2Ô0
XXXIII. O LA I PETRI
glömsker att lian platt skulle hafva förgätit sig vara Hertogens Gudhfader, ta han gaf ho
nom sina Dotter, men thet plägar sä vara, att när enom missgår så missbiudes honom.
Om Fastelagen ther effter Anno Domini i5o6 blef Herr Torgel afhuggen pä
Södermalm och ther vardt han begrafven, ty att Konungen var sä vred pä honom, att han
icke ville unna honom vigda jord, förra än hardt vid Pingesdaga ther näst effter, tå blef han
för mångens gud mans bön skull begrafven i Gråbrödra Kloster i Stockholm ni). Hvad rätta
hufvudsaken hafver varit till Marskens död, annor än som nu föregifven ar, kan man icke
vetta. Sä bekänner han dock i sitt testamentz bref som ännu tillstädes är n) , alt han i nå-
gor stycke hafver försedt sig emot Konungen. Men thet är stort under, att alla hans val
gärningar skola sa snart förgätna varda ; han hade dock i sa läng tijd varit alla brödernas
förmyndare, och sa skickat sig emot them som han hade varit theras fader, hade och myc
ket godt förskvllat af lieela rijket thet han så väl förestått och regerat hade. Dock thet plä
gar sä ga till här i verldene, att alla goda gärningar varda snart förgätna. En ringa missgär
ning kan snart förqväfia tusende välgärningar. Thessa tree bröder räknade ena 1'öga gär
ning sem them var emot så högt, att the förgatho all faderlig kärlek som Marsken them be-
vist hade, men thet plägar sä gement vara med Herreticnsten, att then som bäst förtient
hafver, han varder värst löuter. Så skedde thet och med ihenne Herr Torgel, dock Konung
Birger och hans bröder betalade themia otacksamheeten dyrt nog. Samma åhr nendigen j5oÖ
efiter Christi byrd något för Michelsmässo tijd giorde Hertogarna Bröllop åt några sina tie-
nare i Bjälbo o) med stort prål, så att rychle skulle gå ther af, att the hade alle theras tie-
nare ther hoos sig, men the sände dock hemliga folk ifrå sig till Ilundhammar p), kommo
och så sielfva hemliga effter, söchte hastcliga upp i Mäler så månge båtar som the behöfde,
och gåfvo sig strax till fiåtuna q) till Konungsgårdcn, ther Konungen sielfvcr var med liuslru
och barn, och kommo ther på Sanct. Michadisdag, tå Konungen till middagsmåitijd satt öf-
yer bord. The vordo väl undfångade ocli them antvardades huus ther the med theras foik
skulle vara uti, men emot aftonen beväpnade the sig hemliga och f'öllo med hast till, och
grepo Konungen med hans Drottning och Barn. Blef och tå Biskop Nils i VV esteras fången
och mer än tiugu Riddare och Pfälsismän. Men en af Konungens t/enare som heet Arfved
SmSlanniugf, tå han såg livad på farde var, tog han Junkar Magnus Konungens äldsta son,
och rymde med honom bort undan , och bar honom på sina axlar till Dannemark, och med
gråtande tårar satte han honom i Konungens skiöt. Tå nu Konung Birger fången var, lät lian
Hertog Erich Rijket upp, och förr än året var omgånget. tå hade lian all Slott och Fäste
inne. Stockholms stad fick han strax, men Slottet vart honom någon tijd förhållet, och belä
de thet Maithis Ketilmundson till tlics. han fick och thet in. Så fördes tå Konungen till
Nykiöping, ther vardt han hållen i fängelse på Slottet, dock blef lian och hans Drottning
redeliga hållen.
Tå nu Konung Erich i Dannemark thetta hörde, giorde han sig redo med alt folk
han kunde åstadkomma, och ville göra Konung Birger undsättning, men Hertogarna voro och
redo, och mötte honom vijd Bovasund r) , dock kom thet till ingen slachtning then gän
gen. Och for så Hertog Waldemar ölvcr till Tydzland, och gaf så före att han ville fara si
na Pelegrims reso, Un tliå att han i samma gndelighet församblade och solderade otta hundra
de Tyska Hofman. Och när thet Tyska Eloffolket voro komne in, i landet, drogo Hertogar
na in i Skåne, cih giorde ther med brand och mord storan skada, och i samma reeso kom—
mo the hastcliga till Ödnaliungh/), ther Konung Erichs hroder låg med hundrade hästar, ho
nom fångade the med thet folk han med sig hade, och förödde landet allestädes; så
att Konur.g Erich ingen bärgning skulle få, när han komme med sine liäär , och
vart i samma reso både Halland och W estergothland så förderfvat att ther föga var igen,
tv thet Tyska Eloffolket, Hertogarna hade, skonade hvarken vänner eller ‘ovänner. Och se
dan the Tyska vordo lagde kring om städerna, giorde the altijd stoor skada på bönderna
som ther omkring bodde, besynnerliga vijd Suderkiöping slogo the många bönder ihiäl, för
thet the hade dräpit några Tyskar s»m them ville skinna och röfva, och stod tå ganska illa
till i landet, effter thet att thet främmande folket giorde thet the ville, och intet straff gick ther
efiter. På thet sidsta kom Konung Erich af Dannemark dragandes med mycket folk, och ho
nom mötte HerLoganar med theras liäär vijd Liungeby t), dock blef ther ingen slachtning af,
m) De Lapide Sépulcral! vid. supra p. 52.
7?) Mcmiliit Lnrerbring, T. III. p. 56.
o) Biäibo hodie paroecia prope oppidum
Ostrogotliiæ S kemi inge.
l>) In Sudermaunia, v. supra p. 55.
utau
q) In Uplandia. vid. supra p. 55
r) Bogesund hodie Ulricehamn.
s) In Scania, v. supr. p. 54.
t) Cod. i 2 . addit: i Smaland,
pag. 35.
Cfr. supra

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.