SVENSKA CHRONICA.
283
pa kunde sa betungade, ,he så oftta med Herran, ôte ». the beeëlia skulle, a, t the förtär
de bade lost och fast Och all then skat, och utgiärder, « af landet utgick, sändes „1, m
Daunemark, sa at, pa thet sids, a tog. penningar voro ,vare här i landet, utan när Konnn-
gens befaltoingsmajl lyskom och Danskorn, Sä att för penningaträng skuld galt en gild
°” 0,e °' ' "" l °° s ‘* x ore > och th »r n>ed lychtades thet, att ingen Svensk Ilade till
att undsätt, a then andra, utan then then sâ nodstält var att han måste sali, heller p.nt-
»attia gods och gardar, lost eller fast, han måste gä till the Danska eller T, ska, the kiöp-
te ta alt till sig. 1
Theslijkes hade och Konung Erich en Dansk Erkiebiskop till Upsala insatt, sä att
ie Svenska ;u foga rada skulle. Samme Erkiebiskop heet Johannes Jercchini, han insattes e-
“ 0t Ca J ltelenS VlUia ’ men för sitt onda lefverne skull yardt lian afsatt igen q) och blef Bi-
s op i Skalholt pa Island, ther blef han och jämmerliga ihielslagen. Han skildes vijd Upsala
Anno Domini i4»i. Tu är ther elfter var så starker vinter, att östra siöu var sa öf-
veragder med is, att man med häst kunde fara skepsleden ifrå Dantzke till Lybek, och ifrå
1 omern till Dannemark.
. . Effter Christl b ^ rd är 1450 b îef Drottning Philippa död pa tolfte dag Juhl och blef
hegrafven i YVadstena ther hon mycket plägade vara och ther död blef, och Konungen gaf try
tusende Nobler fall Klöstret för hennes skull Hon var en from Förstinna, och fick aldiZ
am med sm man. Om hennes dod varder sa skrifvit, att ta Konung Erich hade feigdt
med Sioståderna foor han upp tiU Keijsaren, for och sä i samma resa upp till Jerusalem.
Medan han borta var, ville och Drottningen läggia någon ära in och vinna prijs, och lat
u reua fem och snitt,o Skepp stor och små, som för handene voro, och lät them löpa in
for Stralesund, ther giorde the och mangom skada, men vädret trängde them sedan in uti
enajijk, ther the icke kunde komma till värn, ther kommo ta the Lybiske och the af
Stralesund pa them, dock med fögo macht, och lade ther största delen ned af Konungens
skepp och folk, och fingo mehr än try hundrade fångar. Tå Konung Erich feck vetta hu
ru tillgangit var, och kom heem, traeterade han Drottningen sa i sine vrede och grymhet
att hon fick ther af sin död, och sades hon tå vara hafvandes. Aret ther effter blef Erkie
biskop Johannes Haquini död, then ther en Munck varit hade i åVadstena, han blef snettehk
och dödde hasteliga. x
Efiter thet som nu berört är, att the Svenske voro i stoor betryckelse, Ridderska
pet utarmades med utresor och then menige man med många beskattningar och uuiärder
och Konungens befallningsmän plågade bönderna utan barmhertigheet, besynnerliga 0 var en
Slottsherre på >Västeråhs benämd JSssc Erickson, han bedref stor tyrannii r å bönderna
besynnerliga pa them som bodde i Dalarna, så att han lät somliga uphängia i rök och
mång annor obeqvämlig och obarmhertig stycke bedref han uppå them • therföre blef på
tliet sidsta en uppresning och rumor emot Konungens befallningsmän, hvilket så tfiJ-icH
Tå nu the Tyske och Danske befallningsmän hade i mång år plågat Almosen och
giort bönderna mycken orätt, och ingen var then the kunde klaga si- före Ur
vistades alt i Dannemark, och lät sina befallningsmän betäma med Sverige. — Thet som ullåf-
vat var att han skulle vara fyra månader i hvart rijke om året, var platt för-iätit och ^
tå the som orätt lijdo offta hade theras bod till Konungen så vederfors them dock fö .
rätt, utan offta öfver theras skada vordo slagne och illa trachterade af Konungens egna bän^
der, men största klagomåhlen var emot förnämde Jösse Erichson, hvilken ther skref Iltid
Konungen till, och begick thet så med sin skrifvelse, att the som honom beklagade vor
do intet betrodde - — Så var en man boendes på Kopparberget, then ther het Engelbrechi
Engdbrechtson , han var en lijten man till växt, dock snäll och dristig, och kunde val tala för
sig, han ömkade sig öfver then orätt som Dalekarlarne öfvergick, och tog sig thet före att
han ville föra theras klagomåhl inför Konungen , till hvilket han och nog skickelm var ty
han var i Herratienst upfödder. Han for till Dannemark och beklagade ganska storlma för
Konungenom öfver Jösse Erichson, för then stora orätt han giorde then fattiga Ahno-en i Da-
larue, och förplichtade han sig på sin hals, att han icke annat ville säija, än thet som sant
var. Han fick i then resan eij annor svar, utan Konungen skref Rijksens Råd till att the
skulle fara upp i Dalarne och ransaka om thet ärendet och gifva honom thet sådant tillkiän-
na. Dock skulle Jösse Erichson blifva i sine befallning. Thet skedde som Konungen begiä-
rade, och Rijksens Råd skref honom till om thet stora öfvervåld och orätt som then fatti -a
Al-
q) Vid. Diar. Vazst. ad a. i4ai. La? erbring T. IV. p, 352. Cfr. C ehe , Bullar, p. i/4.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.