33 .
Olof
Skottkeu,
_-?/ XXXIII. OLAI PETRI
204
och Gängse och finnes offia i gamma! href och register talas om ett mynt som kallades
Sterlingar, men huru stort thet var vet man icke. Sä med tijden begynt« rajnta oiv«.
ras, och sättias koppar ther till med, Och bief sä åtskillnad i mynt, och thet gâmbîa U -
des marek, öre och Örtug Sölf, men thet Som koppar var med uti kallades marek, ore oem on ug
räknade eller tabla. Tala och gambla Lagböcker om dubbel marek, Karl gill a och ..lopgi—, re
mark Karlgill synes hafva varit bättre äii marek Kiöpgill 0- Ja marek Karigill kan tji a ' u,t J r ®
hafva varit marek Sölf, och thet andra myntet hafver kallas Kiöpgill, och vare nu nog
lat om thetta stycket. ,
Ta nit förriämbde Adelvard och Staffan hade en tijd läng predikat i Sigtuna och ther
omkring, och Konung Stenkil var sielf Christen vorden, loi samma Staffan in il e
land och omvände ther många till Christi troo och blef på thet sidsta ther öfver slagen som
en part meria. Men Adelvard blef q var i Upland och predikade 1 Sigtuna, Byrckoo och
annorstädes och var endeles för hastig att nederslä theras Af gudar och upbianna t leras
Helga lundar, och rådde Konungen honom thet att lian ieke skulle slå nider Afgudanar, ty
ther komme uppror ntaf både emot honom som Konung var och sådana piecLmre Laue kal
lat in i landet och thesslijkes emot them som predikade ; men thet råd som Konung Su n-
kill litgaf vart intet achtat, ther/Öre hl cf ett stort uppror och Konungen säj cs sich hafva
fallet ifrå Christi troo igen, menandes' sig ther med vdlia stilla folket, men thet kuuc^ intet
hielpa honom, therföre blef han och slagen theröfver, vart och thesslijkes Adehard s agen
och begrafven i Byrcköo, ty att folket var alt för mycket bullersamt voruet iliei bl att
ras stora Afgudar vijd Upsala riiderslagne voro. The goda män Adelvard och Staffan hade
ena goda mening men bjthen beskiedeligheet, och förthenskull föll thet åter snart nen som
the med theras predikan upbygdt hade. Thet hörer beskiedeligheet till att predika föi o-
förståndigt folk, och handla så med them att the varda ther al förbättrade, ty afguahcri
skal förra tagas utaf hiertat än af altaret. Förnämbde Staffan säijes hafva vordet slagen på
en Skoogh i Helsingeland som heet Ödmarden och begrafven ther nu star Nora la Kyrkia tn),
och ar thet nog klart, att Christi tro hafver icke mycket vidt utgånget här i landet i
Konung Stenkils tijd elfter thet att predikarena voro så fåå, och hvad kunde the uträtta
i så stort och vidt begripit 1 and.
Elfter Konung Stenkils dö l , bief hans Son, eller som en part nlena, hans broder Olof
Konung och kallades Olof Skåttkonmg, han hade sin bod till Konung Mildred i Engeland att
han skulle förskaffa några predikare här in i landet, lwilken och så bestatte att S. Sigfrid ,
S. Eskil, S. David med nagre Here komnio här in i rijket och blef Olof Skottkonung sielf
döpt af S. Sigfrid i ena kiälla vijd Huseby i W ästergöthland söm kallas Sigfrids kiäila och
thet skedde vijd nijo hundrade och ottatijo åar eller något mehr elfter Christi byrd. Then-
ne Olof Skottkonung varder räknat för then förste Christen Konung som här i landet va
rit hafver, ty än tå Stenkil var Christen vorden så föll han dock åter ther ifrå igen. Mett
thenne Olof blef st badandes, och i hans tijd vart öfver alt tillåtit, att Christi tro måtte al-
lestads i land ; predikat varda och hafver och sedan blifvit här vijd macht; dock var thet
ic-ke mo: .agît att Leela rijket kunde blifva Christet öfver alt i hans tijd, förty har var alt
för i :ä predikare till så vidt land, och är väl troendes att thet hafver val stadt i några
hundrade ålir, lör an man kunde bekomma så många Prester som ther till hehöldes öl ver
hela rijket, och thet afguderij som här var kunde intet lätteliga eller hasteliga nederslagit
varda. Thet hafver visserbga så gått till, att en part hafver varit Christen och en paid He
den eller och visserbga hållet thet Hedniska afguderijet vijd macht och thet är nog märkian-
des af Kyrkiobalkfen i Sveriges Lagböok, hvilken (utan tvifvel) några hundra åhr elfter Olof
Skottkonung hafver giort varit, och i samma Kyrkiobalk varder förbudit att man icke skal
troo på Lurnlar eller annat sådant. Så är ju klart, att thet var äntå i brukning, annars ha
de thet varit fåfängt att giöra här förbud uppå som ingen brukade. Långsamliga hafver
thet gått till med Christendomen har i Rijket, för än thet Hedniska afguderijet kunde platt
nederlagdt varda. Och är en alhnenuelig mening att thenua Konung Olof skulle förthenskull
Vordet kallat Skottkonung, att han pålade thet Romskott som här i landet hafver plägat utgå
hvilket till Rom sändas skulle, Påfvenom till undsättning emot the Saracener Christenhete-
nes fiender, thet honom (utan tvifvel) hafver varit ingifvit af the Engelska predikare. Ty
att
/; Upl. L. Arfd. E. Fl. 1. ÖGöth. L.Dr. B. Fl. 21.
m) De S. Stephano illiusque sepulero in pa-
roecia Helsingiæ Norrala, vid. E. Brunna! i i Diss.
de S., Stephano primo Helsingomm Apostolo.
Prses. J. Ihre. Ups. 1743. Cantilena svecana in
S. Stephani honorem etiamnum vulgatisshna.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.