* 3 *
XXXIII. OLAI PETRI
krank, och mena en part, att Herr Bengt rådde honom tber till, att han skulle fara med
båt, och som han kom lijtet 1’ram om Göksholm, lade han ther till en lijten holma p) till
att hvila sig öfver nattena, och strax kom Mans Bengtson ryckiandes med en bat ifrå Göks
holm och kom pä holman till honom, och Engelbrecht stod och stödde sig vid sin kiäpp,
ty han förmåtte fÖgo. Tå gick Mans Bengtson till honom och sporde honom till om han
icke måtte blifva i rijkena för honom, och hogg strax till honom med en yxa, och effter
thet Engtlbrecht bar upp handena med kiäppen för sig , högg han honom try linger utaf
och slog så honom ther ihiäl, grep så hans hustru och tienare och fcrde till sin fader på
Göksholm. Ooh thetta skedde effter Christi byrd ar i456 vijd Korsmässe ti/d om vare-
na q). När thetta skedt var, tog thenne Mans Bengtson en af Engelbrechts tienare
benämbd Albrecht Pettata r), then han fångat hade, och mente med honom velat om
nattetid förraska sig Örebro Slott till, men thet lyckades intet för honom, ty fougden
ville icke läsa Slottsporten upp om nattena, ehuru mycket Albrecht thet begiarade. Tå
nu thetta blef uppenbarat, huru skändeliga Engclbrecht var af daga tagen, giorde hans tie
nare sig redo till att hämnas ther öfver, fingo många bönder med sig och drog till Göks
holm, men Herr Bengt och hans son rymde till Ringstadaholm, och lato theras tienare blif
va qvar på gården. Så kunde tå Engelbrechts tienare icke mehra uträtta, utan brände trä-
huusena af på Göksholm. Stenhuset kunde the icke få. Ther med drogo the till Medclösa
Kyrkio, ti/t bönderna hade fört Engelbrechts lijk, thet togo the och förde thet till Öre
bro, och begrofvo thet i Bykyrkione.
Ena sådana andalycht fick Engelbrecht, och om thet skal räknas for välgierning, att
han frälste rijket af sådana träldom, som thet uti kommet var, så blef thet honom illa lönt^
och ju besynnerliga i then måtton, att intet straff gick effter hans död. Förty Måns Bengt
son som honom slog ihiel varat Lögeliga frijdkallat, och Marsken lät gâ ut bref ölver heela
landet att ingen skulle i någon måtto förkasta eller förvijta honom then gierningena. Thet
hafver af somligom vordet räknat för fÖgo skada att Engelbrecht Var af vägen, skal och
Engelbrecht varda räknat för en upprorisk man emot sitt rätta Herrskap, så må och alla
uproriska män see på honom , hvad the sig förmoda skola på thet sidsta.
Tå nu Engelbrecht död var, blef Marsken Karl Knutson af allom ehdrächteliga ut
vald till Rijksens Höfvidzman, och strax hegyntc han tänekia till huru han skulle hålla sig
vijd macht, b ehölt bästa lönen sielfver, och the andre af Ridderskapet finge icke så myc
ket som the förmodat hade, och när the klagade att the - icke förmåtte hålla theras karla
af then förläning the hade, och begiärade mehra, 1a plägade lian svara ihem, att the icke
skulle räckia fotterna längre ut än skinnf allen räckte. Och sa fÖrstärckte han sig, ty
Hoffolket gaf sig mäst i hans tienst, effter han förmåtte bättre Iona them, än the andre
Herremännerna. Så gafs och honom skuld, att han skulle hafva besynnerliga sin bud ute
ther om, att the skulle locka alla Hoffmän till honom, ther stor ovillia af kom emellan ho
nom och Ridderskapet, ibland hvilka Erich Puke en var, then tiler Uppenbarliga sade till
honom: Carl Knutson behält hema tina stöfvare, the läcka bort alla mina tienare, heller jag
skal slå them på näsona och vijsa them heem igen. Och växte ovillien så stor, att Erich
Puke lade sig ofta ther vinn om, att han ville hafva kommit Marsken om halsen, än tå att
the åter vor de fÖrlikte igen.
Tå nu tijdeii så fördrogde, och Stockholms Slott med mång annor Slott voro bestallat
i rijket, kom thet till ett upslag, dock ther för innan fick Marsken Nykiöping in. Så skulle
thet stå i dagh till Olofsmässo tijd, tå skulle blifva ett Herremöte i Calmarne, ther skulle
Konung Erich sielf komma, hvilket också skedde. Han kom ther och hade många Tyska
Förstår med sig, thesslijkes och många af Danncmark. Ther blef thet så beslutat, att Ko
nungen skulle komma till rijket igen, och all Siott skulle besättias med Svenske män, och
therföre antvardade han tå strax två Svenska Riddare Calmarne i händer, som voro Herr
Bengt Stenson och Herr Boo Stenson, och om Michelsmässona ther effter skulle thet Sven
ska Ridderskapet möta Konungenom i Suderkiöping. Och ther med foor Konung Erich ifrâ
Calmarne till Gothland, och töfvade så ther till thes att han, effter som beslutat var, skulle
komma till Suderkiöping. När tijd var, gaf han sig med sin Skeppsflotta till siös, och så
kom en storm på honom, att alla hans Skepp vordo förskingrat och mång af them blefvo
borta, några af them kommo i Suderkiöpings skär, men thet Skepp som Konungvn var sielf
uppå feed stora nöd, miste marsena, och kom med stora plats under Karlsönä vijd Goth
land ,
p) Cod. 10 . eadem manu in margine addit: q) Die 4 Maji.
Holmen heter Hvalen. Cfr. supra p. 84. i) Chron. Rhythm, p. 84.: Peccatel,

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.