SVENSKA CHRONICA.
28 i
dan lotten är fallen på ett rijke, skola the tiugu och hundrade göra theras Ëed och ga så
till valet. Och om the icke kunna komma öfverens om koret, ta skola tolf utnämnas af tiu
gu och hundrade, fyra af hvart rijke. Hvem the valia, han skal vara Konung. Thetta är
nu the vilkor, korteliga beslutat, under hvilken thet förbundet skedde, att thessa try rij-
ken skola altijd vara under en Herra och Konung, på thet thesto större frijd och roligheet
rijken emellan vara skulle.
Men thet goda man sökte, thet feck man intet, utan thet onda som man undfly
ville, thet kom oss öfyer. Förty samma förbund blet en rätt orsak till all obestånd, som
man här effter förnimmandes varder, hvilket ther af kom att alla rijken hade icke l.jka för
del och nytto af thet förbundet, effter thet att the vilkor, under hvilka förbundet giort var,
vordo icke hållen. Sa att man med tijden begynte säija till Konungen, Sverige skal Eder
loda, Norige skal Eder kläda, med Dannemark skola J strijda. Sådana ordspråk gilVa ju
klarliga#illkiänna, hvart ut thet förbundet lände. Thet kom ju ther till, ait i Sverige och
i IS orige skulle vara trälarna, och i Dannemark skulle vara Herrarna, och thet var icke Ijj-
ka fördel. Therföre ville the i Dannemark hålla förbundet vijd macht och höilo sig hårdt
\jja the bref och förphchtelse, som ther uppå utgifne voro. Men the Svenska trädde ifrå för
bundet, sedan the theraf en dråp efig sto or skada fått hade, och ville icke blifva thervijd för
thessa effterskrefna saker skull, som i många bref och register fundns varda, och sättias för
then skull här in, att man icke skal behöfva repetera them här effter. Först, the vilkor un
der hvilket förbundet giordes vordo intet hållen. The Danske trädde strax ifrå förbundet
och togo sig Konung Christopher till Konung, the Svenske oåtspordt. Cronones Slott och
Fäste vordo besatte med utlänske man emot Sveriges lag och privilegier, therföre voro the
icke heller plichtige att blifva vijd förbundet. Samma förbund var Sverige till en evig ska
da och förderf, om thet skulle länge vordet hållet, ty att all Cronones ränta fördes här
utaf landet till Dannemark, och all then skatt som Konungen leffde effter sig ta han död
blef, behöll© the i Dannemark. Effter thet att Konungen ville mehra vara i Dannemark än
i Sverige, therföre förkofrades thet, och vilie vara som ett hufvud öfyer Sverige, och thet
Danska Ridderskapet förökades, och thet Svenska förminskades, så att om förbundet skulle
längre hafra statt, hade thet Svenska Ridderskapet på thet sidsta blifvit om intet. Och
tuet the Svenska fruchtade sig före, thet ser man nu i vår tijd vara thet Norska
Ridderskapet öfyergånget. Theslijkes begynte Konungarna offta feigda ther i Dannemark
med Holsten och the Tyska stader, the Svenska oåtsport. Dock skulle the Svenska draga
ther ut med, sig till en obotelig skada. Och for thessa och Here sådana saker skull, ville
the Svenska icke blifva vijd thet förbund, som i Drottning Margarethes tijd giordt var.
Effter thet nu the Danska ville hårdt hälla sig vijd förbundet och the Svenska ville thet ic
ke (som nu sagt är), therföre äro kommen mycken obestånd, örlig oeh krig rijken emellan, ty
the Danska mena sig hafva rätt till Sverige af thet samma förbundet, att the Svenske skulle
hafva then Konung, sorn the hafva, och therföre ar förbundet vordet ett tillfälle och en
rätt orsak till all then största skada och förderf rijken emellan, ther och mycken inhyrdes
tvist och tvedrächt af kommen är, som man här effter af Chrönikorna förnimmandes varder
och nu ville vij komma till Historien och rätta materien igen.
Och skal man vetta att än tå Konung Erich var krönt och korat till all try rijken
som förr berört är, så stod Drottning Margaretha dock för regementet, så länge Konungen
kom till mogen ålder, som af mång stycken nog märkiandes är. Och effter thet Korsher-
rarna hade Gothland inne, therföre begynte Drottningen tänkia till huru hon skulle få thet
igen, och hade först i sinnet att taga thet in med härskiöld, och sande förthenskull Herr
Algitth Magnusson h) och Herr Abraham therein uppå landet med ganska mycket folk. Och
thet skedde effter Christi b yrd år i4o5. Och vijd S. Martini tijd fingo the Gothland in
och bygde ther fem fäste på landet, bestallade Wisby och beskantzade thet alt omkring.
Men the Korsherrar af Prytzen komrno ther och in uppå landet med stora macht, slogo
Drottningenes folk utaf och bruto neder i grund the fäste som the Svenske upbygt hade, dock
skiedde ther stor skada pä båda sijdor i). Tå nu Drottningen såg att thet ville falla för
hårdt om hon mehra skulle feigda ther om, gick så till och ville lösa landet för penningar i~
gen, och lade en ganska svår skatt på Sverige, tolf öra af hvarjo stugu öfver heela rijket, och
löste så Gothland igen för tijo tusend Noblar, än tå thet Var för tiugu tusend Engelska
Noblar
i) Vid. Diar. Minor, Visb. Sect. I. p. 44,
II. 71.
h) Sture, Diar. Yazst. ad a. i4äff

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.