SVENSKA CHRONICA. 
AA5 
att han skall med mycket folck hafva dragit här utaf riket i fremmandé land och bedrifvit 
ther stor Mandom , hvilket om sä sant är, är vilsamt till att döma om. 
Effter Goderick seijes Filmer hin Mijekle eller hin Store hafva blifvit Ivommg i Sveri 
ge, hvilken i Historier och Chrönikor högt beprisad varder af sin mandom, och somblige 
kalla honom Wilcinum eller IFUkin , och att thet som v är Svenske Chrönika haller om ho 
nom thet är uthdragit utaf Tijderik van Berns Fable och kominer icke Sverige vid. Thet 
hälla fremmande Historier nog inne att Filmer hafver varit Konung öiver the Göther som 
1 annor land varit hafva, men hvad kommer thet them vid som i Sverige boo; man kan 
ju icke räkna them för Sveriges Konungar, som i fremmande land halva Konungar varit 
öfver the Göther. 
Tå Filmer var dÖd sejes Nordian hans Son hafva blifvit Konung effter honom, livil— 
ken af Hernit Konungen i Ryssland vart fördrifven, och hade Hernit Rijket inne en tijd läng 
och satte sa sin Son i sin stad, som ock Hernit het. Alt thetta säger then Svenska Chrö- 
nikan vara skiedt har i Landet, hvilket dock icke så sant är, ty thet är alt uthtagit af Ti— 
deriks van Bern Historia eller Fable, och är skiedt i thet Götha Rijke som pä hinsidon Un 
seren var, om thet elljest sä skiedt är. Then Danske Clirönikan talar om en Konung som 
här i Sverige skulle varit, hetandes Sivard, och en Konung som rådde öfver Götha Land 
then ther heet Carl: the sse både voro på en tijd, och som thet synes något mehr än hun 
drade åhr effter Christi födelse, men af theras gerningar och Regemente veet man intet, ri 
tan the hade både gifft tireras Döttrar till Danmark, tvä Konunga Söner, then ene heet 
Frode och hade Konung Sivards Dotter, och hon heet Ulvid; then andre heet Harald och 
hade Götha Konungens Dotter, then ther heet Signild. Talar ock then Danske Clnönikan 
om en Sveriges Konung som heet Erich och han förde länge ölirlig med Haldan Berggram 
af Dannfemarck, och på thet sidsta van Haldan honom öfver vid Ottatijo åhr och bundrat 
effter Christi hyrd, och bief sä han Konung både öfver Sverige och Danmarck r), och tå 
var här i Landet en Herreman som heet Sivald, han satte sig upp emot Haldan och upväck- 
te med sina sin Söner s) hela Landet till olydno; men Haldan vardt honom för mäcktig 
och drap hans Söner och honom med. Sa effter thet han inga barn hade effter sig, ty tog 
han Ungvin Götha Konung sin Skyldman och satte honom up för Konung i Danmarck och 
blef så död. Något ther elfter drap Fngvald Sveriges Konung samma Ungvin Danmarcks 
Konung, och bief så Si vald Ungvins son Konung öfver Danmarck, och emot honom stridde 
f örenämbde Ragvald, och drog med ett stort tahl godt krigsfolck in i Säland, men ther vart 
han sielf slagen, och the Svenske vordo förskingrade, och thet skiedde vijd tu hundrade åhr 
och tingu effter Christi byrd. Ther effter vart Inge Konung i Sverige, men af hans be- 
elrifft veet man intet mer utan i hans tijd blef thet endräckteliga samptyckt att Konunga 
sätet skulle vara i Upsala ocli ingen annorstädes i rijket, ty ther voro theras afguda tem 
pel, och tijt plägade mästa tillsökningen skie af hela rijket, blef och thå till afventyrs beslu 
tat, att alle Konungar skulle hyllas vijd Mora Steen. 
Inge hade två Söner effter sig Nearch och Frode, the regerade både i Rijket effter 
theras Fader, och förde så godt Regemente att the vorde häldne af menige Man såsom Gu- 
dhar. Så blef tå Nearch död, och Frode vart Konung allena; och läggia the Svenske Chrö 
nikor thenne theras Frode the dygder till, som the Danske skrifva om theras Frode, och 
kan iag ey veta, om the Danska hafva något tagit af thet som thessom tillhörde och till 
ägnat thet tireras Frode, eller hafva ock the Svenska beprydt theras Frode med thet som 
them Danske tillhörde. Thet seer man offta skie i Chrönikorne, att ther två hafva hafft 
ett namn, så blifver thet then ena tillägnadt som then andre giordt hafver. Men vare ther 
om huru thet kan, jag tror väl att the hafva varit fromme Furstar både och hållit 
starck frijd i theras Rijke som Konunga Embetet kräfver, och ther af hafva våra f örfäder 
hafft en sådana ordsed att the plägade önska hvar annan Froda frijd. Thenna Frode lät sa 
hårdeliga straffa öfvervald och orätt, att ingen hög eller låg dristade sig till att taga enom 
androm något ifrå. Under sådana Furstar pläga Land och Rijke förkofra sig, och pläga the 
Latiner kalla sådana fromma Furstar Patres Patriae, Landséns Fäder. Therföre vardt ock 
thenne Frode så kiär och i sådan vyrdning hållen af then menige Alan, som han hade 
varit en Gud, och är thet oss som Christne äre en stor blygd, att vij see Hedningar hafva 
the dygder som vij offta sielfve icke hafvom. 
5 . 
Filmer 
4 . 
Nordian 
5 . 
Inge 
6 . 
Nearck 
& 
Frode 
r) De.sunt iii Cod. i. 
Effter 
s) Cod. ii. iu margine : alji fyre sonen, 
II. 5 7 .