SVENSKA CHRONICA.
24,7
Folkun ö ar af daga. Ty att inan är och plichtig att hålla sina fiender troo och san»
to? oca hyad ord och äia icke hållas skulle emellan them, som fiender äro, tå vore ingen
vag eller medel till någon god frijd eller upslag, therföre måste man ju hålla them troo och
ara, och ju besynnerliga när ther gå eder emellan. Och äntå att så är allmänneligit ord-
piåk upkominct att man plägar säija, förrädare skal man med förräderij vinna, sä måste
tuet nock med besked förståndet varda. Ty thet är ju aldrig lofligit, att förråda någon
med 1 alska eder, Gud halver then domen kort afsagt. att man icke skal bruka hans
namn fåfängt hvarcken emot fryndt eller fienda. Förräderij är en sådana odygd, att ther
skal höra mycket till om han skal kunna blifva billigen , ja ther liörer konst till, att
så försvara förräderij att thet blifver ostrafteligit, och thet kan aldrig rättsliga skie,
-ly thet som man säger sinom fienda till på sina äro, sanning och Christeliga troo,
och kallar Gud ther med till vittnesbyrd, thet är man visserliga plichtig att hålla bo-
noin > än ti tian vore vår förrädare. Annor medel måste man solda ther till. att läggia
vaia förrädare ned med, än falska eder, äro och sanning. ålan har ju icke tå viil öfver-
vunnit sina förrädare, när, man är en sådana man vorden, som han är, och är icke strax,
lolligit att göia 01 ätt, ati oss är orätt skiedt. Jag ma icke lörthenskull stiäla ifrån min
granna, att han halver stulit mig ifrån. Jag skall sökia the medel, som ärliga och fprsvarli-
ge dio, tlui han må straffas med. Dock Lag plägar liggi a i Spiutstångs anda, och then vill
albjd behålla rätten, som maikene behåller, och then måste hafva orätt, som under ligger,
i Le t naiver så altijd varit, verldeues lopp, men Gud varder dock i sin tijd låtandes honom
Side län, som lätt halver, och thetta gilver man them till att vijdare besinna, som med
kiigdiandel uiiiga s.-vola, livad the are tlieras fiender plichtige, och nu viliia vij komma till
vår Materia igen.
Iå nu thenne Folkungar så voro af Birger förrådde, var Junkar Karl icke ther med
tillstädes, och therföre lade sig månge ther emellan, att lian och Jarlen vordo förlijkte,
dock hl ef ther icke större vänskap af, än hvartera gick elfter annars lijf. Men eliter thet
Junkar Kari kunde icke säker vara bär i Jandet, therföre rådde lians vänner honom ther
ti.l, att han skime gilv a sig utaf landet, så länge kunde bättre varda och så gaf lian sig
till Korsherrarna i Prytzen och var en tijd med them i slachtning emot the Lettoger, och
ther bief han slagen, och thet var then tijdcnde Birger Jarl gerna hörde k). Och elfter thet
Konung W aldemar var så till ålders kommen att han skulle gå till gifitermål, therföre hade
.bn-ger Jarl sin bod till Konung Erich i Dannemark, och bestalte honom hans Dotter Sophia
tal Hustru, och vart brÖUoppet hållit med sådana prål, som ther till hörde i Jönakiöping.
Och an tå att Birger Jarl var en gammal man vorden, så regerade han dock landet så län
ge hau leide, och förvandlade han mång stycke i Sveriges lag och mång stycken satte han
in i Lagen som ther icke förra voro. Han skickade thet så, att Systren skulle gå till arfs
med Brödren, hviiket i Göthaland tillförene icke skiedde, han skickade och så att then skulle
biltoger vara, som androm gör hemsöken, lian besinnade att thet icke var rätt, som tillförene i
en iäng tijd hade brukadt varit, att then som skuld gafs i mörka och tvifvelachtiga saaker,
han skulle värja sig ther med, att han bära skulle ett heett glödande jern, som tillfÖren-
de omtalat är. Therföre stickade han annor sätt till att utleta sanningena, som then Östgöthska
Lagboken innehåller, then ther säger, att Birger Jarl lade af jernbyrdena, o.ch mycket annat
liafver han stadgat, som hvar och en see må som läs then Östgöthska Lagbookena /).
Och elfter thet att Estar, Ryssar, Ingber, Careler och flere främmande folk pläga
de altijd löpa med the ras Skiepp och Snäckor in i Mälaren och göra them stor skada som ther
omkring bodde, therföre lät Birger Jarl bv'ggia Stockholms Slott och Stad som ett låås
vara skulle för Mälaren , hviiket och än i dag så är. Dock hafver staden icke stoor va
rit i förstonne, men tu torn voro först bygde, ett vid Norra ström, ther nu är Slottet, och an
nat tornet vijd Söder ström, ther sedan stod Svarta Muncka Kloster, ty att ther hart intill
gick Södra ström på then tijd, och gingo så två murar ut ifrå thet tornet som var vijd Norra
ström, in till thet torn som var vid Södra ström, then ena muren Västan till och then andra
Östan till, och emellan the två murar var staden, thet man ännu kallar innanmurar. Men
sedan med tijden är staden förökter utom murarna som för ögon är. Tå nu Hertog Bir
ger hade på sins sons vägna regerat landet i femton âhr, blef han död och vart be-
grafven i Alvastra, elfter Christi byrd âhr 1266.
Tå nu Birger Jarl död var, begynte Konung Waldemar sielf stå rijket före, och the
andrs
A) (Yr. supra Chron, Rhythm, p. 8.
I) C fr. Murman 1, c.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.