24 o
XXXIII. OLAI PETRI
47.
Rsgvalcl
Xnaphöfde
48-
Sverker
\
nung Inge till döds, ther han hängde med footen i Löglona. Men våra Svenska Chronjkor
säija endrachteliga att han rar förgifven i Wreta, och var thet Sven ka rnän till drapelig
skada att han så snart af daga tagen vardt, och the sörgde honom säscm the ras cgcn fader
en längan tid.
Tå nu Konung Inge död var uthvalde Östgötharnä en till Konung, sem heet Ragvald
KnaphSfde , hvilken annars a) till sinnes var an the Konungar, som näst före honom varit
hade, han var en väldig manj högmodig och stolt, och som nog märekiandes är, han hade
stort sinne och lijtet förnuft, therföre dristade han mycket pä sig sielf, och ville alt löpa i-
genom efter sitt hufvud och förachtade andra b). Han foor i sitt stolta sinne in i W ästeygöth-
jand, och förachtade Grud och Gisslan, än ta att thet én gammal plägsed ocli landsrätt lör
honom varit hade, att när Konungen ville^fara kring om sitt rijke, skulle hvar landsända
möta honom med Grud och Gisslan, thet är the skulle, säija honom frijd. och säkerlieet tiii,
och fordra honom genonl tlieras Kandsända. Men sådana säkerheet förachtade Konung ftag-
vald, menandes att alla skulle så fruchta honom, att Grud och Gisslan icke skulle behölvas.
Ta WästgÖtharna sågo att the med theras Landsrätt så förachtade vordo, församlade tne
sig emot honom och slogo honom ihiel i Karlaby vijd Skara, åhr effter Christi hyrd 1109.
Sådana ändalycht fick then stolta mannen. Gud plägar underliga handla i verlderi. Emot
högmodiga Förstår sätter han ofta öfverdådig a tindersåter båda parterna, eller och visserhga
enom partenom tiil förderf, therföre varda the land, ther som öfverdådigt folk bor uti, ofita
underkufvat af Tyranner, onda Förstår och Regenter, och tvärt emot, Tyranner pläga ia
Tyranners lön ocli död, och thet sker ju mast af theras egna tienare eller undersåtar tout
med alla Chrönikor nog bevisligit är. Dock kan man icke gifya mu! ers a tarne rätt ther vid
att the slå theras Herrar och Konungar ihiel, ehuru onde the äro, ty the äro icke theras
dömare i sådana måtto att the skola dräpa them , therföre pläga the tindersåter, som theras
Herskap ihielslå , thet dyrt nog betala. Men Gud som all ting regerar, plägar straffa theén
ena skaleken med then andra, så att the the r arge och onde vilia vara, skola ju altijd haf-
va thet förmoda sig, att en anrtan skal finnas som them öfvérmMchtig varda skal. Tuet
plägar allmänneliga vara Herrars och Förstars förderf, att tlie vilka nu lira vara filichtade
än älskade af theras tindersåter, såsom the une Konung Ragvald giorde, therföre gick honom
och illa, ty att eij är annars möjeligit, än att menniskian ju hälar Och hafver en ond vfiJia
till them, hon fruchtar och fades före och väntar sig ondt utaf. Tiier nu månge äro Som
hata, och ingen som älskar, ther måste thet ju slå till en ond ända pä sidstone.
Effter Konung Ragvalds död, uthvalde then menige man i Ostergöthland then gam-
bla Sverker till Konung, elfter han var en ädla man med the bästa i Rijket, och till en' lij-
ien rättelse voll man besee häns slächtregister c). Kåttil en ochristen man hade en son som
heet Kol, han blef Christen i sin ålderdom , och han hade en son som heet Koruicke , och
lian var therine Sverkers fader. Tiienne Sverker hade tre söner, Karl som Konung Lief,
Hertog Hans och Simon Sijk d), Hertog Hans hade två söner Kol ocli Bnrislef och the bå
de blefve Konungar. Men Simon Sijk var In gr t d Tlfvts Fader, och Birger Jerl var hennes
son , men then Danska Chrönikah talar om en som heet Magnus född i Dannemark , then
ther vijd thenna tijd skulle hafva varit här i landet, hvilken dock mäst vistades i Dannemark,
och blef här slagen, men effter hart intet varder insatt i våra Chrönickor ibland andra Ko
nungar, therföre låter man ther blifva med honom. The ther lust hafva att vetta lians vä
sende, the må läsa then Danska Chrönickan. «)
På thenna tijd var en ädla Jungfru i Norige, then Konungen i Dannemark skulle
hafva hafft, men Konung Sverker var honom för snar och fick sig henne till hustru f) , ocli
atte en son med henne Karl. Thenne Konung Sverker stichtade Alvastra Kloster och lät
Munkar komma af fremmande land både hijt och till Warnern vid ellofvehundra och fembtijo
åhr effter Christi byrd. Så blef tå Konung Sverker slagen af sin Stallsven om Jula natt e-
mellan Alabeck och Tollstad tå han skulle fara till Ottesång, effter Guds byrd elfva hun
drade ett och femtijo ålir, och han vart begrafven i Alvastra vijd höga altaret.
I thenna Köriung Sverkers tijd, åhr effter Christi födelse ii4o, blef Lybecke stad
först begynt, och i första hundrade åren hade han många Herrar, var och väl i fyra och
tiugu åhr under Konungen i Dannemark, till thes the listeliga fÖrraskade honom hans Slott
ifrå,
c) Cod. 1. Envis. c) Deest in Cod. i4.
b) Exinde rationem denominationis Knap- d) Lege: Sune Sik.
liöfde (kort om liufvudet) derivatam voluit La- e) Saxo Grammat. L. XIII.
s erbring T. II. p. io5. f) Ulfhild, flliaHaquini Finsson in Norvegia.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.