SVENSKA CHRONICA.
T *- TT” TOrd * tefaUat ' 0ch VärJt tä påbödit, att ifi-
is: siid - :rr • jr
ä ~ r fSr *t - ■*? ä nt
var. Men the fi„g„ ingen god Tar àf Tnom^utan ht, ‘s.de'tLm’““ 6 f°T of
och stickade elden pä staden. När ,he SvenskUhe, hörde IL T TTiT» '
Marsten pä väs,t. sijdone oeh Erich Pute pä then södt Ocl “elf ! h T T T .’
UDnprihan r 0 ;„,m „ n jr „ . , 1 ura> ucli enter thet kom nu ater till eh
uppenoara ieigde emellan Konung Erich och the Svenska ,
the skulle n,.,„ l)+0 • tt*./i . , nsKa > then ore var thet af nodene att
1 kUlle lorve kt a sig om en Hotvidzman, then the skulle h da P fïW i .v .c-
mo flip jmil -o , 5 Ulie J y aa enter, och iherfore kojtj-
TetTen „ r TT.* arMmmcU K1 “ ter «“ «t u, välla ,ig HÖMdzman. Ocl, pS
honen slTVj vT“ k0re ‘> VOrd ° trettio **<• «*» *W*h li.er till ,f heela
hop „ son, tore, hafva skulle , oeh hvarthera hemlig, gifva sina rös. M dig. Eckiebiskop
OM —de rosterna SU folio ,â fem och tiugu röster pä Kar, KnntsonWh, Je
HMvidamfn t ! 1 rT fT *** T] “ rf5re »^Me tä all. Marsken löt
Hofvidzman, ,u besynnerliga Clerckerijet och Hidderskapet. Men En.elbrecht och Erich Pu-
uJ D°oc“s f* TT ’ ° Cb i,SU ° en stor ovllli. kom
men Mart ,„r for<Jr “S™> -«Marsken och Engelbrecht skulle båda regera i lan,lena,
men Marsken skuhe bbfva ,rar i Stockholm, „eh acht, på then beställningen Och Engel-
brecht skulle fara ut , lande, ,ge„, och beläggia the andra Slotten som konungens befall-
mng man muehade Han drog strax for Nykiöping, och 1st be,talla thet med them som
f Tr i T 1 "", , ÙS ? “* han bela S8 ia s ‘äkeborg, Tiufsta boerna lade han
for tukeholm och sa drog han till Calmarne, men eliter thet han icke kunde fä staden in,
lat han Ilerr A,fr St,„„ „,) Herr Gostef Laurentzson och Herr Gotskalck Bengtson med
ett stort tal folk bbfva v.,d KUckcberg at, han skullo achta pä then af Calmarne. Och
v„d samma t.,den fingo Nds S,ensons ,lenare Grijmshuns .) in med förrasken. Och En.ef
brecht drog med har . Bleking och kom „II Rotnaby, och all ti,™ landsänden gick
honom tdlhanda, ther satte han CL, Ung tiU Hofvidzman och drog så „11 Lag.holm, fher
11 m d“T ° ‘ S f,f Dinéar hmm ’ ha " be5 “ I1 -< l < ! Slottet, och lät Herr
Soo och Snm med sa mycket folk som the behöfde liggi. therföre, och drog med sin hkär
angre tram ach,andes taga SW in. Men ,h. Skåningar reste sig upp emot honom, och
thera, Hofvidzman te », On,. Båda härarna möttes vijd Rignabro , och som Engel-
Wht förnam at, the Skamngar voro ho,mm för starka, kast.de han bron., och medan
icke komme ther ofver drogo the till Tranarp. vad. Men thet lörmoddé Engelbrecht
va! tlterfore var han och ther for them, sâ a,t the icke kunde öfverkomnta. Sa Lm the,
ta „11 ett npslag emellan Skane och Sverige, och blef sä beslutadt, a„ om Enge,brecht ic
ke finge Slottet innan Paska nästkommandes, skulle han slå beställningen lös Och medan
fr,,dsbrefven gtordes, hvilket som skedde pä Skiärtorsdag, red Engelbrecht „II Lacholn,
fick Slottet m, och kom strax till sin här igen. Drog sä till Hahnstada och tå staden vai
honom handgangen, drog han för Wardberg, och lät Broder Svenson liggla therföro med
ett tal folk, och drog sä siclf till Elfsborg, ther Mcf sä förhandlat, att long, len pä Slottet
Matti, v.n Kahn benämd, skulle blifva pä Slottet, och intet befatta sig med Lälmct Sa
gaf tå Engelbrecht sig till Axevald oeh bestallado thet o). Och ther biel han ganska illa’ si„k
sä att han med stor mödo lät föra sig till Örebro. Ther fick han Riiksens Räds bref
att han skulle komma till Stockholm. 1
Pa then tijden bodde en Riddare pä Göksholm icke långt ifrä Örebro, benämd Herf
Bengt Stenson. Emellan samma Herr Bengt och Engelbrecht var kommen en ovilia o-h had ■
Herr Bengt en son som heet Månt Bengtson. Ta han förnam att Engelbrecht var fil öre
bro kommen , kom han t.,t och sporde honom till, om han icke mätte blifva i rijkmm för
honom och elfter mang ord som ther förf öllo, bod han sig att vilia stå honom till rätta in
för Rijksens Rad, och ther gaf Engelbrecht sig till frijds med, och vordo pä thet sidsta sä
förente, att Engelbrecht hade samma Herr Bengt med sig pä Slottet till gäst och beyijsie
honom all äro och vänskap. Och vore ganska stor löfte och beplichtelse giord pä båda
sijdor, att ingen parten skulle något förarga pa then andra, och ther med skildes the ät
Och Engelbrecht redde sig till att fara med bât åt Stockholm, efiter thet han ännu var ganska
krank ,
o) Re altera hac expeditione Engelbreeti
cfr. aanoUU ad Chron. EJivthm, p. 77 -
m) Natt och Dag.
n) Cod, 1, 10. i2. Brijinshus.
