268
XXXIII.
OLAI PETRI
som hon sade sig hafva uppenbarilse uppâ, thet vardt af mângom gillat och stor macht gif-
ven , lijka som thet hade kommet af himmelen som hon och sielf sade. Af thenna utreso
blef Konung Magnus mycket till achters, sa att han nödgades sättia them Slott och Land i
pant i or theras Sold, som med hade varit. Somliga ChrÖuikor hälla så att Grefve Henrich af
Holsten hade Calmarne inne, kan liända att han lick tliet in i tliessa reso, och hade thet se
dan länge i sitt vald. Till samma utreso, lät Konungen uptaga alt Romskott i sin land,
af hvilket nog märckiandes är, att han hafver halft en stoor bekostning, vardt och landet
svar liga betungat, med stora och manga beskattningar. Sä kom thet dock på tliet sidsta till
ett upslag och förlijkning emellan thenna Konung Magnus och then Stora Försten, Konung
Jörgen af Nogård, sa att uptecknat vardt en rågång emellan Ryssland och Sverige, ther
Ryssarna alt sedan hafva påkallat och villia hafva bort en del af Carelen med samma Rå
gång. Men thet man hafver med svärd intagit, låter man icke gierna med dagtingan bortgå.
Elfter Christi byrd år i55o, var then stora pestilen tien här i Sverige, som kallas
Digerdöden, tliet är then store döden. Somliga kalla honom Svarte döden. Samma pe
stilentia gick så godt som öfver heela yerldena, och tu år tillf orene var hon begynnadt i In
dien, och gick så öfver alt, och dödde så jämmerliga, att minsta parten blef lefvandes i verl-
dene. Mång huus och byar blefvo platt öde, thet man ännu mångastäds see må. Ther står
nu skogh som förra bodde folk. Sådana plågor skola lära oss, livad Guds vrede hafver in
nebära. Så förgilfigt var vädret att ther dödde både folk och fä.
I thenna Konung Magnuse tijd vardt så beslutat, att alle Kiöpmän som Spetzerij
förde hijt in i landet, the skulle med hvart fyratijo marcka värde, föra ena lödiga maik
Sölf, hvilka the på Myntet bära skulle och taga igen half femte mark, så godt var myntet an
tå på then tijd. Och thetta skedde pä tliet myntet skulle förökas i landet. Samma stad
ga vart sedan offta förny'at.
Såsom tillförene berört är, att Konung Magnus gaf sig till losachtigheet och till sådana
obeqvemlighet (efiter som ett allmänneligit ryclite utgick! att ibland Cliristet folk ieke var lofli-
git sådana tänekia eller tala, mycket mindre att bedrifva a). Och vardt lian ofta förmanat till
bättring, än tå som Historierna säija, ther fÖlgde ingen bättring elfter, utan hans lcfverne
blef mer ocb mer utropat, ther alla stygdes vid. Han förachtade och sitt Rijk.es Rad, och tog sig
rådgifvare elfter sitt sinne, och snarast sagt, alt ondt fördes ut om honom, men huru ther
om hafver varit i sanning, må Gud vetta som alles theras domare är. St. Brigitta hafver
nog halft med honom beställa, ocb af hans regemente hafver hon tagit stort tillfälle att
tala om Herrar och Förstår, och alt skulle thet varaaf uppenbarilse som hon sade bj. Inet
hon straffade honom före, var. tliet, han var then Helige Kyrekiones stadgar olydig, han
var en Bannsman, lyst i Påfvens bann och aehtade intet bann, ty var han en kiattare, han
var en uppenbara menedare, han lade mycken oskialig tunga på landet, han lät oskickeliga
Clercker komma till Kyrekiones Lähn och Præbeiider, och han giorde mycket emot Sveriges
la , T oc h goda sedvänjor, han lät livarken lag eller rätt ske i landet, och annat sådant mer
kastade hon honom före. Och enestäds säger hon att Jungfru Maria befalte att Rijksens
Råd skulle sättia sig upp emot Konungen, och sättia honom af regementet, om han icke
ville bättra sitt lefverne c). Sådana gaf hon Rijksens Råd in och vinlade sig theröm, att alla
skulle komma i then meningen , men thet är nog hefruclitandes, att then Jungfru Alaria som
St. Brigitta hafver skutit uppâ, hafver icke varit then sanskyldiga, elfter thet hon ville up-
väckia tvist och tvedrächt. År också nog troendes, att thet hafver icke aldeles vordet ratt
handlat med thenna Konung Magnus, och ju mehra St. Brigitta hafver halft här med be
ställa, ju mindre är tliet till troendes. Så skrifva dock somliga om thenna Konung Ma
gnus, thet och St. Brigitta bekänner, att lian gierna hafver hört mässo, gierna läsit och
fastat och af gudeligheet i en lång tijd icke velat gå i sang med sine Förstinna, ther hon
och med tliet första skulle hafva gifvit samtycke till, och han är så ther öfver kommen
på fall. Någon skuld kan han väl hafva halft, men ganska illa hafver han varit utförd, hvil
ket och mycket ther af kommet är, att han var i Påfvens bann, och interdict eller förbod
var kommet öfver landet för hans skull och stod länge, ty han har opp Romskottet och
li Öl t thet inne med sig, hvilket altijd plägade till Rom siindas af lians Land och Rijke. T. ill
hvilka penningar ändock han nu för then Ryssefeigden skull väl synes hafva nagon rätt, ty
Påfven gifver och före, att tliessa penningar skola utleggias till att försvara Christendomen
med för the Ochristna. Likväl såsom man tå allmänt var till sinnes, vardt hans yn
nest,
t A Cod. 12 habet: och kom sa när att bau b) Revel. S. R rights’. L. A III pluries.
öfvergaf sina Förstinna. c) Revel. Extravag. C. 80.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.