254
XXXIII. OLAI PETRI
the ville effter hans död taga s^mraa Junckar Birger till Konung • och ther voro bref och
insegel pâ gifne. Sâ effter thet Konung Magnus hade fått god Irijd i landet, sä liölt han
ett mächta Hof i Stockholm, och tlier slog han sin son Junkar Birger till Riddare , som nå
got tillf ören e var utvald till Konung elfter sin fader. Samma Junkar Birger slog Hertog
Aibrecht af Brunsvijk till Riddare, och andra fyratijo med honom och i thet samma Hofvet
stichtade Konung Magnus St. Claras Kloster pa Norremalm, och gaf ther in sina Dotter
Jungfru Rijkitza. Mång annor Kloster stichtade han och här i rijket, han stichtade Gråtnö-
dra Klostret i Stockholm, pâ en Holma som tå kallades Kidiaskäär. Han stichtade och
Gråmuncka Klostret i Arboga, thesslijkcs i Linkiöping, och mycket annat stichtade och giorde
han, ther han (elfter som hans sinne var) ville föröka Guds tienst med. Man secr i förtijden
många märekeliga Förstår och andra myndige män hafva vant, som mycket ther om haf\a
bellijtat sig, att Gudi skulle skie tienst, och ther hafva the mycket kostat uppå. Gud gifve
thet hade altijd drabbat then rätta Gudstienstena ! Och för sådana theras llijt halver Gud
gifvit them välsignelse, och alt hafver gått så lyckosamliga till med them, att ju mera the
hafva bortgifvit, ju mera hafver theras gods förökas, och theras anslag halver haft stor li am—
gång. Men med them som utan all beskiedeligheet vilia alt rappa till sig, kan Gud then
konst, att såsom hine som gofvo icke blefvo ther af fattige, så skola icke heller the som
oredeliga igentaga ther af blifva rijke. Beskiedhgheet vill Gud hafva både med gifvande och
igentagande h).
Yijd åhr 1284 effter Christi hyrd begynte Konung Magnus göra god skickelse och
ordinantie i Rijket, och giorde han någor besynnerlig Lag, som Konung Birger upraknar
i sin Lagbook, af hvilken then är een, att bönderna icke skola vara plichtige till att gh' a
någrom vagfarande manaom kost och taring, utan lör penningar , sä att Hofmän och allo
andra skulle giästa för theras penningar. Och hölt lian thermed så stårckän aga i landet,
att ingen malte göra bönderna något öfvervåld, eller taga något them ifrå utan lör pennin
gar. Och ther af kom thet att then menige man i landet begynte kalla honom Ladhuh>r i
ty han befalle bondan om göra knappen för Jadhuna, att fä och annan boskap icke skulle ga
ther in; men för then som öfvervåld göra ville, skulle han, som Konung var, vaclita bon
dens ladliu, han ville sältia ther sådana lås före att ingen skulle drista sig till att gå tnei
in, utan bondens vilia, och i tliet stycket beviste han sig som en rättsinnig Konung. vy
thet är Öfverheetenes ämbete, att hon skal försvara sina undersåter för öfvervåld och orätt
och förthenskull här hon upp skatt och skuld af underdånerna. För then skaLt, som bonden
gör Konun genom, bör han varda hållen vijd lag och rätt. Och med samma sk Ull, som Ko
nungen äskar uppå sin skatt af bondenom, må och bonden kräfviaLag och Rätt af Kommgenom.
Thet besinnade Konung Ladhulås väl , och therföre giorde han sådana Lag, att then tlier
bonden giästa skulle, han skulle göra honom lijka för hans kost och taring. Och är thetta
namnet Ladhulås ett ärligit namn, tuet Konung Magnus hafver halft större heder och prijs
af, än att han hade vordit kallat en Romersk Keysare. Ja the finnas icke många i verl—
dena, som kunna kallas Ladhulås. Ladhuhrott hafver altijd varit i verldene mera allmänt.
Tå nu Konung Magnus hade kommit landet i god skickelse, så lät han hylla sin
äldsta son Junkar Birger till Konung effter sig, och att hans Son som var näst then äldsia
skulle vara Fïertog, ty att Hertogavalde hade af ålder varit här i Sverige. Filter Christi
hyrd tolf hundrade ottatijo och fem giffte Konung Magnus sina broders dotter Rikitzam
Konung Waldemars dotter, och henne fick en Hertog af Pohlen soin beet Pnmiiltz. Men then
andra hans broders dotter som heet Marina fick en Herre af Depholt som heet Rodoljf i).
Anno Domini MCCLXXXVI. blef Hertog Beneht Biskop i Linkiöping.
Elfter thet nu att Konung 4Valdemar hade vedersakat alt rijket, som förberört är,
så var han stundom i Darmemaik, och stundom här i Sverige. Alen hvarest han var, tå
spordes föga godt rychte af honom, ty att han både förde ett oskickeliget lefverne med lör-
achtelige qvinfolk, thet Rijksens Råd i sitt bref uppenbarliga bekänner, thet Hertog Benefit
med beseglat hafver k). Så kom han och offta obestånd åstad emot Konung Magnus, för
hvilket han var offta med godo förmanat, att lian skulle skicka sig, som eu ärlig man bor
de. Var han och thesslijkes banlyster, men thet kunde alsiutet hielpa, utan han giorde med sitt
oskic-
h) Heic interpolât antiquus Codex: Defunctis patribus successif prava juvenlus:
Magistri Olai dictum: Et subito casu, quæ valu ere, rusnt.
Qua* sacras ædes pietas construxit et arces, i) Clr. Chron. Rhythm, supra p. 12 .
Has nune hegredes iavaduut more luporum. A) Datae a. 1285, leguntur ap. Ei • Ohii p. jw.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.