SVENSKA CHRONICA.
FW Fr
23a
vordet fem eller sex reesor vundet under Sverige och än flere, om man the gambla Svenska
Chrönikor i all stycke gilla skulle. Thesslijkes håller och then Danska ChrÖnikan inne att
för thenna tijd ther Erich Segersäll Konung ähr* liafver Sverige siu gånger under Danne-
mark vordet vunnet, af hvilket nog niärkiandes ähr, att thesse tu Rijke icke öffta hafva stått
frijdsammeliga tillsamman, utan altijd liafft örlig och krig sig emellan, medan the än Hedniske
voro, här hafver på båda sidor varit hårdt emot hårde, så att ingen parten kan säija att then
ena parten hafver förbättrat sig på then andra, hafver then ene något vunnet på then an
dra, thet hafver han sielf ined döda män och såra dubbelt betalt. Thet är ju altijd bättre
ther thet så ske kan, att skona sin fienda, än att låta sin vän komma om halsen. Thet
ar foga val kiöpslagät ther man kiöper sin fiendes död med sin väns död, man hafver under
stundom mera sorg af en man som man mister än man hafver glädie och gagn ther af att
nijo tuserid hans fiender nederlagde varda. Dock inan achtar intet sådane förra än ma i
hafver thet i handom röönt. Så behöfver nit the Svenska föga beroma sig ther af att t-’..e
mycket vunnet hafva i Dannemark såsom och the Danska och föga kunna prijsa sig
thet the hafva vunnet i Sverige. Skada och förderf hafva både parterna halft , ty vore ju
altijd bättre berömma sig af frijd än af örligh, och the Förstår som altijd liafva stådt ther
elfter, att frijd måtte vara emellan land och rijke, the hafva me hra ährö inlagdt än the lin r
med örligh och krig mycket bedrifrit hafva. Dock the äro ej många sont sådane ächte, ty
inan plägar bespotta en barmhertig krigsman»
Elfter Erich Segersäll vart hans son Konung then somlige kalla Eric År salte , men
allmänneliga kallas lian hin milde Konung Stenkil, han hade bod (som een part mena) till
Biskopen i Hamborg eller Brehmen, och begärade några predikare hijt in i landet, ty thet
var nu alt förgätit, som tillförene i Konung Biörns tijdli hade af S. Ansgario predikat vor
det, så att här i landet hade näppeliga något predikat varit i sextijo eller ottatijo åhr. Ta
vordo två gode män hijtsande, then ene heet Adelvard och then andra Staffan och the kom-
mo till Sigtuna ther Konung Stenkil var, och vordö af honom väl undfångne. The predi
kade ther, och Konungen vart sielf Christen och myckit folk med honom. Så på en tijd
när Adelvard hö It inässo blef oifrat ther till siuttio mark klart Söjf, af livilket nog märkian-
des är, att ther voro månge som hade tagit vid Christi troo. Och effter thet här varder
berört om Sigtuna , så vill nian och nugot tala om the kiöpstädef i förtijden här i landet
Varit hafva. Så skal man först märkiä att effter thet folk var fordomdags så här som i an
nor land ganska grollt och enfaldigt och hafva föga kundskap hafft med främmande folk,
therföre hafva the och inga storä Städer hafft, utan hvar Landsände hafver hafft sin besyn
nerliga Marknadzstad hvilkeri the kallat KiÖpung effter som gambla Lagböcker utvijsa, tlier
hafva Bönderna kommet tillhopa och bytt theras vahrur , then ene med then ändra, och haf
ver man på then tijd icke mycket brukat främmande vahrur , några få undantagandes som
fördes af främmande land, therföre voro eij heller många Kiöpman, och få Kiöpstäder.
Bonden drog sådana kläder som hart sielf giorde, var ey heller sådana kräsbgheet och öf-
verflödigheet i landet söm htl änr, ty behöfdes ey heller sa många främmande vahrur, elfter
thet the icke vöx o i biuk, men the vahrur som här inrijkes föllo och giordes, them kiöpte
the pa liiez as Kiöpungar af livar amlan och gäfvö vahru för vahrxi. Och voro valirima satte
på mark, öre och örtug (som tå åttug kallades) såsom mynt, h vilket nog niärkiandes är af then
Ostgöthska Lagbokerie, then ther talar om öra vadhmal och mark vadhinal, så att tolf alnar
räknades på en öre, thet är sex och nijotijo alnar på en mark k). Så hafva och andra vahrur
utan tvifvel varit värderade på mark, Öre Och örtug, och ther hafva the gifvit vahrima
uth effter, så att mark Lär fit för mark Vadmal, eller annat sådant elfter som Markuadz-
gången hafver varit, och sådana kiöpslagan skedde på theras Kiöpungar eller Marknadzstä-
der. Men the stader som något kunde räknas före Kiöpstäder, voro tre ByrcköÖ, SHtuna
och Skara, och synes ByrcköÖ hafva varit äldst: ty att thädan hafva andra städer fått the
ras Stadslag, ocli kallas ännu sommestäds ByrcköÖ rätt, men Sigtuna hafver varit then stör
sta staden, hvilket med mårtg stycken nog beVijsas kan, och hafver i lång tijd varit vijd
macht, sedan Christendomen kom här i landet. Så skal man och vetta att fördömdas
här lijtet mynt i landet men thet var godt SÖIfmynt så mycket thet
mark Sölf var en mark penningar, hvilket och nog bevijsäs kan med Sigtuna mynt, ther fy
ra små penningar hålla ett halfft quintin Sölf, men thet mynt som större v
mer eflter som Oi dinantien i myntet vara plägar. Engelskt mynt var här och mycket gälft
Å) Ô. Göth. L. Wadh. B. Fl. 6. ° Ch
3 -
Sleiik'1
2's yar
sa att en lodi

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.