: 
SVENSKA CHRONICA. 
267 
rich och Håkan, och tre döttrar. Samma âr tå Konung Magnus var krönter, red han 
sina Erichs gatu, och gaf Westgöthom ibland annat then lag att ingen Christen skulle saiias 
till traldom, som alt in till thenna dag skedt ärt). Hade och Konung Birger sådana lag ut- 
gifvJt, som förberördt är. Sä finnes och ännu Konung Magnuse Lagbook, som han Suder- 
mannom gifvit hafver u). 
Anno Domim to4i blef Erkiebiskop Peder död, hvilken ther hade varit en Svart 
munk, han vardt begrafven i Sigtuna Kloster. Anno Domini i344 blef Herr Ulf r) St. Bri 
gittes man död. ~ ' 
Ta Konung Magnus hade fritt fångit Skåne in och var en väldig Konung öfver Sve 
rige oc Nonge, och var vijd trettio åra gammal, och Herr Malthis Ketilmundson dÖd 
var, begynte han sielf regera, och lät ieke regera sig af androm, som alt in till then tijd 
Vai ’ ° C ^ ^ oin St * nied tijden ther till, att regementet vardt icke sådant som thet skulle, 
y nun b en (efter som \are Svenske Chrönikor allinenneliga innehålla) vände sig till lös- 
aclitighet, begynte förakta the gambla och hälla sig intill the unga a:); theriÖre kunde thet 
icke lange ga val till, forty ther godt regemente vara skal, ther måtte förfarenlieten Vara 
med, hvilken mera finnas när the gambla än när the unga. Ther the unge än understun 
dom Iiafva villiau god, så kunna the dock sällan gifva beständig råd uth till godt rege 
mente. Men the gamle som af förfarenhetene förnummit haiva, Jivadan bestånd och obestånd 
af komma plägar , the kunna beständigare råd u (gifva, ether thet the med ålderdomen för 
stånd och 1 öilåienlieet latt iiafva. Dock sadant achtade Konung Magnus intet, ty kun 
de thet och icke länge gå väl till. Så länge han lät regera sig af androm, vardt hans rege 
mente högeliga piijsat, och thet varade vijd pass sex och tiugu år, men thet regemente 
han sedan förde i tiugu år varder högeliga lastadt. Med tijden tänekte han och till att be 
tvinga the Ryssar och Careler, som altijd giorde skada in på hans land. Till thenna feigden solde- 
rad^. lian mycket folk al Dannemark och Holsten, ther Crelve Henrich af Holsten och med var. 
Men efter thetta frejnmande folket var landet till en stor tunga, så att livar man i landet ther 
öfvei klagade, skall St. Brigitta (ty tå var hon i dagom) gått till Konungen och rådt att lian 
skulle låta alt fremmande ifrån sig och till thenna Ryssa feigdena bruka sitt eget lands folk. 
Och på thet hon skulle blifra thes bättre hörd, gaf hon före, att hon. om then samma 
Ryssa feigdena eller resan hade fått besynnerliga uppenbarelse så att hvar Konungen ville 
l}da hennes råd skulle honom ske lycka emot fienderna, men ville han och icke lyda, tå 
skulle han ingen framgång la med sin anslag. Men Konungen achtade thet intet, utan 
holt thet för löst qvinno snack. Så hade hon och altijd nog beställa med thenna Konung 
Magnus, och straffade honom för hans lefvcrne , handöl och anslag, och alt sade hon sig 
göra af uppenbai-ilse, som hennes uppenbarilses böcker nog utvijsa y), men hennes uppenba- 
rilse achtades intet så högt medan hon lefde, som sedan skedde, tå Påfven hade henne 
gillat och stadfäst, hvilket nog pulsamliga z) tillgick. Ty månge lärde män satte sig tlicr e- 
mot och höilo thet för drömar, som thet och lijkast är. 
Tå nu Konung Magnus redo var, drog han med en ganska stor macht emot sina 
fiender, och hade med thet första stoor framgång, så att lian vann Ryssarna af thet Slottet 
Peckensare, tå man skref åhr effter Christi hyrd i5i8, och hade han så bekiächtat sina 
fiender, att the måste gifva sig honom i händer, men lian lät bedraga sig med en falsk dag 
tingan, ther Ryssarne bedrägeliga utlåfvade och utläste Sölf och Guld öfver nog, och 
ther med gaf han them lös som han bekräclitat hade, och thet fördrögdes och lörhalades så 
länge med honom, att Ryssarna församblade sig en ganska stoor här af Lettoger och Tartarer 
och föllo honom hasteliga öfver, ther lian låg med sin Skepp oeh Här, och bestallade ho 
nom så, att han icke undkomma kunde med mindre han måste grafva sig med stor farlig- 
heet ett nytt utlopp af ene elf ther han uti låg, så att han kom till siös igen med sin 
Skepp, och måste så fara Jieem igen med liten prijs. Ryssarna fmgo så Peckensare Slott 
r 7 o r f J o 
igen, och the Svenske som ther uppå voro vordo jämmerliga ihiälslagne. Och effter thet 
IT nnnn/Tonnm cd miccmnlro 1 +liocca m olr tlipf rxroli fof nf ci"tt tllCt sk.l0clclc fÖl' tllCH 
Konungenom så missgicks i thessa feigde, gick thet rychtet ut, — 
skull, att han icke lydde St. Brigittæ råd effter, af hvilket hennes uppenbarilse ingen lijten 
styrckelse fingo, så att alt thet hon sedan sade om samma Konung Magnus och annat mehr 
t) Anno 1 555 promulgata logitur ap. Ha- 
darph, App. ad Leg. Bircens. p. 10 . 
ii) Lex Sudermamiica sanetionem a Rege 
obtinuit anno i5‘J7. 
v) Gutlmarson till Ulfåsa, legifer Nericiæ. 
i«: 
I 
■m 
som 
æ) C cd. i5 addit: och achtade mer fafän 
gio än thet menige bästa. 
y) v. Revelationes S. Brigittæ, tvpis primum 
ed. Lub. i 4 9 2 L. IV. C. 3. VI. 4i. VIII. 5 9 sq. 
z) Adv. ex adj. Pulsam, moleslus