SVENSKA CHRONICA. 
261 
utan ther vart taget i dag och blef sa handlat , att Konung Birger skulle blifva löös och få 
en debi al njket och finnas bref som lyda ther uppâ att Konung Erich hade giort en 
förlijknmg emellan Konung Birger och lians bröder, hyilket skiedde elfter Christi byrd 
âr 1007. Och efïter thet att Öfvertalat var om Konung Birger att lian skuile löös var 
da, så drog Konung Erich med sitt folk til?baka igen , dock blef Westergöthland platt uth- 
tardt och förderfvat. Något ther elfter försatnblade Hertogarna alt Rijksens Båd i Öre- 
broo, och thet var elfter Christi byrd âr i 5 o 8 något for Pâska, Ther blef ta förhandlat 
med hvad vilkor Konung Birger skulle gifvas löös, och livad fÖrplichtelse han göra skulle. 
Och all the vilkor och fÖrplichtelse som af honom begärades, ther gick han under, och 
giorde ther sa svåra Eder uppa, att han svor uppâ Sacramentel att alt skulle vara tn aftålat 
sak och han skulle aldrig något stämpla lönliga eller uppenbarliga emot Hi jLet eller Herto- 
garna, och med then part, som honom var tillsagder af Ilijket, var han tiUfrijds och aila the 
Artiklar som i fÖrlijkningene uptecknade voro stadfäste han med Sacramentet, och sådana 
Eder att grufveligit var, men thet blef intet hållet. Ja thet plägar gr menliga sâ skie i verl“ 
dene, att ju svårare eder oeh fÖrpliclitelser med bref och insegel, ju mindre varder thet 
hållet, ty att om han som i örplichtelsen gör aren redelig och skälig man, tå håller han väl 
thet som han lofvar, än tå lian ingen ed dier bref giorde ther uppâ. Hvar han och är ore- 
clellg sâ hielper bref oeh insegel oeh svåra eder ganska föga, ty man /inner ju någon or 
sak , ehurudana hon vara kan, ther man tager tillfälle utafi, och säger sig icke vara pliehtig 
till att hålla thet som låfvat ar. Ens mans egen infödda ähra oeh reddigheet gör mera 
ther till att ord ocli lålven hallen Varda, än många eder, bref och ins eg-.i, oeh ju un bra 
eder och fÖrplichtelse then ena begärar af then andra, ju mindre tror han honom, ty att 
om han trodde honom väl, tå begarade lian icke många eder af honom. Elfter thet nu then 
ene ingen troo sätter till then andra, är föga undrande att honom en ringa troo hållen var- 
der. Fordomdags var ähra och troo i verldena oeh föga bref eller eder. Alen med tijden för 
minskades tro och ähra, och förökades eder, bref ocli insegel. Så skal man och thet besin 
na, att ju svårare eder och fÖrplichtelse som giorde varda, ju mehra lägger diefvulen sig 
ther emellan att thet skal brutit varda, och med stora eder gifves honom stor tillfälle till 
att blanda ther ondt emellan. 
Tå nu Konung Birger hade svoret och bebrefvat alt thet som al honom hegärat 
Vardt, gafs han löös. Och Hertogarna med Rijksens Råd svor p honom huldsfcan 0 ch manskap 
till igen. Men thet som Konungen låfvade, blef icke länge hållet, ty att om sommaren strax 
tlier elfter foor han till Gottland och sä till Dannemark, och ther blef han af Konung Erich 
Väl undfången, ocli honom Vart låfvat undsättning, att han fritt skulle komma till sitt njke 
igen. Sedan Hertog Erich var kommen sâ till macht igen, Som forberört är, kom med ti 
den ovilje emellan Konung Håkan i Norige och honom, ty att Konungen ville hafva Ward- 
berg igen, som han honom i goda troo och hans stora nöd födant hade. Men mille Her 
tog Erich (så kallas han i Chrönikone k) ville icke släppa thet han lått hade, therfore fick 
Konung Erich i Dannemark tillfälle, att begå thet så med Konung Håkan, att Junkar Ma 
gnus Konung Birgers son skulle få Jungfru Ingeborg t samma Konung Håkans dotter till hu 
stru , then Hertog Erich länge begarat hade. Och så låfvade tå Konung Håkan Junkar Ma 
gnus sina dotter med sex tusen lÖdiga mark Sölf i Brudaskatt. Och thetta skiedde när man 
skref effter Christi byrd ar 1Ö09 ocli ther giordes stark bref uppâ. Men något ther eff’t r 
giorde Konung Erich sin största flijt ther uppâ, att han skulle liielpa Konung Birger till sitt 
rijke igen, och försatnblade ganska mycket folk både af Tyskland och annor land, så att han 
hade väl sextijo tusend folk tillhopa, effter som then Danska Chrönikan innehåller v). Med 
thet folket kommo Konung Erich och Konung Birger dragandes, och hade Piertogen af Afekel- 
borg x) med sig och väl hundrade Riddare, men effter thet att hären var så stoor och 
mächtig, ville Hertogarna Erich och Waldemar icke gifva sig till slags med them utan laga 
de thet så, a/t ther hären kom dragandes, vardt fö go funnet till bärgning, och om någre 
gåfvo sig ifrå hären till att hämta llien del the behÖfde, tå blefvo the slagne, och för 
thenskull hade Konungens folk stor nöd, dock lato the icke af förthenskull , utan kommo 
dragandes up åt Holveden, och ther achtade Hertogarna ta möta them. Men Herr Mat- 
tinsses häst som Baneret förde föll om kull, och Banere-Staken gick sönder, therföre blef 
alt 
a) Chronicon Rhythmicum Majus. ze.lins in Monum. vid. p. i 5 i. et dein Langeltk, 
v) Tntelligitur vefus epitomator Saxonis Script. Rer. Dan. T. II. vid. p. 390. 
Thomas Gheysmerus, quern primus edidit Ben- x) Henricus, de quo Huitfeldt 1 . c. p. 55 7. 
II. 66.