290
XXXIII,, OLM PETRI
honom som upsatter varder, och sätter ail sin välfärd i lians händer, och så är han Ko
nung för theras skull och icke för sina skull, therföre är han them och stor trohet plich—
tig, dock sådana achtade han f ögo.
Tå nu Konung Erich alt hade bestält i Stockholm som honom syntes att ther be
ställas skulle , giorde han sig redo till att segla till Dannemark igen. Satte så Hans Krö
pelin, som doek en redelig man var, af then befallning som han öfver Stockholm hafft ha
de, och upsatte igen en Dansk man som heet Herr Erich Nielson h) och fick honom fem
hundrade folk under handena af sitt egit krigsfolk, och gaf sig sa till siös, ocli thetta sked
de vijd Allhelgona tijd. Och ehvar han for fram vid siösijdona satte han ju nya befallningsmän
på all Slott, men the Svenske vordo till ingen Slott betrodde, skedde och bönderna stoor
öfvervåld och orätt the ther bodde i Skiärgårdena ther Konungen framfoor. Så fick han
och stoor storm i siön, och miste mäng af sin Skepp med mycket folk förr än han kom
till Dannemark. Men the bönder, som i Skiärgårdena skinnade och illa traeterade vordo,
kommo till Engelbrecht, och beklagade thet stora öfvervåld som them öfvergängit var, och
rychtet begynte ga öfver hecla rijket, att Konungen icke ville blifva vijd thet han lofvafc
och svoret hade.
Therföre beramade Rijksens Råd ett Herremöte i Arboga, ther någre fullmyndige
af alt landet skulle tillhopa komma pâ St. Fabiani dag i) år effter Christi hyrd 1 456 . Ta
Rijksens Råd med the andre, som till mötet kallade voro, sammankomne voro, beslutade the
thet så, att the ville skrifva Konungen till, och begiära att the matte niuta Sveriges lag
eller the ville saija honom hnldskap och manskap upp igen. Sa hade the och väl förnummit,
att Konungen achtade komma till Stockholm igen , straxt isen vore bortgången, och hafva
Hertog Bugislaff med sig, hvilken han i Sverige insättia ville för en Konung, och honom
hade han alla redo tillförene låtit Slotzlofvana stå till handa. Medan thet sä förlopp sig ,
och Rijksens Råd voro illa tillfrijds, att Konungen icke ville låta Svenska män hafva Slot
ten inne, som Sveriges lag innehöllo, så sände några Svenska borgare hemliga bod till Engel-
brecht och begiärade att han skulle läggia sig vinn tlier om att lian måtte få Stockholm in,
ty the fruchtade sig att them så skulle varda gångandes, som the Svenske Borgare skedde i
Konung Albrechts tijd. Therföre begiärade tå Engelbrecht att alla som i Arboga i Herre
möte församblade voro, skulle icke skilli as åt förra än the hade en dr äch teliga varit till tab
med Konungens befallningsmän i Stockholm, om the något ondt skulle förmoda sig af them
eller eij. Men tå the kommo till* Stockholm, vordo portarna tillyckte för them, ther un
drade Rijksens Råd storliga uppä, och gingo tå Engelbrecht, Karl Knutson Marsken, Herr
Gotskalck Bengtson k) och gfohan Karlson l) in för porten och upsatte hatten och begiärade att
Borgmästarena skulle komma ut och tala med them. Sâ kommo tvä Tyske Borgmästare ut till them,
them sporde the till, hvij the slogo portarna till för Rijkivns Uftd, Och theras Borgare foro
fritt ut i landet hvart the ville. Tå svarade Borgmästarne att thé ville gå bort och tala
ther om med Herr Erich Nielson som Slottsherren var. The gitfgo åstad och kommo i-
gen, bidiandes att the ville töfva en lijten stund, så länge Hans Kröpelin komme tillstä
des, ty Slottsherren ville intet tala vijd them, förra an han vore med tillstädes. Ther med
gingo Borgmästarne åter in i Staden igen, och voro länge borta, och the Svenska böllo
medan på theras hästar i sniö och slagg. Så kommo ta ater Borgmästarne ut tridie resöna ocli
sade sig ingen befallning hafva af Konungen att släppa them in. I å vordo the åter tåi-
sporde om Rijksens Råd icke måtte komma in. The svarade att then gången skulle thet
icke skie. Tâ blef hatten listeliga nederslagen, och Borgmästarne vordo tagne vijd halsen.
Them var försäkring tillsagt, och ther uppä hade the två resor varit ute och gingo m 1-
n Men then tridie resan gingo the ut och togo ingen ny försäkring, tå the bäst hade
henne behoft för the svar skull som tå utgafs. Therföre vordo the grep ne. Och så lät
Herr Erich Nielson väl bevara och bemanna portarna. Men the Svenska Borgare som i sta
den voro begynte fruchta hvad them öfvergå skulle, föllo så endräehteliga till med yxar och
hambrar, och slogo låsen sönder som för portarna voro, och the ther utan för portarna
voro stormade och fast till, än tå the som i tornet voro stodo ther fast emot, så lör-
måtte the dock icke slå them ifrå. Och ther med kommo the Svenska in med våld, och
reste theras baner på Komtorget, och låto utropa att alla som ville stå faste med rijket, the
skulle gifva sig ther under, så sökte tå alle Borgarne ther till, låfvade att the ville sta fa-
hj Rönnow. Cfr. supra p. 77. ‘
i) Die 20 Janùarii,
It) Ulf. vid. supra p. 78.
/) Färla. 1 . c.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.