256 
XXXIII. OLAI PETRI 
heetenes straff, ty att then som Svärdet förer, skal ingen straffa med mindre han haiver 
god skiäl och bevijs för sig, förty hans befallning till att straffa sträcker sig icke v i j dare 
än som skiäl och bevijs tillsäija. Öfver thet som lönligit är, vill Gud sielf vara domare, och 
om han vill att thet skal af Öfvcrheetene lagliga straffat varda, så låter han thet väl blifva 
uppenbart. Och hvar misstankar voro skiai nog till att plåga en med fängelser och annat 
sådant, tå kunde ingen vara trygg här i verldene, ty att verlden är altijd full med ljugare 
och lackare, som kunna komma en ther till, att han misstanckt varder. Therföre skal then 
som Svärdet förer se sig visliga före, huru han handlar i sådana saker, att han icke trä 
der in i Guds regemente, som honom intet befallat är, ty ther med kan en offta plågat 
varda, som ingen skull hafver, ther Gud plägar straffa Herrar och Förstår före. Öfverhe- 
ten har nog att beställa med thet uppenbarligit är , görs ty ej behof, att hon bekymrar sig med 
thet som lönligit är, ther Gud ar sielf domare öfver, med mindre thet kan med skiäl be- 
visligit varda, och än tå en brottsliger vore, så är han dock icke under Öfverheetenes dom, 
förra än thet varder med skiäl och bevijs uppenbarat, att han brottslig är. Så är thet och 
bättre att låta en brottsligan man blifva ostraffat, än then skulle straffas, som ingen skull 
hafver. Och skal man altijd vara benägen mera till att hielpa, an till att stielpa. Och 
thetta vare them, som Öfverheetena hafva, sagt till en lijten ratte Ise. Men thet är tro 
ligt, att thenne Junkar Erich hafver var it med sin fader beslagen uti något uppror, eljest 
hade thet varit för gr of ft, att sättia honom så i en evig fängelse, dock thet går icke 
alt trådrätt till i verldene. 
Anno Domini 1291 var hård tijd och stor pestilentia har i rijket. Tå blefvo döde 
Erkiebiskop ohannes, Biskop Bericht i Linkiöping, Biskop A mund i Strengenäs, som byg- 
de Domkyrkiona och henne vigde, och samma dag hon vigd var brann hon af. Blefvo och 
döde samma åhr Biskop Bono i Wexiö, Herr Amiud Karl soi , Herr Gustaf Tareson p) med 
många andra frijbörna män och qvinnor, och af Clerckerijet blefvo ganska många döda. 
Samma åhr stod Motala A stilla i några dagar. Thet samma skiedde och med många 
andra Elfver. 
Effter Christi hyrd tolf hundrade nijotijo try år församlade Marsken Herr Torgel , 
som landet regerade, ett stort tal folk och förskickade in i Carelen , ty ait the Carder gior- 
de altijd skada in uppa Tavastaland och Finland, och tå vorclo the underktifvade och öfver— 
vundne al the Svenske, hvilka tå bygde YVijbdrg, till att hålla the Careler och Ryssar ther 
med i tvång, och thetta verket bedrefvo mast Marsken ocli Biskop Peder q) i W ester ähs , 
och tå blelvo the Careler omvände till Christi troo. Sa vuvmo och the Svenske Käkisholm 
ifrå Ryssarna samma tijd, men thet gick them âther snart ifrâ igen. Thet är understun 
dom ringa konst, att taga Slott och Fäste in, men till att behållat hörer mera till. Sam 
ma år blef Konung Waldemar död. 
Anno Domini 1298 holt Konung Birger sitt bröllop i Stockholm med Jungfru Märe- 
ta, som effter sins faders Konung Erichs död i Dannemark hade upfödd varit här i Sve 
rige, och vart samma bröllop hållit med storl prål, som ther till hörde, med stäckjande 
och bräckjande och annor Riddarspeel, och tå blef Konungens broder Hertog Erich slagen 
till Riddare och mange andre med honom. Och gaf Konung Birger sina Förstinno i mor- 
gongåfvo Enekiöpings Stad och Fjerdrunga Land och sin gård Husaby Trögdh vj. Tå nu 
brölloppet ute var, giordes mång Skepp redo och mycket folk sändes till Carelen och Byssa 
land, och tå bygde the Svenske ett Slott vijd Nyen som kallades Landzcrona, och giorde 
Ryssarna stor skada, både i Ingrert och annorstädes ther omkring. Och tå Landz 
crona väl befästat var och bemannat med folk och fetalie och annan deel, som ther till 
hörde, foro the Svenske heem igen. Men effter thet muren var ny, förderfvades Fetalien 
på Slottet och folket blef dÖdt af skiörbiugg r). Therföre fingo Ryssarna öfverhandena och 
vunno Slottet ifrå the Svenska, och bruto thet ned. Och medan thetta skedde i Carelen 
och Ryssland, förlöp tijden så att tå the hemkommo, som i thenna utreson varit hade, lag 
Drottningen i Barnsäng effter sin första son Junkar Magnus. Någon tijd tillförene förbät 
trade Konung Birger then Uplänska lagen, och giorde henne mycket skickeligare än hon 
förra var, ty han hämtade tillhopa af the Lag, som för honom voro, thet som nyitogast 
var 
p ) Cod. i. 12. Timason. 
q) Petrus Elavi , de cujus natalibus vide 
Padloff, Beskr. öfv. Stockh. Län T. II. pag. 71. 
Cancellarius fuit R. Magni Ladulås. I11 litteris 
de an. 1288 salutatur > ’Konung Magni elskeliga 
Rad” v. Stiernnwn Not. ad Hist. P. Nigri. p. 4o. 
Cfr. Laserlrins. T. II. p. 794. 
/•) Litteræ datæ i3oo d. 29 Maji, leguntur ap. 
Ericum ()lai p. 85. 
s) Vid. supra Chron. Rhythm, p. 20.