256
XXXIII. OLAI PETRI
heetenes straff, ty att then som Svärdet förer, skal ingen straffa med mindre han haiver
god skiäl och bevijs för sig, förty hans befallning till att straffa sträcker sig icke v i j dare
än som skiäl och bevijs tillsäija. Öfver thet som lönligit är, vill Gud sielf vara domare, och
om han vill att thet skal af Öfvcrheetene lagliga straffat varda, så låter han thet väl blifva
uppenbart. Och hvar misstankar voro skiai nog till att plåga en med fängelser och annat
sådant, tå kunde ingen vara trygg här i verldene, ty att verlden är altijd full med ljugare
och lackare, som kunna komma en ther till, att han misstanckt varder. Therföre skal then
som Svärdet förer se sig visliga före, huru han handlar i sådana saker, att han icke trä
der in i Guds regemente, som honom intet befallat är, ty ther med kan en offta plågat
varda, som ingen skull hafver, ther Gud plägar straffa Herrar och Förstår före. Öfverhe-
ten har nog att beställa med thet uppenbarligit är , görs ty ej behof, att hon bekymrar sig med
thet som lönligit är, ther Gud ar sielf domare öfver, med mindre thet kan med skiäl be-
visligit varda, och än tå en brottsliger vore, så är han dock icke under Öfverheetenes dom,
förra än thet varder med skiäl och bevijs uppenbarat, att han brottslig är. Så är thet och
bättre att låta en brottsligan man blifva ostraffat, än then skulle straffas, som ingen skull
hafver. Och skal man altijd vara benägen mera till att hielpa, an till att stielpa. Och
thetta vare them, som Öfverheetena hafva, sagt till en lijten ratte Ise. Men thet är tro
ligt, att thenne Junkar Erich hafver var it med sin fader beslagen uti något uppror, eljest
hade thet varit för gr of ft, att sättia honom så i en evig fängelse, dock thet går icke
alt trådrätt till i verldene.
Anno Domini 1291 var hård tijd och stor pestilentia har i rijket. Tå blefvo döde
Erkiebiskop ohannes, Biskop Bericht i Linkiöping, Biskop A mund i Strengenäs, som byg-
de Domkyrkiona och henne vigde, och samma dag hon vigd var brann hon af. Blefvo och
döde samma åhr Biskop Bono i Wexiö, Herr Amiud Karl soi , Herr Gustaf Tareson p) med
många andra frijbörna män och qvinnor, och af Clerckerijet blefvo ganska många döda.
Samma åhr stod Motala A stilla i några dagar. Thet samma skiedde och med många
andra Elfver.
Effter Christi hyrd tolf hundrade nijotijo try år församlade Marsken Herr Torgel ,
som landet regerade, ett stort tal folk och förskickade in i Carelen , ty ait the Carder gior-
de altijd skada in uppa Tavastaland och Finland, och tå vorclo the underktifvade och öfver—
vundne al the Svenske, hvilka tå bygde YVijbdrg, till att hålla the Careler och Ryssar ther
med i tvång, och thetta verket bedrefvo mast Marsken ocli Biskop Peder q) i W ester ähs ,
och tå blelvo the Careler omvände till Christi troo. Sa vuvmo och the Svenske Käkisholm
ifrå Ryssarna samma tijd, men thet gick them âther snart ifrâ igen. Thet är understun
dom ringa konst, att taga Slott och Fäste in, men till att behållat hörer mera till. Sam
ma år blef Konung Waldemar död.
Anno Domini 1298 holt Konung Birger sitt bröllop i Stockholm med Jungfru Märe-
ta, som effter sins faders Konung Erichs död i Dannemark hade upfödd varit här i Sve
rige, och vart samma bröllop hållit med storl prål, som ther till hörde, med stäckjande
och bräckjande och annor Riddarspeel, och tå blef Konungens broder Hertog Erich slagen
till Riddare och mange andre med honom. Och gaf Konung Birger sina Förstinno i mor-
gongåfvo Enekiöpings Stad och Fjerdrunga Land och sin gård Husaby Trögdh vj. Tå nu
brölloppet ute var, giordes mång Skepp redo och mycket folk sändes till Carelen och Byssa
land, och tå bygde the Svenske ett Slott vijd Nyen som kallades Landzcrona, och giorde
Ryssarna stor skada, både i Ingrert och annorstädes ther omkring. Och tå Landz
crona väl befästat var och bemannat med folk och fetalie och annan deel, som ther till
hörde, foro the Svenske heem igen. Men effter thet muren var ny, förderfvades Fetalien
på Slottet och folket blef dÖdt af skiörbiugg r). Therföre fingo Ryssarna öfverhandena och
vunno Slottet ifrå the Svenska, och bruto thet ned. Och medan thetta skedde i Carelen
och Ryssland, förlöp tijden så att tå the hemkommo, som i thenna utreson varit hade, lag
Drottningen i Barnsäng effter sin första son Junkar Magnus. Någon tijd tillförene förbät
trade Konung Birger then Uplänska lagen, och giorde henne mycket skickeligare än hon
förra var, ty han hämtade tillhopa af the Lag, som för honom voro, thet som nyitogast
var
p ) Cod. i. 12. Timason.
q) Petrus Elavi , de cujus natalibus vide
Padloff, Beskr. öfv. Stockh. Län T. II. pag. 71.
Cancellarius fuit R. Magni Ladulås. I11 litteris
de an. 1288 salutatur > ’Konung Magni elskeliga
Rad” v. Stiernnwn Not. ad Hist. P. Nigri. p. 4o.
Cfr. Laserlrins. T. II. p. 794.
/•) Litteræ datæ i3oo d. 29 Maji, leguntur ap.
Ericum ()lai p. 85.
s) Vid. supra Chron. Rhythm, p. 20.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.