SVENSKA
CHRONICA.
24 5
slagen med alt sitt bästa folk, men Hollingir *) hans Son , som var en af the yppersta i-
bkmd Folkunga slächt, flydde in i Gestrijkaland ock blef han ther fången , och Konung Erich
Lit hugga hans hufvud af, och elfter som han sielf begarat hade, vart han begrafven i Skogh
Kloster, och thet ryclite gick sedan uth, att stoor Jertecken skulle ske vijd hans graf, som
tliet bevijsa skulle, att han var en helig man. Dock vare ther om huru thet vara kan. Gud
ar hans domare, men tliet är ju uppenbart, att han var en uprorisk man emot sina rätta
öiverhcet ocn förde afvogan skiöld emot sin rätta Iferra och Konung, för hvilket han ocj^
som thet sig borde, straffat blef. Tå nu Konung Erich så hafver Öfvervunnit sina lien—
dei , kom han till roligheet igen, gaf sä then tridie sina sj'ster som heet Ingeborg enom som
heet Eiigej af Bjälboo, then man plägar kalla Birger Jarl, ty han blef sedan Hertogi Sve
rige. Hans fader heet Magnus Minniskiold, och lians Moder Ingrid Tlfva som förberördt är.
T henna Birger af Bjälbo var Konung Erichs största bestånd i rijket emot alla them, soni
olydige voro, och stod regementet mest i hans händer, ty att Konungen var sielf enfaldig,
och kunde icke mycket väl tala. Men Birger’ Jarl var en förståndig och väitalande man,
therföre brukade Konungen honom mast. I thenne Konung Erichs tijd, vijd tolf hundrade
och fyratijo ar elfter Christi byrd, kom ett Påfyens Sändebud liijt i rijket, som heet Cuil-
helmus Säbinensis , hvilken ther mycken reformering gjorde med Clerckerijet här i landet a ),
och han giorde ther förhud uppå, att Clercke r eller Prester skulle icke vara i ächteskap, ty
att alt in till then tijden hade tliet tillstadt varit, att the Prester, som ther hade lust till,
måtte gifva sig i ächteskap, hvilket i then Sveriges Lagbock, som tå brukades i Upland,
nog märkiandes är, then ther om Prästa och Biskopsarf så innehåller ord frå ord, som
här elfter lölier: Dör Svensker Prester, taki barn lians arf och örf b), är ev barn till, taki
then arf och örl, honom är näster och kyni lamaster c). Dör Utlänsker Prester, Engelsker el
ler Dansker, taki Biskoper arf och Örf. Dör Svensker Biskoper, taki barn lians ari och
örf, som honom är näster och kyni kunnaster. Döör Utlänsker Biskopper, standi arf och
örl under Staf och Stool. Theslijkes berörer och then gambla Östgotha Lagboken om
Biskops Skaparfvar, thet är Biskops brystarfvar d'. Bekänner och fÖrbenämde Guilhel-
mus, i then stadga och förbud som han giorde om Presternas gifftermåhl, att the gâfve sig
uppenbarliga i ächteskap , ta han kom hijt i landet. Anno Domini 120 4 blef Erkiebiskop
Olol Basatömer död , hvilken ther vur Konung Erichs skyldman, och strax elfter honom
vart Jer Ur Erkiebiskop, then ther rummet gaf till kloster Svartmunkom i Sigtuna. A:oD:nii248
begynte Wismar varda bygdt. Samma år blef Ilertog Uf död, som var Sveriges Jarl. Om
thet åhret vardt och Hollinger halshuggen. Vijd samma tijd var Lybeck bestallat af Konun
gen i Dannemark och Grefven i Holsteen, och tå kommo the Svenska the Lybecker till
hfelp, och lupo ined theras skepp sönder ena kiädio, som Konungen i Dannemark låtit <>Öra
Öfver Travven, att the af Staden icke skulle komma uthi siön med theras skepp. För sam
ma undsättning skull bafva the Svenske altijd varit Tullefrij i Lybeck, elfter som man
al ett gammalt ryclite hört hafver.
Tå nu Konung Erich var kommen till roligheet, begynte han sätlia sitt sin
ne ther elfter, att the af Tavastaland skulle omvände varda till Christi troo, förty
the giorde altijd stoor skada in uppå the Christna, therföre församlade han myc
ket folk, och giorde sin Mågh Birger Jarl till Höfvitzman for alt folket, och lät them
sä med then reedho som ther till hörde, draga öfver till Finland, ther kom tå Birger Jarl
till slags med Tayastarne, och blef them Öfvermächtig, så att the gåfvo till %ehte-
na, men han lät förfölia them, dock med sådane vilkor, att alla the ther ville blifya Christ
ine , them gaf han frijd både till lijf och gods, the andre lät han ingen frijd halva. Och
än tå att ingen kan med svärdz macht varda tvingat ther till, att han skal blifva en ratt
Christen af hiertat, som thet bör vara, så kunna dock Herrar och Förstår tvinga them,
som hårdnackade äro ther till, att the tillåta att Guds ord predikat varder, och ther som
thet predikat varder, ther blifya the tå igenom then samma predikan Christne. Hv ar nu Bir
ger Jarl så giordt hafver, att han låtit komma goda predikare till thet folk, som han med
svärd underkufvat hade, så hafver han giordt som en rätt Christen Förste. Och på thet
att
z) Hollinger 1 . Holmgeir. v. Sect. I. p. 86.
c) De hac materia vid. H. F ■ Estrup, Idea
Hierarchiæ Romanæ , qualis Sec. XIII in Scan
dinavia præseriim ex s ti ier i t, gesti.s legalionibus-
que Guilhelmi Sabiui illustrata, Hafu. 1817.
b) Per arf och örf, ex sententia Ihrii , bona
immobilia et mobilia indicantur.
0 Cognatione proximi.
d) Cfr. etiam L. W Goth. KirkiuB. 29 FI.
Um Prästa aril.
II 62.