a86 
XXXIIf. OLAI 
PETRI 
och manskap up , eller tliet skulle kosta them lijf och gods, och han ville strax haf- 
Va taget them vijd halsen. När Rijksens Råd thet hörde, sade the sig villia fölia hans villia 
effter, ty om the thet icke giort hade, tå hade theras gårdar vordet till skiöfvels gifne och 
bönderna hade slagit them ihiel. Therföre hade the nu orsak nog till att säija Konunge- 
nom huldskap och manskap upp. Så beramade tå Engelbrecht brelvet med hvilket the up- 
sade Konungenom theras huldsap, manskap och troskap, the beseglade thet och sänue the 
till Konung Erich. Tå thetta så bestält var, foor Engelbrecht till Ringstadaholm, thet fick 
han strax in med dagtingan, förty Henrich Styke fruchtade storliga för then Flotaborg som 
giord var. Tädaii drog Engelbrecht till Stakebörg, tlier Johan Wale var som flydde från 
Kiöpings Slott och med första dagtingan fick han Slottet in, och thet antvardade han Ri 
skop Knut i händer. Så kallade han Ostgötharna till Söderkiöping och handlade så med 
them att en part af them drogo ned till Stäkaholm, hvilket en Dansk man innehade som heet 
Laghe Rod , thet bestallade the och lågo therföre i sex veckor , men effter thet the icke kun 
de vinna tliet, therföre sattes thet i dag till Sti Martini tijd. En part af Ostgötharna, som 
hade Herman Beerman till FlÖfvidzman, drogo till Rumblabörg som Herr Otte Snaps innehade, 
han svarade kort och ville icke gifva upp Slottet, therföre bars ther eld uppå, så att han 
noga nndslapp med lijfvet och Slottet brann upp. Så drog tå Herman Beerman med sitt folk 
till Trullaborg ther Hemming van Langen var Höfvidzruan uppå, han gick af med behåll 
na håfvor och Slottet brändes upp. Sedan drog Beerman för Pijksborg och giorde med 
thet Slottet som med thet andra. Men Engelbrccht foor sielf till Örebro, och Slottet fick 
han med sådana skäl, att han gaf Kettilberg tusende mark penningar. Sa drog han för 
Axevald, hvilket en Dansk man innehade soni heet Herr Anders Nielson , thet Slottet be— 
stallades, och Erich Puke var ther HÖfvidzman före. Och så skref Engelbrecht till them i 
Wer mel and, att the skulle bevijsa sig som Svenske män, och satte them Peder Ufson till 
HÖfvidzman, the vunno och brände upp Edsliolm som Herman Gitzeler innehade och Agna- 
holm, som Herr Anders Nielsen och innehade och Dalaborg som Paine Jonson en Dansk man 
innehade. Men Engelbrecht drog sielf för Opensteen, som Marien Gråbo innehade på Grefve 
Hanses vägna, han gick af med behållna håfvor, och Slottet vardt upbrändt. Sedan achta- 
de Engelbrecht sig till Öresteen som en Dansk man, then ther het Plerr Josse Laurentzson , in 
nehade , han tog thet bästa som på Slottet var, stickade så sielf elden på Slottet och rym 
de till Dannemark. 
Tå thetta så alt bestält Var, drog Engelbrecht med mycket folk in i Halland och alt 
Norre Halland gick honom tillhanda. Och emellan Herr Axel Pederson , som W ar dbergs Slott 
innehade, och honom blef så förhandlat, att han skulle hafva sin fougda ther i landet, och 
Herr Axel skulle platt intet befatta sig ther med. Dock skulle Engelbrechts loiigde låta ho 
nom få halfparten af skatten. Så brändes och Falkenberg upp, som Åke, Herr Axels son v), 
innehade, och Engelbrecht drog till Halmstada, ther kom han strax in. Men the af Skå 
ne församblade sig mycket folk, och belägrade sig vijd Lagaholm, emot them drog Engel- 
brecht med sitt folk, dock vår Elfven x) emellan både Härarna. Ther kom tå ther till så 
dana upslag, att emellan Sverige och Skåne skulle vara en fast frijd, ther mâng bref och in 
segel vord o på gifne, och giordes irijden med sådana besked, att om någon pakten ville 
träda ifrå freden, tå skulle han låta then andra thet förstå tolf veckor tillföreiic. The 
Svenske skulle ther om sända bod till Lund, och the Skåniske till "SVadstena. Och tå thetta 
så bestält var, drog Engelbrecht heem igen, och thetta som nu förberört är, huru Slotten 
voro intagne y) , skedde effter Chrisli byrd år i454, och tå handlades om fred emellan Ko 
nung Erich och Siöstäderna. 
Så hade nu Engelbrecht lått mästa parten af Slotten in i Sverige och största delen 
af them hade han nederbrülit och upbrändt, ther somlige prijsade och somlige lastade ho 
nom före, såsom therom nog plägar disputeras, hvilket rijkena skal nyttigare vara, hafva 
mâng Slott eller få Slott. Somliga gifva thet så före, att thet icke ar godt hafva mâng 
Slott, och thessa saker gifva the före. Ther mâng Slott äro, varder allmogen för mycket 
betungat och the som Slotten innehafva fördrista sig ther uppå och göra myckin mätt och 
öfvervåld, sattia sig och offta upp emot theras Herra och Konung, hvilket the irke gioi- 
de om the eij hade fäste, ther the kunde förlåta sig uppå, och om rijksens fiender få lan 
det in, så äre the thes bättre befästade , att the hafva mâng Slott och are icke sedan sa 
goda till att utdrifva. Thesse och flere sådane saker gifva the före, som säija icke godt v ara haf- 
v) Cbron. Rhythm, habet: Axel Åkeson. 
.t ) Am nis Laga diettis. 
y) De omtii hac expedilioné vide quæ supra 
va 
aimotata sunt ad Chron. Rhythm, p. 66 - 72 . 
quod presse sequitur auctor. Cfr. Rhyzclii 
SvioG. Munita, passim.