s8o
XXXIII. OLAÏ PETRI
skulle förtryckte och utarmade blifva. Thet måste man dock gifva heline tillfÖrene, att
hon hafver varit en mächta snäll och förståndig Qvinna, men hon hafyer icke hafft ali sin
rijke lijka kiär. Och är förthenskuld intet undrandes, att hennes Chrönika varder annorle-
des beskrefven i thet ena rijket än i thet andra. Then ther förtrycht och then ther upphöjd
varder, the tala icke båda etc cm honom som thet giör.
Hon lät slå ett mynt här i Sverige, thet man så förachteliga ännu plägar kalla
Drottning Margarethas mynt, pä hvilket mynt hon lat sättia the vapii, som naturen henne
gifvit hade, i thet hon var en-Qvinna d). Och som en part mena, skal thet vara skedt
the Svenske till förachtilse, lijka som hon ville ther med tillkännagifva, att the som lätos
Vara mächta män, voro dock underkufvade af ena Qvinno, och thet skulle myntet bevijsa.
Men hvar hon sä giort hafver, tå hafver thet varit mehra henne till förachtilse än the
Svenska. Thet vfer viiterligit nog att hon var en Qvinna, hade eij behofts att hon skulle lata
thes ledamot komina för hvars mans ögon, som naturen och hennes naturliga förstånd lar
de henne gömma och förskyla. Dock hvad ähro hon med sådana stycke inlagt hafver, ihet
kan hvar man döma om. Samma vapn gaf hon ut i Örebro lör ett Stadsmärcke, hvilket
vapn ther än i dag både på Spann och Bismar brukadt varder henne till åminnelse. Och
sådana prijs som thet värdt är, ther rychtet går af än i dag. Hon hafver altijd haft ett be
synnerligt agg till the Svenska, hvilket (utan tvifvel) är kommet af then oviilia som varit ha
de emellan hennes framledna man Konung Håkan och the Svenska. Samma agg och ogunst
kunde hon icke bortlaggia, än tå att altijd mycket godt utlåfvat vardt. Och ta Drottning
Margaretha hade någon tijd haft all try rijken inne, begynte hon uptänekia hveni hon
skulle sättia till Konung effter sig. Och elfter hon sielf icke hade lijfsarfva, ther före kalla
de hon sin Systerson, en ung Hertoga af Pommeren , till sig in i Dannemark, hvilken the v
het Bugislaff e), honom hade hon en tijd lång när sig, förvände sä hans namn, och kuliaae
honom Erich. Sedan lät hon kalla all try Rijksens Råd tillhopa, och rådde them thertiU
att the skulle utvalia hennes Systerson Hertog Erich till Konung. Men henne vardt siai«.t
ätt the ingen annan Konung begärade så länge hon lefde.
The Syenska hade nu lärt af Konung Albrecht och henne hvad the af främmande
Herrskap förmoda skulle , ty ville the icke gierna the r till, och är nog troendes att the
Danska icke heller ville gierna hafva thenna Herlog Erich , doch stod hon så hårdt ther
effter, att the ju måste fölia hennes villia effter. Therföre hlef tå samma Hertog Enea
keest och korat till Konung öfver alla try rijken, och hyllat pâ alla the rum och stader
Konungar hyllas pläga, till thesse try rijken. Han hyllades pa Mora steen Söndagen effter
Magdalenæ f) effter Christi hyrd år 1096, och han var tå ganska ung. Han biel krönter i Cai-
mare till alla try Rijken, och i samma kröning handlade Drottning Margaretha så med alla
try Rijksens Råd, att t e besyoro sig så tillhopa, ther stor bref och förplichtelse giordes
uppå, att all try rijken effter then dag skulle blifva under en Herre och Konung, på
thet att thesto bätter frijd och roligheet måtte blifva all try rijken emellan, och skedde
samma förening och bebindelse, under thesse effterskrefne vilkor g): 1:0 Att hvart rijke skulle
blifva vijd sitt namn, lag, rätt, privilegier och goda gamla sedvänior, och ingen ny lag in
föras, utan then menige mäns samtyckie. 2:0 Hvart rijke skal hafva sin Drotzet, Marsk,
Hoffmästare och en Konungens öfversta Canceller. 5:o Och Konungen skal vara i fyra
månader i hvart rijke om året effter som lägligheten sig begifva kan, och om thet ena rij
ket någon feigde kommer uppå, tå skola the andra rijkena komma ty till hielp, lijka som thet
vore ett rijke. Och the rijken som hielpena göra skola försörja theras strijdsfolk, som the â-
stad sända, med kost och taring, så länge the komma till thet landet som hielpena behöf-
ver, sedan skal thet hålla fetalien uppe. 4 :o Int#t rijke skal taga någor feigde före, thet an
dra oåtspordt. 5 :o När Konung skal välias, skola lörsamblas i Halmstada fyratijo the bästa
af hvart rijke så att the blifva tiugu och hundrade. Om Konungen, som framlijden, är haf
ver någon son, then till Konung skickelig är, ehvad han är yngre eller äldre tå, skal han
näst vara, livar och icke så är, tå skal man lotta therom, af hvilket rijke Konung skal väljas,
på thet att thet ena rijket icke skal säija sig vara mehra förachtadt än thet andra, och se
dan
d ) Tabula jam diu explosa. Cfr. Brenntr,
Thesaur. Numm. SveoGoth. p. 19.
e) Lege , Henricus. Margarethæ ex sorore
Nepos. Cfr. Rosenhane Kon. L. p. 3 o.
f) Die 23 Julii.
g) Pactum unkmis, cujus contenta heic ex-
ponitauctor Unione Calmariensi posterius est et
an. i 456 ad hanc firmandam initum. v. Hadorph ,
Alleg. ad Chron. Rhythm ; p. 117. Pactum ori-
ginarium de an. 1397 primurn edidit Huhfeldt
1 . c. p. 611, «einde Hadorph 1 . c. p - 58 . et HsL
berg Dannem. R. Hist. T, Ï. p. 5 oa.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.