SVENSKA CHRONICA. 
28 i 
dan lotten är fallen på ett rijke, skola the tiugu och hundrade göra theras Ëed och ga så 
till valet. Och om the icke kunna komma öfverens om koret, ta skola tolf utnämnas af tiu 
gu och hundrade, fyra af hvart rijke. Hvem the valia, han skal vara Konung. Thetta är 
nu the vilkor, korteliga beslutat, under hvilken thet förbundet skedde, att thessa try rij- 
ken skola altijd vara under en Herra och Konung, på thet thesto större frijd och roligheet 
rijken emellan vara skulle. 
Men thet goda man sökte, thet feck man intet, utan thet onda som man undfly 
ville, thet kom oss öfyer. Förty samma förbund blet en rätt orsak till all obestånd, som 
man här effter förnimmandes varder, hvilket ther af kom att alla rijken hade icke l.jka för 
del och nytto af thet förbundet, effter thet att the vilkor, under hvilka förbundet giort var, 
vordo icke hållen. Sa att man med tijden begynte säija till Konungen, Sverige skal Eder 
loda, Norige skal Eder kläda, med Dannemark skola J strijda. Sådana ordspråk gilVa ju 
klarliga#illkiänna, hvart ut thet förbundet lände. Thet kom ju ther till, ait i Sverige och 
i IS orige skulle vara trälarna, och i Dannemark skulle vara Herrarna, och thet var icke Ijj- 
ka fördel. Therföre ville the i Dannemark hålla förbundet vijd macht och höilo sig hårdt 
\jja the bref och förphchtelse, som ther uppå utgifne voro. Men the Svenska trädde ifrå för 
bundet, sedan the theraf en dråp efig sto or skada fått hade, och ville icke blifva thervijd för 
thessa effterskrefna saker skull, som i många bref och register fundns varda, och sättias för 
then skull här in, att man icke skal behöfva repetera them här effter. Först, the vilkor un 
der hvilket förbundet giordes vordo intet hållen. The Danske trädde strax ifrå förbundet 
och togo sig Konung Christopher till Konung, the Svenske oåtspordt. Cronones Slott och 
Fäste vordo besatte med utlänske man emot Sveriges lag och privilegier, therföre voro the 
icke heller plichtige att blifva vijd förbundet. Samma förbund var Sverige till en evig ska 
da och förderf, om thet skulle länge vordet hållet, ty att all Cronones ränta fördes här 
utaf landet till Dannemark, och all then skatt som Konungen leffde effter sig ta han död 
blef, behöll© the i Dannemark. Effter thet att Konungen ville mehra vara i Dannemark än 
i Sverige, therföre förkofrades thet, och vilie vara som ett hufvud öfyer Sverige, och thet 
Danska Ridderskapet förökades, och thet Svenska förminskades, så att om förbundet skulle 
längre hafra statt, hade thet Svenska Ridderskapet på thet sidsta blifvit om intet. Och 
tuet the Svenska fruchtade sig före, thet ser man nu i vår tijd vara thet Norska 
Ridderskapet öfyergånget. Theslijkes begynte Konungarna offta feigda ther i Dannemark 
med Holsten och the Tyska stader, the Svenska oåtsport. Dock skulle the Svenska draga 
ther ut med, sig till en obotelig skada. Och for thessa och Here sådana saker skull, ville 
the Svenska icke blifva vijd thet förbund, som i Drottning Margarethes tijd giordt var. 
Effter thet nu the Danska ville hårdt hälla sig vijd förbundet och the Svenska ville thet ic 
ke (som nu sagt är), therföre äro kommen mycken obestånd, örlig oeh krig rijken emellan, ty 
the Danska mena sig hafva rätt till Sverige af thet samma förbundet, att the Svenske skulle 
hafva then Konung, sorn the hafva, och therföre ar förbundet vordet ett tillfälle och en 
rätt orsak till all then största skada och förderf rijken emellan, ther och mycken inhyrdes 
tvist och tvedrächt af kommen är, som man här effter af Chrönikorna förnimmandes varder 
och nu ville vij komma till Historien och rätta materien igen. 
Och skal man vetta att än tå Konung Erich var krönt och korat till all try rijken 
som förr berört är, så stod Drottning Margaretha dock för regementet, så länge Konungen 
kom till mogen ålder, som af mång stycken nog märkiandes är. Och effter thet Korsher- 
rarna hade Gothland inne, therföre begynte Drottningen tänkia till huru hon skulle få thet 
igen, och hade först i sinnet att taga thet in med härskiöld, och sande förthenskull Herr 
Algitth Magnusson h) och Herr Abraham therein uppå landet med ganska mycket folk. Och 
thet skedde effter Christi b yrd år i4o5. Och vijd S. Martini tijd fingo the Gothland in 
och bygde ther fem fäste på landet, bestallade Wisby och beskantzade thet alt omkring. 
Men the Korsherrar af Prytzen komrno ther och in uppå landet med stora macht, slogo 
Drottningenes folk utaf och bruto neder i grund the fäste som the Svenske upbygt hade, dock 
skiedde ther stor skada pä båda sijdor i). Tå nu Drottningen såg att thet ville falla för 
hårdt om hon mehra skulle feigda ther om, gick så till och ville lösa landet för penningar i~ 
gen, och lade en ganska svår skatt på Sverige, tolf öra af hvarjo stugu öfver heela rijket, och 
löste så Gothland igen för tijo tusend Noblar, än tå thet Var för tiugu tusend Engelska 
Noblar 
i) Vid. Diar. Minor, Visb. Sect. I. p. 44, 
II. 71. 
h) Sture, Diar. Yazst. ad a. i4äff