264 
XXXIII. OLAI PETRI 
Konungscns Drotzet så att Hertogarna voro allena på Slottet. Och om nattena f) som the 
lågo i theras bästa sömn, lät Konungen slå dörena Upp och lät grijpa them, och i thet 
bu.lei som tå skieode, spoide Konungen them till om the drogo till minnes Hutuiia leek. 
Nu var och en leek förhandena, som icke var bätter än then varit hade, och ther med 
kastade han them i tornet, och lät hårdeliga binda them med halsjern och bultar. Och 
blef Hertog Erich ganska illa tracterat. Sedan lät Konungen grijpa Hertogarnes folk som i 
Staden låg, och giorde sig strax redo, till att fara till Stockholm som Hertog Waldemar* 
folk innehade. Men tijdender voro allaredo tijtkomne, huru han giort hade. Therföre slo- 
go the uth af Staden och drefvo honom tillbaka, sä att han måste draga till Nykiöping igen. 
Och begynte så Hertogarnes vänner reesa landet emot Konungena. Herr Matthis var Höf- 
vitzman för Upplänningarna, Herr Carl g) för Smålänningar och Herr Birger h) för West- 
götharna, och the församblades alla lör ^y'kiöping. När Konungen thet såg bevarade han 
tornet, ther Hertogarna inne såto, väl med starka bommar och läs, och kastade så nyklar- 
na i strömen, bemannade Slottet väl och foor så till Stäkeborg, och blef så Nykiöpings 
Slott liårdt belagt, och så svältes Hertogarna ihiäl i tornet ther the såto, och säijes Hertog 
Erich ieke hafva lefvat mer än i try dygn utan mat, ty han var ganska illa slagen och jem - 
merliga tiacterat, men Hertog M aldemar säijcs halva lefvat i ellofva dygn utan mat och 
dryck, och hafver thet underliga tillgadt. Konung Magnus Ladhulås hade sin broder , Ko— 
nung EV aldemar fangen på Nykiöping. 11 1er sato och alla hans tre söner fångne, först Ko— 
nung Bii ger, och sa bada Hertogarna. Men Gud är både underlig och rättvis i sina domar. 
1 â nu Konung Birger såg huru mänga the voro , som satte sig upp emot honom, 
sande han bud till sin son Junkar Magnus som var i Dannemark, att han skulle komma ho 
nom till undsättning. Samma Junkar Magnus fick af Konung Erich sex hundrade Resenä 
rer, och kom updragandes till Östergöthland, ther mötte them Konung Birger. Sä komrno 
och Hertogarnas folk emot them vijd Skärkijnd 2), ther blef Konungen afslagen, och så 
gaf han sig åt Westergöthland. Ther voro många bönder fÖrsamblade emot honom vijd 
Carla by k) och efter han icke var them stark nog, vände han sig till sin gamle anslag, nemli- 
ga till' falska dagtingan, så att han satte i dag med bönderna i try dygn. Tå nu bönder 
na förlåto sig ther uppå och för then skull hade ingen vårdnat om sig, så att och en stor 
part af them vore hemdragne efter fetalie, slog han till them som qrarra voro i en felfg 
dag, och vor do ther ganska många bönder slagne, han lät och sticka elden på en bonde 
by, ther slachtningen stodh, att ingen skulle få någon hjelp af nattene till att undfly. Se 
dan han thet slaget vunnet hade, mente han att thet skulle nu ingen nöd hafva. Therföre 
lät lian läggia sitt folk kring om städerna i Östergöthland. Men Herr Knut Porse l) , som 
hölt med Hertogarna, kom hasteliga pä them som lågo i Suderkiöping oeh grep them till 
fångar. Tå thet Danska folket som låg i Lijnkiöping och andra städer thet hörde, drogo 
the heem igen. Tå Konung Birger thet förnam, flydde han med sina Drottning till Gott- 
land, och lät sin son Junkar Magnus blifva qvar på Stäkeborg. Här blef han af Herto 
garnas folk strax bestallat, men Konungen ville göra honom undsättning och sände ifrå 
Gottland både folk och fetalie, thet fingo Hertogarnas folk alt bort. Så beredde tå Konun 
gen annan gången s'n Skiepp, Koggar och Snäckior till med thet mästa folk som han kun 
de åstadkomma, och ther var Herr Johan Brunke Höfvitzman före. När the kommo in 
emot Stäkeborg, ther mötte them Hertogarnas folk, brände upp theras Skiepp och vordo 
them öfv ermächtige. Och tå blef Herr Johan Brunke gripen, och Ulf Suahbeck, Lydher Foss 
och Walram Skytta med honom. The fördes alla till Stockholm, och sattes alla ther i 
tornet och något ther eflter kom Rijksens Råd tillhopa, och skickade Herr Matthis Krtil- 
mundson till Rijksens föreståndare, hvilken ther foor strax kring om Rijket, och kom thet 
till stadga igen. 
Men the som bestallade voro på Nykiöping, togo Hertog Erichs och Hertog Wal 
demars döda kroppar upp af tornet, lade them på bårar, och satte them uth for Slottet, me 
nandes 
/) Cod. 12 ad elit som var 11 Decembris. 
g i Carl Elineson, films Arvidi Göstafson et 
Helenæ (Elin) Sture. Cfr. Sect. I. p. 5 y. 
h) Birger Pederson (Brahe', Uplandiæ le 
gi fer et dux Upland orum. vid. Chron. Rhythm, 
supra p. 47. Auctor vero noster, Ericum Olai 
secutus, Matthiam Kettilmundi Uplandorum et 
Birgerum Westrogothorum ducem appellat. 
i) Skärkinds Hus, in paroecia ejusdem no 
minis, pristina sedes Fölkungorum fuit. Cfr. su 
pra. p. 48 . Immo hujus gent is propagines infer 
rusticos ejusdem paroeciae etiamnum superesse 
serino est. Cfr. Fant , Diss. de gente Folkuu- 
gica. Ups. 1810. pag. 18. 
k ) Viel, supra p. 49 . 
/) Cod. 1. Posse. Filius Petri Porse. Dux 
Hallandias meridional is den. 1 555. I xorem du- 
xit 1827 viduam relictam Erici Duels Iuge- 
burgem. Uysla Råds Längd. T. II. p. 20. Cfr. 
Lagerbring T. III. p. 129.