!
SVENSKA CHRONICA.
»a mang Slott. Men then andra parten hafva thesse saker för sig. Tier fi Slott äro, tlier
kanna fienderna som falla in i landet snart hafva framgång, eij kan heller en olydig Allmo-
ga, som fill rumor och uplopp benagen är, val hällas i „äng och lydachtighee, med „andre
Olverheeten hafver ma,ig Slott och Fäs,c. Och ,her öfverheten hafver fi Slot, och Fäste,
" S r n ° rl "j ' ,mlte * r 'J ten “ plägat vara en dräpelig skada, alt oifta sker Herre-
ssrffte. Iherfore pa thet man mä behälia ett stadigt regemente är af nödene hafva mäng
t ott och Faste. Thesse stycker och flere sådana hafva the för sig, som säija rijkena nyt
tigt vara riafva mang Slött och Fäste. Dock Vare med Slott och Fäste huru thet kan, then
x^eiie ar \al belastat både lör Gitd och menniskior, som sina undersäter väl förestår och
a er Y1 ^ d la S och rät t och later them intöt öfvervåld eller orätt ske. En godvillig allmo
ge ar Laure an mang Slott och Fäste. Om allmogen är välvillig, tå är thet Herranom in-
, 1 ’ aLt ^ an ^ iaf v'or få Slott. Men ther Herren skickar sig sä att han hafver en o-*
VJihg^och ogunstig Allmoga, thet hielper honom icke mycket att han hafver mang Slott
och Fäste, och thet seer man här med Konung Erich. Flonom kunde ju intet hielpa att
han hade mang Fästd och ingen hyllest. Thet skal 1 Konungen räkna för thet starkaste
Slottet att han gör rätt och skiäl, ty ta hafver han både Gud och menniskior med sig, men
gör han öfvervåld och orätt, tå hafver han både Gud och menniskior emot sig, och hielper
sa hvarken Borg eller Fäste. Sa är och intet tvitlamles att thet stora öfvervåld och orätt
som skedde i landet och i läng tijd ske dt hade, bade i Konurig Albrechts, Drottning Mar-
faai Cl ocdl theiina Konung Erichs tijd hafver Varit rätta orsaken hvi; bönderna hafva brutit
a nu.n ö Slott nidh. Svenge är elt sådana land, som med mossar, berg och skogar sä be-
as„at ät , att Almogen icke länge kan med tvång och macht underkufvas, ty the hafva stor
tiihälle att sättia sig upp emot theras Herrar-, Therföre regeras Sverige mycket bättre med
v mvilligheet^ än med mycken strängheet. Och om Konung Erich hade thet besinnat, hade
thet icke sä gått med honom som thet gick.
Ta nu Engelbrecht hade fördrifvit allä utlänningar som Konung Ericli för Eefall-
mngsman upsatt hade och hade låtit all Slott som igen voro med all Land och Lälm kom
ma i Svenska manna händer, tillstadde han icke, att nägor i hans här skulle i någon måtto
sig orarga uppa bönderna, och icke taga them ifrä mfed öfvervåld sa godt som en höna,
a irilket jlmogen blef lwnom ganska günstig. Men tå Konung Erich hörde huru i Sveri
ge i. stod, fors am blade han af Dannemark alt ihet folk han öfverkomma kunde, förskref
oen mycket folk af Tyskland, beredde en stor Skeppsflotta och achtade sig till Sverige, att
ve er fc ora * et som ther skedt var. Men han fick stoor storm i siön, och mang af hans
Skepp forgmgos, och hade han när sjelf blifvit borta med, dock med stoor nöd kom han
pa ti t sid,ta till Stockholm. Och tå Engelbrecht thet förnam, reeste han strax allt landet
, . 1 Stockholm. t plänningarna lägrade sig pä Norre Malm, Sudermanlands in-
oygg.are pa Södermalm, men Wästmän och Neriker, ther Engelbrecht var sielf med, lä
grade sig vijd Långholmen, och när thetta skedde redde Rodzmännerna s) sig till, att stor
ma till östhammars Slott, men ta fougden, som ther pä var, thet förnam, tog han till
Lkeps thet basta som ther var, stikade elden på Slottet, och foor till Stockholm. Och tä
Konungen sag att han sa vardt bestallat pä alla sijdor, lät han bevara GrämunkaUm och
Helgeandsholmen ganska väl. Och sa sattes thet i dagj pä thet han skulle komma med the
Svenske tili orda, och nar the sammankommo sporde han them till, hvi the ville skillia ho
nom vijd Rijket. 1 å svarade the Svenska att the achtade icke drifva honom platt iitaf Rij-
ket, utan tliet the giorde, skedde i then acht attj the icke längre ville lata trängia sig ifrå
Sveriges lag, och thet som i lians krömng utlofvat var, och the budo sig till rätta och ville
sta till svars för alt tliet the bedrifvit hade, och begiärade domare the ther kunde theras
sak sättia i rätta före och lata höra theras klagomähh The ville lijda och umgälla livad
rätten gifva kunde, och sade ju thet; att the ville blifva vijd theras gambla frijheeter och
Sveriges lag. Men Konungen ville hvarken lata them blifva vijd theras frijheeter, eller lata
saken a komma i rättegång, menande sig icke vara plichtig att sta sina undersäter till rätta.
Therföre uträttades i then gången intet mehr utan att thet sattes i dag, till Jungfru Marke
födelsedag a) sommaren ther näst elfter. Och skulle Konungens fougdar intet \efatta sig
med landet, och skedde then dagtingan i Helgeandshuuset pä St. Martini dag. Och hade
Hans Kiöpelin Staket inne, thet befalte Konungen upbränna, hvilket och skedde, att thet ic
ke skulle komina i tlie Svenskas händer. Sä foor tä Konungen till Dannemark igen, och lät
blifva sex hundrad af sitt stridsfolk qvart i Stockholm. Men the Svenske bestämde ett Her-
reniöte i Arboga pä Trettonde dag Julil, t hör the och sammankommo. Och ther utvalde the
€ 11 -
z) Roslagl,
c) Die 8 Septembres.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.