SVENSKA CHRONICA* 
257 
\ar, dcli giorde sa ena nya Lagbook, then ther kallades Konung Birgers Lagbook t)i Och 
skal man här vetta, att alt in till tlienne Konung Birgers tijd, plägade Trälar säljas , sa att 
then ther hade en egen träl, han sålde honom hvem honoin täclites , såsom en häst eller 
annat diur, hvilket i the gambla Lagböcker nog märckiandes är «). Och plägade en träl, som 
starck och helbregda var , sälias gemenliga för tvä lödiga mark Sölf eller annat som sa godt 
var, enter som tjien Ostgöthska Lagbooken klarliga innehåller och tillkänna gifver. Men Konung 
Birger giorde förbud ther uppä, att ingen Christen menniska sälias skulie, tj r att Chri 
stus '(sade han) hade köpt alla Christna, tlierföre skulle ingen Christen menniska sälias eller 
köpas, och thetta förbud hafver Konung Birger insatt i sin Lagbook y), 
Tå man skref åhr etiler Christi byrd 1003, vardt Konung Birger och hans Förstin 
na krönt i Södcrkiöping, och på samma tijd Lief Hertog Waldemar Konungens broder sla 
gen till Riddare. Stod och hans bröllop med Jungfru Christina , Marskens Herr Torgel 
Kniitssons Dotter, men thet äehtenskapet vart sedan åtskildt, för andelig skyldskap skull, 
som här elfter sagt varder. Och när thet Hoffvet stod, kommo Konung Håkans bref af Kö 
nige till Hertog Erich, att han skulle komma till honom till Oxlo x), och hålla tlier sin Juld 
med lionom, ty thet var förmodandes att samme Hertog Erich skulle hafva lians Dotter* 
Sa foor tå Her tagen med många af thet Svenska Ridderskapet till Konung Håkan, voro 
hans giäster och blefvo ther ganska väl undfägnade , ther och utan t vilVel hafver något 
vordet handlat om ächtenskap emellan Hertogen och Konungens Dotter, än tå thet hafver 
näppeliga kommet ther till något beslut, livilket af thet sedan skiedde nog märckiandes är, 
oen stod här i Rijket ganska väl till, och var god frijd på alla sijdor. Ty att så länge som 
Konung Birger och lians bröder drogo öfverens, gick alt väl till här i landet, 
Anno Domini i5o5, liöit Marsken Herr Torgel sitt bröllop i Stockholm ined Gref- 
vens Dotter al Bawensborg yj , ty lians förra Hustru var död. Och tå brölloppet ute var, 
begärade han af Koimngenom och lians bröder, att lian matte varda lijsat af thet omak och 
bekymber som han nu länge liafft hade, ty han hade stadt för Rijket oeh varit alla bröder 
nas förmyndare i i 5 åhr, och var nu en ålderstigen man Vorden, tlierföre ville lian garna 
komma till roligheet, dock ville han altijd vara redo med sinom tienst när honom tillsades, 
nun han llck ther ingen full svar uppåj utan att Hertog Erich och Hertog Waldemar, eff- 
ter thet the voro nu så till ålders komne , ville the Vetta sin deel elfter theras fader och 
hvad the skulls hafva för Land och Lähn af Rijket , och togo sig till förmyndare Herr A— 
hi fr» z) som Drotzet var, och Marsken blef med Konungenom som han hade varit tillföre- 
ne. Men sedan ther blefvo två förmyndare, så blefvo ther ocli âthskillig upsât, ty att hvar 
parten begynte sökia sitt bästa , ocli Konungen tog till att läggia många nya skatter på lan 
det, så att then menige man vart storliga betungat. Och mena somliga att Marsken skal 
hafva kommet thet åstad, ty han ville ju att Konungen skulle liafva nog och vara mäch 
tig. Een part mena thet , att effter han var nu kommen till ny gifftermål, therföre ville 
han föra större stååt, än han tillförene giordt hade, och thet måste then menige man be 
tala , dock huru ther om ar kan man intet aäija. Thet är ju vist, alt han altijd sökte Ko 
nungens hästa, ocli är förthenskull i stoor ovillia kommen. Så var och en stor ovillia up- 
kommen emellan Konungen och Clerckerijet, ty han ville hafva skatt och hielp af Kyrckior 
och Kloster. Och hade han i sinnet att han ville låta gripa Erkiebiskopen och the andra 
Biskoparna som honom stodo emot. Och någon tijd tillförene var Biskop Peder i Westerns 
drifven af landet, och han blef död i Trondheem a). Hade och Konungen förbudit öfver 
alla try folklanden att Klerkerijet i Upsala icke skulle uppbära fattigmansdelen af Tijon- 
dene. Och thet förbudet stod i sex år, sedan gaf han thet löst igen, effter the Privilegier 
som Konung Erich Laspe, Konung Waldemar, Hertog Ulf ocli Hertog Birger Klerkeriet 
på samma tijond gifvit hafva. 
Samma åhr som Marskens bröllop stood, vardt Junkar Magnus Konung Birgers Son 
uthvald till Konung af både Hertogarna och alla Biskoparna, af heela Rijksens Råd och meniga 
Adelen 
f) Cura Birgeri Pedersson t ill Finslå (Brahe) 
Uplandiæ, Legiferi, adornata est Lex EpJamlica 
et sanetionem Rex declit 1296. v. Prooemium. 
u) OGölh. Lag. Vinsovda B. 1 Fl. Nu vil 
Bonde träl sin sälja , han skal med vin oelr vit- 
iie köpa sura häst. Cfr. WGöth, E. Mandr. 
B. i4 Fl. Westm. L. Manli. B. 8 Fl. 
v) Upl. L. Kjöpra. B. 5 Fi. Havi angin 
kristin madher wald kristnnm at sälja, ty at 
tha krister var salder tha löste kris ter. alla 
kristna. 
æ) Cod. 1. 10. Aslo, h. e. Opslo, antiqua 
Norvegiœ metropolis. 
y) Vid. Chron. Rhythm, supra p. 26. 
z) Ambjörn Sixtensson Sparre. 
a) Anno 1299 d. 8 Maji. v. P.JSHgri Hist. p. 9. 
II. 60.