mtÊlÊÈtIÊÈÊÊÊÈSÊSKÊÊÊÊÈÈÈI
1
SVENSKA CHRONICA.
gradal g), och ta Hertogarna förnummo, att ther handlades icke pa theras bästa, gofvo the sig
jira Dannemark intill Konung Håkan i Norige, och klagade theras nöd för honom, lian und-
liek them väl, Iolvade them bijstånd, och att han ville förarbeta therutinnan, att the skulle
komma till theras igen, ocli lian förlänte them Kungelle Slott och Stad, som ligger icke
långt ifrå Löödese.
När Konung Birger thet förnam, fruchtade hati att Hertogarna skulle göra något in
fall i \ V cstergothland therföre lät han byggia ett Slott pä Guldbergs hedh, men thet kun
de intet lnelpa, ty Hertogarna hade dugliga Hofmäh the ther giorde altijd stor skada i We-
stergöthland , och grepo Herr Beucht f) som ther Lagman var, och brände Lödese Slott af.
'logo och Hertogarna Dahl in, och bygde ther ett fäste Som kallades Dahlaborg g .
lå Konung Birger thet förnam, sände han ett stort tahl folk, ther otta Riddare med
voro, m till Dahl som skulle drifva Hertogarna ther uth, och taga in Slottet som ther bygdt
var. Och strax Konungens folk kommo in i Dahl, gofvo the sig till Agnabroo h), kastade
b rona up och lägrade sig ther, att Hertogarna icke skulle komma utaf Norige in uppä
Dahl. J a Hertog Erich thet förnam att Konungens folk hade brutit upp Agnabroo, och
lägrat sig ther, skickade han sin tro man, JUafthis Ketiilmandson till Höfvidsman for sitt folk,
och lätt hem om ena natt rijda i Elfycna och simma ther öfver, och än tå att thet var ett fur-
ligil: auslag , så kommo the dock med theras hästar väl Öfver, på cn karl när som borta
blei. Och strax the ölrerkomne voro, slogo the till Konungens folk som ther lågo i ihe-
ras bästa sömn och intet ondt förmodde sig. Och bief tå Konungens folk både skurit och
gripit, och the otta Riddare som ther med voro, vörda fångade. Ther elfter fÖrsainblado
Konung Birger väl ti jo tusend folk och kom sielf dragandes ther med till att betäggia Dahla-
borg, men Hertogarna giorde sig och redo med theras folk, och hade Konung Hakan sändt
them mycket lolk till undsättning. Tå nu båda Hararna kommo något när tillhopa , be-
gynte gode män läggia sig ther emellan, sa att thet kom till ett upslag , och blcf så dagtin-
gat, att Konung Birger skulle taga Hertogarna till vänskap, och lata them komma till sitt i-
gen, så att på alla sijdor bief en aftalat saak i). Och äil tå ail Hertog Erich hade fått
alt sitt igen i Sverige, så var dock Konung Håkan ther med val tillifijds, att han bchölt
Kungelia. Och lat Hertog Erich icke nö;ja sig ther med att han hade Kungella, utan han
hegiä rade och Wardbergh med, och begick tliet så att Konung Håkan löste thet till sig. ifrå
Grefve Jacob k) för ett stycke penningar. Och strax Konung Håkan hade fått Wardbergh in,
antvardade han thet Hertoganom i händer med halft Halland. Och ar nog märkiandes att
Konungen i Dannemark intet hade på then tijd beställa med Halland, förty om thet hade
hört Dannemarks Krono till, tå hade ju Konungen i Dannemark icke tillstadt thet att
Konungen i Norige skulle kiöpa thet till sig.
Anno Domini i 5 o 5 vijd St. Sigfrijds tijd /) blefvo Hertog Erich och Hertog Walde
mar förlijkte med theras broder Konung Birger, och samma âhr blef Erkiebiskop Niis död,
°ch Biskop Nils i Wästerålis vart postulerat till Erkiebiskop igen.
Effter thet nu Konungen och hans bröder förlijkte voro, begynte all ovillian vändas
in på Marsken Herr Torgel Knutsson, och honom vardt skuld gifven att han mycket skulle
vara Hertogarna emot, och xnång stycken bedrifvit utom Konungens befallning. Och än tå
Ty att Hertogana
han giorde redeliga nog sina ursächt, så vart han dock intet hörder.
gingo honom så hårdt effter, och ville
garna
hafva honora af vägen, för thet bijstånd skull som
Konungen hade af honom. Förty the viste väl tliet att nar han var borta, skulle the thessto
bättre bekomma thet the hade i sinnet emot Konungen. Så är och nog troendes, att Konun
gen hafver mycket sielf vi j Lit alla skuldena in på honom. Therföre lät han grijpa Herr Tor
gel i Lena i Westergöthland , och lät föra honom till Stockholm ther sättes han i fängelsen,
och thetta skedde lijtet för Jublen i3o5. Och i samma tijden giordes åtskiljelse emellan
Hertog Waldemar ocli Marskens Dotter, och gafs thet för skuld att ther var andelig skyld-
skap emellan, ty att Herr Torgel hade hållet Hertog Waldemar till Christendom, men then
skyldskapen hindrade intet på then tijden Eehtenskapet giordes , så hade thet icke heller nu
hindrat, om ther hade icke annor oyillia kommet emellan, ey kunde heller Marsken vara så
glömsker
e) In paroecia Hinneryd, territorii Sunner
bo in Smolaudia. Corrige supra p. 29.
f) Pengt Algotson, v. Ussln. RadsL. p. 17.
g) Cfr. Chron. Rhythm, supra, p. 29.
h) Vid. supra p. 29. __ .
i ) Vid. litteræ ap. Huitfddt 1. c. 026. Cfr.
Laserbring T. JJI. p. 28.
b) Jacobus Comes Hallandiæ e Dania profu-
gus. v. supra p. 25. Pater illius Nicolaus Comes
Sell wert nensis an. 1 2 t 1 a Rege Dan. Waldeina-
ro TT. potestatem territorialem Hallandiæ se-
ptentriönalis obtinuerat. v r . Hüitfeldt L c. 191,
525. Cfr. Lus erbring T. IIP pag. 5o8.
/) Die 15 Februarii.
I