254 
XXXIII. OLAI PETRI 
the ville effter hans död taga s^mraa Junckar Birger till Konung • och ther voro bref och 
insegel pâ gifne. Sâ effter thet Konung Magnus hade fått god Irijd i landet, sä liölt han 
ett mächta Hof i Stockholm, och tlier slog han sin son Junkar Birger till Riddare , som nå 
got tillf ören e var utvald till Konung elfter sin fader. Samma Junkar Birger slog Hertog 
Aibrecht af Brunsvijk till Riddare, och andra fyratijo med honom och i thet samma Hofvet 
stichtade Konung Magnus St. Claras Kloster pa Norremalm, och gaf ther in sina Dotter 
Jungfru Rijkitza. Mång annor Kloster stichtade han och här i rijket, han stichtade Gråtnö- 
dra Klostret i Stockholm, pâ en Holma som tå kallades Kidiaskäär. Han stichtade och 
Gråmuncka Klostret i Arboga, thesslijkcs i Linkiöping, och mycket annat stichtade och giorde 
han, ther han (elfter som hans sinne var) ville föröka Guds tienst med. Man secr i förtijden 
många märekeliga Förstår och andra myndige män hafva vant, som mycket ther om haf\a 
bellijtat sig, att Gudi skulle skie tienst, och ther hafva the mycket kostat uppå. Gud gifve 
thet hade altijd drabbat then rätta Gudstienstena ! Och för sådana theras llijt halver Gud 
gifvit them välsignelse, och alt hafver gått så lyckosamliga till med them, att ju mera the 
hafva bortgifvit, ju mera hafver theras gods förökas, och theras anslag halver haft stor li am— 
gång. Men med them som utan all beskiedeligheet vilia alt rappa till sig, kan Gud then 
konst, att såsom hine som gofvo icke blefvo ther af fattige, så skola icke heller the som 
oredeliga igentaga ther af blifva rijke. Beskiedhgheet vill Gud hafva både med gifvande och 
igentagande h). 
Yijd åhr 1284 effter Christi hyrd begynte Konung Magnus göra god skickelse och 
ordinantie i Rijket, och giorde han någor besynnerlig Lag, som Konung Birger upraknar 
i sin Lagbook, af hvilken then är een, att bönderna icke skola vara plichtige till att gh' a 
någrom vagfarande manaom kost och taring, utan lör penningar , sä att Hofmän och allo 
andra skulle giästa för theras penningar. Och hölt lian thermed så stårckän aga i landet, 
att ingen malte göra bönderna något öfvervåld, eller taga något them ifrå utan lör pennin 
gar. Och ther af kom thet att then menige man i landet begynte kalla honom Ladhuh>r i 
ty han befalle bondan om göra knappen för Jadhuna, att fä och annan boskap icke skulle ga 
ther in; men för then som öfvervåld göra ville, skulle han, som Konung var, vaclita bon 
dens ladliu, han ville sältia ther sådana lås före att ingen skulle drista sig till att gå tnei 
in, utan bondens vilia, och i tliet stycket beviste han sig som en rättsinnig Konung. vy 
thet är Öfverheetenes ämbete, att hon skal försvara sina undersåter för öfvervåld och orätt 
och förthenskull här hon upp skatt och skuld af underdånerna. För then skaLt, som bonden 
gör Konun genom, bör han varda hållen vijd lag och rätt. Och med samma sk Ull, som Ko 
nungen äskar uppå sin skatt af bondenom, må och bonden kräfviaLag och Rätt af Kommgenom. 
Thet besinnade Konung Ladhulås väl , och therföre giorde han sådana Lag, att then tlier 
bonden giästa skulle, han skulle göra honom lijka för hans kost och taring. Och är thetta 
namnet Ladhulås ett ärligit namn, tuet Konung Magnus hafver halft större heder och prijs 
af, än att han hade vordit kallat en Romersk Keysare. Ja the finnas icke många i verl— 
dena, som kunna kallas Ladhulås. Ladhuhrott hafver altijd varit i verldene mera allmänt. 
Tå nu Konung Magnus hade kommit landet i god skickelse, så lät han hylla sin 
äldsta son Junkar Birger till Konung effter sig, och att hans Son som var näst then äldsia 
skulle vara Fïertog, ty att Hertogavalde hade af ålder varit här i Sverige. Filter Christi 
hyrd tolf hundrade ottatijo och fem giffte Konung Magnus sina broders dotter Rikitzam 
Konung Waldemars dotter, och henne fick en Hertog af Pohlen soin beet Pnmiiltz. Men then 
andra hans broders dotter som heet Marina fick en Herre af Depholt som heet Rodoljf i). 
Anno Domini MCCLXXXVI. blef Hertog Beneht Biskop i Linkiöping. 
Elfter thet nu att Konung 4Valdemar hade vedersakat alt rijket, som förberört är, 
så var han stundom i Darmemaik, och stundom här i Sverige. Alen hvarest han var, tå 
spordes föga godt rychte af honom, ty att han både förde ett oskickeliget lefverne med lör- 
achtelige qvinfolk, thet Rijksens Råd i sitt bref uppenbarliga bekänner, thet Hertog Benefit 
med beseglat hafver k). Så kom han och offta obestånd åstad emot Konung Magnus, för 
hvilket han var offta med godo förmanat, att lian skulle skicka sig, som eu ärlig man bor 
de. Var han och thesslijkes banlyster, men thet kunde alsiutet hielpa, utan han giorde med sitt 
oskic- 
h) Heic interpolât antiquus Codex: Defunctis patribus successif prava juvenlus: 
Magistri Olai dictum: Et subito casu, quæ valu ere, rusnt. 
Qua* sacras ædes pietas construxit et arces, i) Clr. Chron. Rhythm, supra p. 12 . 
Has nune hegredes iavaduut more luporum. A) Datae a. 1285, leguntur ap. Ei • Ohii p. jw.
	        

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.