4
236
XXXIII. OLAI PETRI
3 g.
Amu ml
till äfventyrs Södra ström och sä kom han sin vag och gaf sig in till Gothland , som Skott-
Konungenom tillhörde, och beskattade thet heela landet till en stor Summa penningar, blef
ther Vinteren öfver, och lopp sä med sin skepp in at Engeland, och hade ther sitt till-
häld i Try âhr, for sâ âter tädan in till Norige, och slog ther några af the Svenska Be-
fallningsmän ihiäl. Besynnerliga drap han en som heet Hertog Håkan, och tog först ^ ij~
kena in, kallade sâ sina vänner till sig, och begynte hylla landet sig tillhande , förböd gifva
the Svenska skatt, och ville eij tillstädia att Norske Män skulle någon handel hafva med the
Svenske. Tå Olof Skottkonung thet förnam, församlade han mycket folk, och lät them
draga in åt Norige , men theras Capitein blef död på vägen, therföre kom thet toget till
intet. Så effter thet att the Norske befruchtade att thet som företagit var, skulle illa be
komma them, ty att Konungen i Sverige och Konungen i Dannemark Hin Rike Knut the
giorde både ett; thfesslijkés kunde the icke heller vara the Svenskes handel föruthän, thei-
före gåfvo the allmenneliga Olof Haraldzson sådana råd att han skulle förlijka sig med Ko
nungen i Sverige och begiära hans Dotter till Hustru, hvilket han och så giorde, han hade
sin bodh till Olof Skottkonung och brukade mycket i thenne sakene en som heet Hertog
Bagvald, men Konungen i Sverige var så vred vorden på samma Olof Haraldzson, att han
icke ville slå till någon vänskap med honom, dock på thet sidsta lade sig så många ther e-
inellan, att hari giorde vänskap med honom q) , gaf honom sina Dotter och sände henne med
tillbörligt följe till Tönsbterg och än tå stoor tvist var emellan Rijke Konung Knut i Dan
nemark och Konung Olof Haraldzson, ty samma Olof hade hållit förr med the Engelska
och feigdat emot honom , så bestälte Olof Skottkonung thet dock så, att them var fnjd
emellan så länge han lefde. Ty att Rijke Konung Knut var hans broder på mödernet , och
Olöf Haraldzson hans mag. Elfter thet nu Konung Olof Haraldzson var fullkomligen rådan
des j Norige, therföre vinlade han sig therom att Christi troo skulle hafvä framgång ther i
landet såsom Konungen i Sverige och giorde.
Tå nu Olof Skottkonung död var , blef hans Son Amtind Kolbrnma r), Konung effter
Koibieitua honom, och han var
then andra Christen Konung uti Sverige och kallades förthenskull
Kolbrenna att han gaf thet ut för lag i sitt riike att hoo ther giorde then andra någon
skada eller orätt, af hans husom skulle nlätas uth stundom ett heelt huus stundom ett halfft
jhuus eller en flerdirigh eller mer eller mindre, effter som skaden som giordes var stoor till,
och the huus som så utlimättes skulle brännas. Och hafver han (uthan tvifvel) ju halft nå-
gor skiäl ther till att han sådana lag utgal effter som tijden hafver tå begilvit sig. Thet
seer man väl att Konungen tog ingen Saaköre sielf, utan lät giöra honom skada med brand
som skada giordt, och tå gafs eij tillfälle att giöra skada och orätt för Saaköre skull, effter
thet ingen vart uppburin , dock är nog troendes att måhlsäganden fick väl uprättning för sin
skada. Och medan här varder berört om Lag, synes vara nyttogt att tala ther något vijdare
om. Och skal man veta att fordomdags voro, så väl i annor land som här när oss, icke så
många saker utlnätlacle i beskrifven lag som nu äro; ty att masta Sakerna siodo i Ko
nungens \ ilkor, huru han straffa ville, Ja i förstonne hade the ingen Lagbok Utan Konun
gen var sielfvcr Lagboken, så att hvad honom syntes rätt Vara thet var lag, och thet seer
man väl med thenria lagen , ther hans huüs skulle brännas som skadan giorde. Plägar Man
och än nu så säija: att thet Konungen med skiälom vill thet är Lag: Så vordo dock med
tijden nägre få stadgar btskrifne, men ganska enfaldiga, och thet kan nog märekias af the
gambla Lagböcker som brukades för try eller fyra hundrade âhr sedan, the äro ganska små och
enfaldeliga utsatte att man draga må så snart thet ena förståndet ther uth som thet andra;
men med tijden vardt lagbooken mer ocli mer förbättrat som vij här effter förnimmandes
varda: Och hafva våre förf äder i förtijden liafft mångahanda sätt i theras rättegångar.
X örst hade the thet sätt, att ther två hade ena saak sig emellan och icke kunde med skiähl
och vittne utspanas hvilken parten rätt eller orätt hade , tå skulle the slå ther en kamp om ,
then som tå öfverhanden fick, han hade vtnirtet sakena, och håller then Danska Chrönickan
inne att Konung Frode hin frijdgode skulle hafva utgifvit sådana lag. Samma sätt säijes än
nu hållas i Ryssland i tvifvelacliiiga saker.
Och effter thet har nu varder tahlat om Kamper kan eij vara onyttogt, att man till
vittnesbyrd och för sällsyntheet skull sätter har in then lag som i kämpande på then tijd
brukades, ord frå ord som i gamla lagböcker finnes :
Gifver
q) Cff. Sturhfon, Olof Helges S. Cap. 80 sq. r) Anund Jacob.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.