248
XXXIII.
OLAI PETRI
andre hans bröder, när hvar hade fått sin arfvedeel, begynte hvar rama sitt bästa, oeh
hvarthera fick ju någon deel af rijket.
Magnus bief Sveriges Hertog och fick Nykiöping med Sudermannaland och annat
mehr, som han begiärat till sitt Hertogadöme. Junckar Erich fick och land och lähn, men
theras broder Bengt vart Hertog öfver Finland. Och än ta att Waldemar, som äldsta brö
dren var, var Konung öfver heela rijket, så var dock Hertig Magnus mycket skickeligare
till förstånd och regemente, och han förde ju sa myckin pral och stâât, som Konungen sielf,
och liölt mang märkelig Riddarspeel i sin gård med Torneij, stäckande och bräckande , med hvilkct
han Ölvade sma tienare och giorde them skickeliga i krigshandel. Ja thet hörer så en rätt
sinnig Förste till att sä öfva och tämia sina tienare medan fr i j d ar, att the vetta, huru the
skola skicka sig när prlig kommer. Och hafva fromma förstars Hof i förtiden varit såsom scholar,
ther man hafver lärt tucht och goda seder ocli i all ärlig stycke vara skickelig. Och theraf
är thet kommit, att then ther tucht och sinne viste, plägade kallas Höfvisk, thet är, han
hade varit i Hofvet och lärt goda seeder. Och gifva Chrönikorne nog tillkänna, huru Her
rar och Förstår ofvade och brukade theras tienare i f örtijden, och ther studerade the da-
geliga uppå, huru the skulle möta theras fiender i markena. Somlige finnes sä llijtige haf
va varit, att ehvarest the redo eller vandrade, tå beskådade the ju alla lägenheter i mar-
kene med berg, dalar och slätter, och hatva strax besinnat och ö fver tänkt, huru the skulle
bära sig åt, om theras fiender hade sådana berg, dalar eller slättmark inne, eller ocli huru
the skulle försvara sig, om the sielfve hade sådane platsar inne, af hvilken dagelig betänk-
ning och öfvervägning the vordo så skickelige, att ehurudana plaan tliet var, som the kom-
mo med theras fiender till slags uppâ, ta hade the ju tillförene öfvertänkt, hvad tlie göra
skulle, och af sådane öfning och brukning blifver en eij allenast skickelig till att vetta livad
han göra skal, utan han blifver ther och dristig af, then är ju altijd dristigare, som veet
livad han göra skal, när omtränger, än then som thet icke veet ; man varder understundom
trengder och öfverfalleu af fienderne pä the pîatzer, ther omit är till att försvara sig, hvad
tå icke är godt råd och förstånd med, så varder mah förskräckt och faller i förtviflan*
Therföre hörer thet mycket till, att vara en rätt strijdsman, honom varder icke altijd till—
stadt, att han får utvälja sig sielf hvad plaan han skal strijda uppå, han måste taga tijdcn ,
som han kommer, men thet är konst att veta skicka sig effter lägenheeten , och then ther
sådana konst hafva skal, han måste öfva sig ther uppå. Ja Gud må förbarma sig öfve 1 '
then strijdsman, som tå först skal lära thenna konsten, när han kommer för fienderna. ”Om
fienden skal lära oss strijda, så vill vart kindbeen svijda.” Och therf öre giorde thenne Her
tog Magnus, som en rättsinnig Forste i thet stycket, att han ofvade sina tienare i riddar-
spe«l, ther the vordo skickelige igenom, till att manneliga bevijsa sig för sina fiender.
Ty att thet ar ingen ringa konst vara en rätt stridsman, draga goda värjor är icke konst,
tliet kan och en slät bonde göra, men kunna bruka them, thet tillhörer konst, möda oeh
arbete. Och skal en strijdsman thet besinna, att såsom honom är svärdet befallat af
Gudi, till att straffa ther med the onda och försvara the goda, så är honom och visserliga
ther med befallat, att han skal öfva sig ther uppå, huru han thet bruka skal, ty att then
som ena befallning hafver, han måste ju vetta hvad hon kräfver, och huru hon brukas skal,
annars gör han henne icke fyllest.
Effter thet att nu Hertog Magnus hölt sitt Hof så skickeliga, hade många lust och
vilia till att tiena honom, och förthenskull växte han mer och mer till, så att Konungen be
gynte thet misshaga, och kom sâ en osämia them emellan, thet Drottning Sophia och mycket
med tillhalp, ty hon var högmodig och stoorsinnat, och skickade sig icke som en from För-
stinna bör göra, then ther all ting skal läggia till thet bästa, utan hon försmådde så Konungens
broder, att hon aldrig ville vårda sig till att tala ett vänligit ord med them, och af rätt för-
achtelse, spott och spee gaf hon them vedernamn. Så att hon kallade Hertog Magnus Kätzla-
botare, effter thet han var något svarter och mager, och Junkar Erich kallade hon Inte , ther
hatet blef ju större och större utaf. Och någon tijd tillförene blef Konung Erich i Darme -
mark m) Drottningenes fader ihiälslagen af sinom broder Abel , ocli han hade två ogiffta
döttrar effter sig, then ena heet Agnes , then andra Riitta. Thenna samma Jutta begynte
trängta och astunda ther effter, att hon måtte komma till sina syster Drottning Sophia. An
tå att hennes förmyndare stodo ther emot och ville låta henne komma till sådana gifftermåhl
som henne höfdes, så stod hon dock vijd sitt sinne, att hon ville fara till sina syster, och
sade
m) Ericus Plogpenning jamjam mortuus 1260.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.