284
XXXIII. OL AI PETRI
Almogen led. Engelbrecht tog brefvet och for thermed äter till Konungen igen , och äskad»
äter rätt pâ Jösse Erichson, talade och klagade sâ d ris te liga, att Konungen biel yred, och sa
de till honom: Tu klagar altijd , gack tin väg och kom intet mehra för min ögon. Tå gick
han bort och mumlade vijd sig sielf och sade, än skal iag en gång komma igen.
Tå nu the i Dalarna sägo sig intet uträtta kunna, hvarken med bref eller bod,
församblade the sig man af huse och sade sig hällre villia döö, än längre iijda sådana be-
dröfvelse, Togo sâ Engelbrecht för en Höfyitzman och drogo nid till Westeråhs. T her
mötte them några al Rijksens Råd, hvilka ther funno sätt och lämpo till, att the stillade
bönderna, och tommo them till att gä heeni igen i then gången. Dock svoro the ther up-
på, att the aldrig elfter then dag skulle gifva Jösse Erichson skatt, och thetta skedde An
no Domini i 455 om hösten, och tå hade Konung Erich varit Konung vijd trettio och siu
år, och sielf elfter Drottning Margarethas död fem och tiugu år. Men tå the voro hem-
dragne och alt var stillat, hade Jösse Erichson sina tienare uppe i Dalarne och lät ut-
krafvia skatten, ther blef tå ett buller och rumor på nytt, och vijd Midlästo tijd gingo the
ned och bestallade Westeråhs Slott, och tå hade the väl brutit Slottet ned, hvar Rijksens
Råd icke hade lagt sig ther emellan. Tå vardt så handlat att Jösse Erichson skulle afsät-
tias, och them skulle ske rätt på theras klagomål , och Slottet antvardades Grefte Hans r),
han satte ther sin fougda uppå Melchior Gorsse. Thermed gingo DalekarJarna hem igen,
och mente än ta att Konungen skulle låta them ske rätt elfter theras klagomåhl och Rijk
sens Råds skrifvelse, men tå the förnummo att ther blef intet af, utan rychtet gick liuru the
skulle fâ en värre tyran igen, therföre g’mgo the tå endrächteliga ut och brände först upp
Borganäs, drogo så till KiÖpungsliuus. Tå Herr ffohan Wale , som ther Höfvidzman var
uppå, thet förnam, öfvergaf han Slottet och rymde till Stäkeborg, så brände tå bönchrna
Slottet upp. Och så begynte Engelbrecht handla med Almogen i Westmann aland, att the
skulle vara honom behielpeliga, att frälsa landet af utlanska manna händer, hvilket the och
så giorde. Och thetta skedde vijd Midsommars tijd. Så skref han och theslijkes alla fräl-
sismän till ther omkring, att the skulle komina till honom, och så drog han åt Westeråhs
och Melchior, som fougde var, mötte honom på vägen. Tå befalle Engelbrecht att lian skulle
låta honom Slottet upp, hvilket dagen ther eliter och så skedde. Så antvardade Engelbrecht
Herr Nils Gustafsson, Erich Pukes fader, Slottet, och handlade så med frälset, att the skulle
hielpa till och frälsa theras fädernesland af omilda manna händer, till hvilket the intet nö-
dfte voro. Lät och Engelbrecht sådana bod utgå att hvilken som befunnen yorde then
ther icke ville med, hans gård skulle gifvas till skiöfvels, och han sielf skulle ingen frijd
hafva. Sedan drog Engelbrecht med them han hade med sig till Upsala och hyllade alt Up
land till sig- Och e ffter thet bönderna voro mycket betungade med svårom skatt, therföre
medUidderskapsens råd som med honom voro slog han tridie parten af skatten, .ty skat
ten var i Konung Ei'ichs tijd alt för hög. Och när bönderna sägo att the voro lijsade i
skattenom, vordo the thesto valviliogare till att göra thet som Engelbrecht begiärnde. På
then tijden var Erich Puke på Korshoim, thet han innehade pâ sins faders Herr Nils Giö-
stafssons vägnar. Samma Erich Puke var en mächta hielte, honom skref Engelbrccht tili^
alt han skulle bevijsa sig som en Svensk man och tillhielpa här i Nordlandcn alt rijket
måtte komma af then nöd som thet uti var. Then befallning tog Erich Puke gierna vijd,
hyllade strax all Nordlanden till sig, och med Höfdingarnas tillhielp lät han upbränna Faxa-
holm i grund och förskickade så ett tahl folk till Åland och lät bestalla Castelholm, hvil
ket en qvinna i förläning hade af Kohungenom och heet fru Idka /). Hennes belallnings-
man heet Herr Otti Pnggevisk , och var en stor prålare, men strax han vart bestallat, för-
dagtingade lian sig och gaf Slottet upp. Tå Erich Puke hade alt thetta uträttat i Nordlan-
den, for han till Eiigelbrecht och medan thetta bestältes i Upland, reste Reekbona sig
upp? och drogo till Gripsholm. Thet Slottet hade en inne som heet Hartvijch Flogh t], som
han förnam att bönderna komm o dragandes, lätt han bära alt thet bästa tlier var till Skeps,
stickade så elden på Slottet och foor till Stockholm. Han var en stor tyran, therföre torde
han icke bijda bönderne.
Tå nu Engelbrecht hade församblat ganska mycket folk, drog han ther med för
Stockholm, belägrade sig på Brunkeberg och kallade Hans Kröpelin ut till sig, och var sam
ma
r) Grefve Hans till Eberstein, v. Stiem .. visk denati a. i 4 o 2 . V. Diar. Wazst. Sect. I-
fnan, Höfd. M. p. 172. et supra p. 67. p. 228. ,
5) Ida König.smark uxoi' Benedicti Poge-* t) \id. Stiernman Hold. M» p.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.