:
SVENSKA CHRONICA.
267
rich och Håkan, och tre döttrar. Samma âr tå Konung Magnus var krönter, red han
sina Erichs gatu, och gaf Westgöthom ibland annat then lag att ingen Christen skulle saiias
till traldom, som alt in till thenna dag skedt ärt). Hade och Konung Birger sådana lag ut-
gifvJt, som förberördt är. Sä finnes och ännu Konung Magnuse Lagbook, som han Suder-
mannom gifvit hafver u).
Anno Domim to4i blef Erkiebiskop Peder död, hvilken ther hade varit en Svart
munk, han vardt begrafven i Sigtuna Kloster. Anno Domini i344 blef Herr Ulf r) St. Bri
gittes man död. ~ '
Ta Konung Magnus hade fritt fångit Skåne in och var en väldig Konung öfver Sve
rige oc Nonge, och var vijd trettio åra gammal, och Herr Malthis Ketilmundson dÖd
var, begynte han sielf regera, och lät ieke regera sig af androm, som alt in till then tijd
Vai ’ ° C ^ ^ oin St * nied tijden ther till, att regementet vardt icke sådant som thet skulle,
y nun b en (efter som \are Svenske Chrönikor allinenneliga innehålla) vände sig till lös-
aclitighet, begynte förakta the gambla och hälla sig intill the unga a:); theriÖre kunde thet
icke lange ga val till, forty ther godt regemente vara skal, ther måtte förfarenlieten Vara
med, hvilken mera finnas när the gambla än när the unga. Ther the unge än understun
dom Iiafva villiau god, så kunna the dock sällan gifva beständig råd uth till godt rege
mente. Men the gamle som af förfarenhetene förnummit haiva, Jivadan bestånd och obestånd
af komma plägar , the kunna beständigare råd u (gifva, ether thet the med ålderdomen för
stånd och 1 öilåienlieet latt iiafva. Dock sadant achtade Konung Magnus intet, ty kun
de thet och icke länge gå väl till. Så länge han lät regera sig af androm, vardt hans rege
mente högeliga piijsat, och thet varade vijd pass sex och tiugu år, men thet regemente
han sedan förde i tiugu år varder högeliga lastadt. Med tijden tänekte han och till att be
tvinga the Ryssar och Careler, som altijd giorde skada in på hans land. Till thenna feigden solde-
rad^. lian mycket folk al Dannemark och Holsten, ther Crelve Henrich af Holsten och med var.
Men efter thetta frejnmande folket var landet till en stor tunga, så att livar man i landet ther
öfvei klagade, skall St. Brigitta (ty tå var hon i dagom) gått till Konungen och rådt att lian
skulle låta alt fremmande ifrån sig och till thenna Ryssa feigdena bruka sitt eget lands folk.
Och på thet hon skulle blifra thes bättre hörd, gaf hon före, att hon. om then samma
Ryssa feigdena eller resan hade fått besynnerliga uppenbarelse så att hvar Konungen ville
l}da hennes råd skulle honom ske lycka emot fienderna, men ville han och icke lyda, tå
skulle han ingen framgång la med sin anslag. Men Konungen achtade thet intet, utan
holt thet för löst qvinno snack. Så hade hon och altijd nog beställa med thenna Konung
Magnus, och straffade honom för hans lefvcrne , handöl och anslag, och alt sade hon sig
göra af uppenbai-ilse, som hennes uppenbarilses böcker nog utvijsa y), men hennes uppenba-
rilse achtades intet så högt medan hon lefde, som sedan skedde, tå Påfven hade henne
gillat och stadfäst, hvilket nog pulsamliga z) tillgick. Ty månge lärde män satte sig tlicr e-
mot och höilo thet för drömar, som thet och lijkast är.
Tå nu Konung Magnus redo var, drog han med en ganska stor macht emot sina
fiender, och hade med thet första stoor framgång, så att lian vann Ryssarna af thet Slottet
Peckensare, tå man skref åhr effter Christi hyrd i5i8, och hade han så bekiächtat sina
fiender, att the måste gifva sig honom i händer, men lian lät bedraga sig med en falsk dag
tingan, ther Ryssarne bedrägeliga utlåfvade och utläste Sölf och Guld öfver nog, och
ther med gaf han them lös som han bekräclitat hade, och thet fördrögdes och lörhalades så
länge med honom, att Ryssarna församblade sig en ganska stoor här af Lettoger och Tartarer
och föllo honom hasteliga öfver, ther lian låg med sin Skepp oeh Här, och bestallade ho
nom så, att han icke undkomma kunde med mindre han måste grafva sig med stor farlig-
heet ett nytt utlopp af ene elf ther han uti låg, så att han kom till siös igen med sin
Skepp, och måste så fara Jieem igen med liten prijs. Ryssarna fmgo så Peckensare Slott
r 7 o r f J o
igen, och the Svenske som ther uppå voro vordo jämmerliga ihiälslagne. Och effter thet
IT nnnn/Tonnm cd miccmnlro 1 +liocca m olr tlipf rxroli fof nf ci"tt tllCt sk.l0clclc fÖl' tllCH
Konungenom så missgicks i thessa feigde, gick thet rychtet ut, —
skull, att han icke lydde St. Brigittæ råd effter, af hvilket hennes uppenbarilse ingen lijten
styrckelse fingo, så att alt thet hon sedan sade om samma Konung Magnus och annat mehr
t) Anno 1 555 promulgata logitur ap. Ha-
darph, App. ad Leg. Bircens. p. 10 .
ii) Lex Sudermamiica sanetionem a Rege
obtinuit anno i5‘J7.
v) Gutlmarson till Ulfåsa, legifer Nericiæ.
i«:
I
■m
som
æ) C cd. i5 addit: och achtade mer fafän
gio än thet menige bästa.
y) v. Revelationes S. Brigittæ, tvpis primum
ed. Lub. i 4 9 2 L. IV. C. 3. VI. 4i. VIII. 5 9 sq.
z) Adv. ex adj. Pulsam, moleslus

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.