SVENSKA CHRONICA. 
zQS 
nandes villia stilla them ther med, som ther utan före lågo, sä att när the skulle fä 
se sina Herrar döde vara, skulle the intet mehra strijda för them , men tliet blef intet 
®*f* By the som Slottet bestallat hade, sade sig villia strijda lör Dertog Ericks sons 
skull, och ther med togo the Hertogarnas kroppar, förde them till Stockholm och begrof- 
vo them i Bykyrckiona. Något thet elfter bief Nykiöpings Slott uppgifvit, och thet vart så 
nederbrutit i grund , men the som Stäkeborg innehade, höllo thet något längre för Ko 
nung Birgers sons skull, then the ther uppå hade. Dock på thet sidsla nödgades the att 
gifva Slottet upp, och eij med bättre vilkor, än att Junkar Magnus måste gä af för en 
fånge- men alla the andra gingo af Slottet med behåldna håfvor. Så blef och Stäkebor^ 
med några andra Slott som Konung Birger tillhörde i grund nederbrutin. Ock Junkar Ma 
gnus sändes till Stockholm , ther sattes han i häktilse. Och effter thet att the af Dannemark 
hade varit med Konung Birger, tå han clog the många bönder ihiel i WestergÖthland, som 
förberördt är, therföre församblade Herr Matthis Rijksens föreståndare alt folk som han 
åstadkomma kunde, drog ther med in i Skåne och förderfvade thet hela landet i grund, 
och förde så lieem med sig try hundrade fångar, ibland hvilka voro månge Riddare och 
Riddersmäns män. Sedan stämde Herr Matthis alla the bästa af Rijket tillhopa i Stock 
holm, och tå blefvo Herr Johan Brmike, Ulf Sralebeck, Lydher Foss och Walrarn 
Skytta dömde till stegel, och the sattes alla på hiul, och är en gammal mening, att Brun- 
keberg fick ther namn utäf, att Herr Johan Brunke blef ther steglat. 
Ta nu Konung Birger som än tå var på Gottland fick thet vetta, att Herr Johan 
och the andre voro ste'glade och att the Svenske redde sig till att sökia honom och aclitade 
honom ondt, therföre flydde han till Dannemark. Och tå var Konung Erich död, och hans 
broder Christopher var Konung elfter honom, men samma Christopher var intet när Konung 
Birger och Drottning Märeta så günstig, som Konung Erich varit hade, ty han sade att 
Drottning Märeta hans syster hade aldrig varit honom god. Dock anammade han them i 
theras eländigheet, och förlänte them en gård som heet Spikaborg, och tu Härade ther un 
der. Men the Svenske togo Gottland in, och effter Christi byrd år 1Ô20, vijd ellolva tu- 
send Jungfru tijd m), tå vardt hållen en Herredag i Stockholm, och Junkar Magnus Konung 
Birgers son togs tå utaf häktilsen. Och blef tå allmänneliga beslutet, att han måste dö 
för s ins faders missgärning skull, dock ursakade han sig nog, att thet var honom liögeliga e- 
mot, att hans faderbröder voro så af daga tagne, och var thet vitterligit nog att han intet 
Var ther vallandes uti, effter thet han på then tijd var i Dannemark. Så vardt honom och 
lofvat med svåra eder then tijd han blef fången, att honom skulle intet skada till sitt lif. 
Jheslijkes hade och båda Hertogarne med Rijksens Råd och hela Adelen någor år tillf o— 
rene utvalt honom till Konung och giort honom sin ed ther uppå, men alt sådant kunde 
slätt intet hielpa, ty alle voro tå så hätske vordne på Konung Birger, att the ville ju 
hämnas thet på sonen, medan the icke kunde få fadren. Ty leddes Junkar Magnus, then 
ther en dejelig ung man var, in uppå Helgeandsholmen, och ther blef han halshuggen och 
vardt begrafven vijd Konung Magnus Ladhulås sins faderfaders graf. Tå Konung Birger och 
Drottning Märeta thet fingo vetta, blef theras sorg desto större, och the lefde sedan icke 
länge »), och vordo begrafne i Ringstadha. 
Så fingo nu alle thesse tre bröderne en skröpelig andalycht, the ther Rijket till 
stoor skada och förderf varit hade, och thet är ett jämmerligit ting, att the skola vara ska- 
delige, som till nytto och gagn upsatte äro. Theras fader Konung Magnus Ladhulås mente 
sig villia väl beställa om sina barn, att the skulle komma till stoor Herradöme och vara 
Väldige Förstår effter hans död, och att Rijket skulle stå i frijd och roligheet, men thet 
kom både them och Rijkena till skada och förderf. Så ser man huru stoor feel men- 
liiskiors upsåt och anslag hafva, många mena sig villia väl försee sin barn, och gifva them 
ther med orsak och tillfälle till thet som ondt är. Hvar thesse tre broder hade varit mindre 
man an the voro, hade thet varit them sielfvom och menige rijkena till mindre eller till 
ingen skada, men ther man söker välde och Herradöme, och icke står så i Gudsfruclitan, 
som thet bör vara, thet varder them sällan väl bekommandes, och thet plägar endeles ge 
menliga så tillgå, att ju flera barn Herrarna hafva, ju skadeligare är thet, effter thet the 
sällan förlijka sig väl, och Yilia alla vara lijka gode, med mindre Gud alsmächtig besynnerli 
ga 
r.) Ble obiit a. i32i, Illa vero i3H. 
m) Die 21 Octobris. 
II. 67.