<\4 < 
56 . 
Waldemar 
246 XXXXII. OLA I TETRI 
att Tavastarne skulle thess bättre kunna liållas i tvång, effter thet the voro ett liårdnac- 
kadt folk, lat han bygga ett fäste nar them och kallade thet Tavastahuus. Men medan Bir 
ger Jarl var i Finland, bief Konung Erich död, effter Christi byrd tolf hundrade och fem- 
tijo åhr, på Kyndersmässodag e), och strax ther effter gaf hans Drottning sig i Gudhems Klö 
ster/). Och var pä then tijd här i landet en högberychtat och märkelig man, som heet Herr Joar 
Blåa, och bodde på Gröneborg g), icke långt ifrå Enekiöping, livilken ther högt räknad 
och mycket hörd var ibland them meniga man i Rijket. Han gick till med Here mäns 
goda råd, som- i then saak borde tillsporde vara, och utvalde Junkar Wåldtmar , Birger 
Jarls son till Konung, effter han var framledne Konung Erichs Systerson. Men tå Birger 
Jarl fick the tijender till Finland, att Konung Erich död var, vardt han och the med ho 
nom voro storliga bedröfvade. Och tå alt var bestält i Tavastaland , som ther uträttas skul 
le, foor han beetn igen, och kallade samman alla the yppersta i rijket och sporde them till, 
hoo ther hade i hans frånvaro sä dristig varit, att han hade tagit hans Son, som ännu ett 
barn var, till Konung, honom som fadren var oåtspordt. Och var han ganska illa tilllrijds 
med thet som giordt var, ty han ville sielf varda Konung , effter thet han var pä si 
na moders Ingridh Ylfves vägnar af Konung Sverkers släckt ; och effter thet Konungaväl 
det hade nu i en tijd hing gått ymsom emellan Konung Sverkers och S. Erichs slächt, vjfle 
han nu hafva kommit ther till, som tå (till äfventvrs) thon endestc igen var af Konung Sver 
kers slächt. Ta svarade Herr Joar Blåa, att thet som giordt var skedde icke förthenskull, 
att the i någon måtto förachtade samma Birger Jarl, ty the viste honom vara skickclig nog 
fill Konung, men effter han var en framliden man och ålderstigen, therföre togo the hans 
son till Konung, förseendes sig ther med icke göra honom någon nesa , som fadren var, att 
the togo hans son till Konung. Och elfter thet Birger Jarl icke anta ville gifva sig till— 
frijds, sade Herr Joar Bl aa ytterligare till honom, livar tu icke är tillfrids med thet som 
giordt är, sa gör af dmom son livad dig tyckes, vij vilje försee oss om en annan Konung. 
Tå tiigde Birger Jarl ena stund, och sporde them sedan åter till, hvarest the ville få sig 
Konung, effter thet the ju icke kunde utan Konung vara. Tå svarade Herr Joar, under 
thenna kiortelen, som ia g hafver på mig, villia vij få en Konung. När Birger Jarl thet hör 
de, befruchta.de han sig, att både han och hans son skulle mista Kommgadömet, therföre 
gaf han sig till frijds med thet, som giordt rar med hans son. Och vart Konung \\ ulde- 
mar krönter i Lljnkioping, effter Christi byrd år ia5 1 och ther med stillades then trätan, 
som hade varit emellan Konung Sverkers och S. Erichs slächt. Ty Konung Waldemar var 
på fädernet af Konung Sverkers slächt, och på mödernet al S. Erichs slächt. 
Birger Jarl hade fyra söner, then äldste var Waldemar, som var utvald till Konung : then 
andra heet Bengt , then tridie Magnus, then fierde Erich , hvilke alle så unge voro, att the in 
tet regemente förestå kunde. Therföre vardt en gammal riddare skickat ther till, att han 
skulle lära och tuchta Konungen till thet bästa A), så länge han kom ne till mogen ålder, men Bir 
ger Jarl skulle achta på regementet i rijket. Ty begynte åter Folkunga slächten mycket för- 
kofra och förstarcka sig, och giorde mycket ondt i landet, ändock Hertog Folke var en 
from och redelig man, ther the hade theras ursprung af. Och theras öfverste Capitenare 
var en som heet Jmickar Kerl, then ther mäst satte sig upp emot Hertog Birger, för hvil- 
ken saak skull han 5lod tlu i elfter i mångahanda måtto, att lian kunde taga samma Jmickar Karl 
af daga i). Och kom pä thet sidsta till uppenbar örligli emellan the Folkungar och Birger 
Jarl. Och the Folkungar befästade sig med ett maclita stort tal folk vijd Hervads Broo, ther 
kom Birger Jarl einot them med mycket folk, och hade med sig Biskop Kool ocli Here soin 
liöllo med honom. Hier konnno the dock till dagtingan, och Birger Jarl, Biskop Kool och 
andre Here sade the Folkungar frij och säker leigde till, ther många svåra eder giordes up- 
pa, att the skulle komma öfver brona med them till orda, hvilket och så gkiedde, ty att the 
Folkungar förläte sig på then leigde och säkerheet, som them tillsagt vart, besynnerliga för 
the svåra eder, som Biskopen ther uppå giorde. Men så snart the kommo öfver brona, lät 
Birger Jarl taga them vijd halsen, och hugga hufvudet af them, och tå vart Folkunga släch 
ten så förlagd, att hon effter then dag aldrig rättsliga kom till macht igen, och äntå att 
Hertog Birger var en märekelig Furste och hafver mycket godt stichtat ocli bedrifvit här i 
Rijket, sa är han dock icke prijsandes i thetta stycket, ther han så förrädeliga tog 
then- 
0 Hie 2 Febr. 1200. ön 1. Knapholmen adhuc conspiciuntur. 
/) Regina vidua Catharina, filia Sunonis h) Cfr. Chron. Rhythm, supra p /. 
Folkeson, ob. 1253. i) JCncùm (jlai verbotenus seculus est auetor, 
g) Cujus rudera in insula lacus Mseleri Borg- Conf. vero quaj monet JLagtrhing T. II. p. 477.