare om all ärende handlas skulle, ther Konungen
Och sielf till komma skulle. Och thetta Herremöte i Strängenäs vardt hållet Anno Domini
x 4<>7 vijd Palmsöndag, och tå tick Drotzeten Nykiöpings Slott in af Marsken. Ta nil
tijden tillstundade att Herremöte skulle stå i Calmarne ville intet Konung Erich komma tijt.
Så foro tå Erkiebiskop Olof , Drotzeten Herr Christiern, Biskop Måns i Abo och Hans Krö
pelin till Dannemark, menandes sig villia laga all ting så till thet hasta, att Konungen
skulle komma till Sverige igen, och hålla thet han så ofita utlåfvat hade, men nar the kem-
mo fram, vordo the fÖgo achtade, therföre voro the glade att the kommo heem igen, förty
the fingo ther sådana tidende, att Konungen begynte skicka sig så i Dannemark, att thet
Danska Ridderskapet låfvade honom eij dyrt. Han ville upsättia sin Broderson Hertog
BugislafF till Konung, tog så Slotten ifrå the Danske och antvardade them Tyskar i händer.
Så begynte och Marsken tänekia till huru han skulle straffa Dalekarlarna och them i
Wermeland som hans fougdar ihielslagit hade, men Drotzeten rådde ther altijd ifrå, och
ville ju försvara bönderna, så att Marsken på thet siclsta väl märekia kunde , att Drotze
ten icke mente lionom med godo, ty han gaf honom mång skadelig råd, hölt sig mycket till
bönderna, ocb achtade skilja Marsken vijd HÖfvidzmansdomet, och komma sig ther till i-
gen. Men Marsken lät sig sådant intet kunna bemärekia, utan giorde hvad honom siellvom
syntes nyttogt vara. Therföre foor han med mycket folk upp i Dalarne och tvingade them
till lydno. Lät han och sitt folk fara in i Wermeland, straffade ther them, som upproriske
voro, och kom them till lydachtigheet, och ehvad han sig företog thet gick han väl ige
nom , och thet misshagade Drotzeten ganska storliga, så att thet kom på thet sidsta till cn
uppenbara ovillia them emellan, än tå att Marsken gaf altijd sviga, effter haii var ung och
kallade Drotzeten sin fader. Dock växte ju hatet större och större, så att Drotzeten och
Nils Stenson med hans Broder bundo band emot Marsken tillhopa och ville åter hålla sig
till Konungen igen. Tå Marsken thet förnam, hölt han sig än tå för Drotzetens vän och
skref honom till på hans gård Räfvelsta v) ther han var, och brefven lydde så, att om
Drotzeten något hade till att beställa, så skulle han finna Marsken i Skenninge, och effter
honom som brefvet förde , lät Marsken sin tienare Claes Lång följa med en stoor hop goda
Hofrnän, the ther höllo i skogen utan för garden och brefdragaren gick in och värfva-
de
*0 In Ostrogothia cfr. Diar. Wazst. ad a. i436.
r) In Uplandia.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.