SVENSKA CHRONICA.
243
Söner, som strax then ene eliter then andra hafva vordet upsatte för Körningar emot Ko
nung Knut, men han olveryan och drap them bada, och med stort arbete och svärdzslag
kom han till rijket, ty the voro mänga som stodo honom emot, dock gick han thet ige
nom. Och hafver ta visserliga stått illa till här i landet, ther sä många Konungar vor-
do slagne, ty the hafva varit starcka pä bada sijdor, och är nog troendes, att Konung
Knut hafver halft them af Upland med sig, som hans fader hade tagit till Konung, och Ko
nung Karls slächt, som stedo honom emot, hafva halft Ostgötharna och (till äfventyrs) Here
Landz ändar med sig, flier ett niäcnta mord måste vara skedt af här inhyrdes i Rijket. Och
thefc äi dock the t fattiga rijket som strijdes om och skadan bjder, men livar the som luif—
vuden äio, ville lätt besinna, livad fara och farligheet herradöme hafver att innebära, och
In iken hard räkenskap them tillstunda vill lör tiieras regemente, the skidle väl mindre
slrijda om land och rijke , än the göra, ty the måste en gång göra Gudi räkenskap huru
the hans Allmoga regerat hafva. Folket hörer Gudi till och icke them och är thet en jäm-
ineiLg ting, att en dödelig och skröpelig menniska, skal begära Herradöme med sä mån
gen mans biod och lijfilåt; dock är thet en plåga, ther Cnd straffar land och rijke med.
Tå nu Konung Knut alla sina fiender öfvervunnit hade, regerade lian med frijd i try och
tiugii år och hlef sa död och hegrafven i Warnern elfter Guds byrd år 1192 q). Och skal
man här märclia a it St. Erichs slächt och Konung Karls slächt halva i en lång tijd ymse
regerat, stundom then ena och stundom then andra, som vij förnimmandes varda här elfter,
kan bända att bade parterna hafva i sa måtto vant förenade eller trängde the sig ther till
hvar om annan och ti 1er hafver tå icke skedt utan med stort obestånd.
I Konung Knuts tijd biel Erkiebiskop Staphan döl, som förste Erkiebiskop var i
Upsala, och vart begrafveu i Alvastra n85 år elfter Christi byrd, och then som elfter honom
bl ef Erkiebiskop heet Johannes, lionom slogo Estai ihiäl vijd Almarstäk, och brände up Sigtuna
elfter Christi byrd 1187. Ellofva hundrade och sjuttijo åbr begynte Rostock befästas till
en kiöpstad, och 16 ålir effter begyntes Riga i Liffland. Thenne Konung Knut gior-
de och nagor besynnerlig Lag, såsom hans fader för honom, hvilken ibland Östgöfha La
gen finnes beskrifven r).
Lifter Konung Knuts död, hlef unge Sverker, Komm g Karls Son tagen till Konung,
han var en däijelig, snäll och förståndig man, och regerade frijdsamliga i en lång tijd, men
på thet sidsta af thet haat och afund, som var emellan hans slächt och St. Erichs slächt,
gick lian till och slog Konung Knuts söner iliiäl i Eliaårs, hvilket han utan tvifvel giorde
för then skull, att han och hans slächt skulle blifva i frid vijd Rijket. Dock kom en af Ko
nung Knuts söner undan och flydde till Norige, ocli var ther i half tridie är och hans namn
var Erich. Men af then omilda gerning som Konung Sverker giorde vordo Upländske män
gansKa vrede och illa tillifeds, så att the pa tuet sidsta satte sig upp och begynte feigda med
honom, och ther hafver Eric Konung Knuts son med varit, och som nog troendes är,
kommet thet örligh åstad. Tå Konung Sverker thet förnam, hölt han sig in till Konung
Waldemar i Danmark och begärade hjelp al lionom, dock hade varit bäst så skicka sig, att frem-
mande bielp intet behöfdes. Så sande tå K. Waldemar honom ett stort tal folk till undsätt
ning och Capiteneren för folket heet Ebbe Sanåson s). Och så kom Konung Sverker med
sitt Danska folk till slagz med the Svenska vid Lena i WeslergöVhland, och vardt ther af-
slagen, och the Danske vordo ther sä slagne och förskingrade att barn effter barn viste säja
ther af. Ther blefvo Ebbe Sonason och hans broder Laurents slagne, och Konung Sverker
flydde med thet föga folk som han igen hade, thetta skedde tolf hundrade otta år effter
Christi byrd. Så förstärekte han sig på nytt, och effter tu år kom han åter till slagz med
the Svenska på Gestilreen, ther blef han sielf slagen med Hertog Folka, och många an
dra. Och vart Konung Sverker begrafven i Alvastra 1210 åhr effter Christi byrd. Thenne
Konung Sverker gaf Clerkerijet här i Sverige then frijheet, att the icke skulle stå till rätta
pa tirfg och stäm-mo utan för theras Biskopar, och han synes väl hafva varit then förste i-
bland Svenske Konungar, som thet giort hafver. Ty Clerkeriet var här i rijket föga till nå
gon stadga och regemente kommet förr än vid thenne tiden.
Effter
q) Chronologiæ supra editæ habent a. 1195.
cfr. Sccivl. p. c4. In diplomate velusto de an
no i 5"5, edito in Handl. ror. Skandinaviens Hist*
T. Iv. p. 7, sequens annotatio comparet: •”An
no domini M"C°,XC a Vl a Vi° ydus Aprilis obiit
Kaiiutus rex Svecie Se Colo episeopus lineopen-
sis ejusdem regis cancellarius.”
r) Vid. Burman 1. c. p. 211.
s) Socer R. Sverkeri. vid. Sect, I, p, 84,
5 2*
Sverker

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.