XXXIII. OLAI PETRI 
fyra och tiugu the bästa i rijket, som han fördref, ibland hvilka Voro Biskop Nils i Lin- 
kibping, Herr Nils Stureson n) Bijksens Drotzet, Boo Jonson, som sedan blef Ur o teet, Herr 
Carl Äntra o), Herr Carl af Ulf arom p), Herr Erich Karelson q), Herr Bencht Philpuion r) 
med andra frijborna män, till fyra och tiugu, hvilka alla måste fly landet. The komm© 
först till Gothland och voro ther en vinter öfver, sedan gofvo the sig till Hertog Albrecht 
i Mekelborg, hvilken ther undfångade them väl och holt them en tijd läng när sig. Men 
the Svenske hade bod och bref till Konung Magnus och begärade hans vänskap, och att the 
matte komma till theras arf och eget igen. Skref och Hertog Albrecht för them, dock kun 
de thet alsintet hielpa. Och så lät ta Konung Magnus thet giftermähl emellan hans son Ko 
nung Hakan och Jungfru Margaretha, Konung Waldemars dotter, hafva framgång. Bröllo 
pet stod i Kiöpenhamn Anno Domini i365, och hastades fast med thetta bröiloppet, ty 
Jungfrun var icke mehr än på sitt ellofte år. Och vid then tijden något förr eller sedan 
blef Drottning Blaneka död. 
Ta nu the Svenske, som landsflychtige voro, sägo att them intet var till förhoppande-, 
att the skulle kunna fa vänskap igen, så vände the sig till ett annat sinne, och skrefvo Ko 
nung Magnus uppenbara feigde till, och hyllade så Hertog Albrechts son, then unga Hertog 
Albrecht , som var Konung Magnuses systerson, l ör theras Konung. Men somliga Chröni- 
ior hålla så, att när Konung Magnus giorde thet gifftcrmåhlet som utlåfvat var med 
Grefve Henrichs syster af Holsten om intet, tå vände Rijkscns Råd sig ifrä honom in till 
samma Grefve Henrich , hvilket the sig med svära eder och löfte bepliclitat hade , att han 
skulle vara theras Konung, och Konung Magnus skulle sättias af Regementet. Och lät 
Gieive Henrich starke liga befästa sig på Galmare. Men efiter thet han var en gammal och 
fram leden man, therföre ville han icke anamma Konungaväldet, än tå thet honom låfvat 
tar, ntan bestalte thet sa, att the Svenska skulle vända sig till en af Hertog Albrechts sö 
ner. Så utvalde the tå hans son näst then äldsta. Och säija sontblige Chrönikeskrifvare*, 
ad ta Jungfru Elisabeth, som Konung Håkan fäst ocli trolofvat var, såg sig vara föraclitad, 
ville hon aldrig annor gifftermåhl begära, utan gaf sig till then nya Orden i V Vadstena som 
St. Brigitta tå begynnat hade, ther blef hon död. Ta Bijksens Bäd hade utvalt then unga 
Hertog Albrecht till Konung, begynte hans fader then gamble Hertog Albrecht tänkia till 
huru han skulle föra honom in i Rijket, giorde så redo med skepp och folk och all then 
deei som ther till hörde, ocli förde honom först till Gottland, ther blef han strax af the 
Svenskas tillskyndan anammat för Konung. Thernäst kom gamble Hertog Albrecht med sin 
son tiil Stockholm, ther blef ta en allmännelig Herredag i hvilken Konung Magnus vatt all- 
männeliga afsatt och dömd ifrä Konungadömet. Och Hertog Albrecht hans Systerson blef 
Albrecht endrächteliga upsatt och utropat för Sveriges Konung, på St. Andreae dag /) elfter Christi 
byrd âr i 565. Och vord o många saker föregifna, för hvad skull Konung Magnus döm 
des ifrä Bijket, och äro thessa: 1:0 För sitt slemm a lefverne skull, ther alle stygdes vijd. 
2:0 Theslijkes hade han i lång tijd varit bannlyst bann öfver bann, men han förachtade thet. 
3:o Han lät förderfva Gothland och Öland Cronones land. 4:o Elan betungade landet, med 
många olagliga beskattningar. 5:o Han lat bortgå Halland och Skåne, som under rijket så 
dyrt kiöpt vardt. 6:0 Han lät hvarken lag eller rätt hafva gång i rijket. 7:0 Han hade i 
sinnet plait förderfva Bijksens Bäd. 8:0 Han hade så ofta gått emot sina eder och löfte. 
g:o Han hade förbundit sig med Konungen i Dannemark, till rijksens skada och förderf, och 
mån g annor stycke vordo föregifne, för hvilka han dömdes ifrä rijket. Och efiter thet hans 
son Konung Hakan var ens till sinnes med sin fader, therföre ville the Svenske icke heller 
behålla honom för theras Konung , ändock the tiilförene hade upsatt honom för Konung e- 
mot fadren, som förberört är. Dock vardt saken så förlijkt, att Konung Magnus skulle haf 
va en cleel af rijket sig till uppehälle i sin lijfstijd ; men Konung Albrecht skulle blifva vijd 
Konungaväldet, och ther skulle Konung Magnus gifvit sig tillfreds med, som en part mena. 
Men sombliga säija att Konung Magnus gaf sig till ingen förlijkning med Konung 
Albrecht , utan stod honom strax med alla macht emot, hvilket fast lijkt är, att så tiligångit 
är 
cinctu i tine if s in Hierosolymrm. Cliron. Margare- 
JLrängd. F. 111. p. 2 Ö. Ctr. Sett. l. p. 4A. 
o) Loco illius Carolus de Tofta nominatur 
oVvlvof tv JO r 1 fv rt Qtiommnn TinfVi M. p. 160. 
L oglu 
SeA I. p. 44. Cfr. Uggla 1. c. p. 5o. 
f) Filius S. Birgittæ, Eques 8C Legifer Ne- 
ï-iciæ, obiit Neapoli d. 11 Febr. 1572 , in pro- 
X* c. p, 53» 
r) Ulf till Skällaryd. Uggla 1. c. p. 52. 
s) Die 3o Eîovembris.