XXXIII. OLAI PETRI 
ooo 
then Engelska Cfcrönikan säger. Ther af hafve vij ock Frigge dag, ty yij hafve ju samma 
Gudarna som the Tyska. Thenna Gudinnan var dyrekat förthenskull, att the skulle få god 
gifftermål, mäng barn och frijd och rolighet. Alle thesse tre Gudarna hafva statt i Tem 
plet, Thoore mitt uti, och en af the andra pâ hvarje sijdone, Thesslijkes Tarder ock be- 
rördt i var Svänska Chrönika om en Gudinna som när the Latiner kallades Ceres , henne 
dyrekade the här i Landet, som ock i annor land, pä thet the skulle fä god âhr pä korn 
och kiärna. Neptunus hafver här ock varit namnkunnig, och ther af veet man ännu tala 
om Näcken som seijes vara i vattnet, och att Näcken tager them bort som drunekna. 
Om här hafva varit någor Here namkunnige Gudar som the dyrekat hafva kan man icke 
vetta. Alen the Tyska hafva hafft en Gud then the kallade Erode , som när the Latiner he 
ter Saturnus, then Guden synes ock här namkunnig hafva varit, och ther af plägar man 
kalla them som arge äro, Krodan skalekar. En Afgud hade the Tyske ock, elfter som en 
part thet mena, ther ther kallades Jodut, ther af pläga the som slagne och dragne varda 
och illa tracteras , ropa Jodut g)- Af Here. Afgudar vet man icke att säga här i Sverige. 
Thesse löreskrefne Gudar Thoor,Oden, Frigga, och till äfventyrs Ceres med, hafva hallt 
hvar för sig sine besynnerliga Präster, som them pâ theras dagar offer giorde, och hvart 
njonde âhr hade the med theras Konung af hela rijket ena ahnenneliga samqvem ther the 
kommo tillhopa med theras offer ocli skiäneker till förbenmlde tempel och giorde ther theras 
Gudom offer för hela Landzens välfärd, och vardo ta några lefvandes offer giordt både af 
menniskior och annor diur, dock alt mankiön, och theras brod vaiut uthgutct Gudenom t.ll 
ähro, och kropparna både af menniskior och annor diur uphängde the i en helig lund som 
hardt vijd Afguda Templet var, ther nu står Bonde - Kyrkian, som en allmennelig mening 
är h). Och thetta vare nog sagt af then afgudha dyrekan som här i landet varit hafver. 
Thesslijkes hafva ock somblige hafft then mening, att thet som nu är ett Sveriges 
rijke skall hafva i förtijden varit fem Rijken i). Thet lörsta skulle varit t inland och hela 
Åbo sticht. Thet anclra Helsingeland med all Norlanden. Thet trijdie Upland, Södeiman 
land och Naerkie, och thetta skulle hafva varit thet yppersta rijket och hett Sverige ellei 
Svidhia Rijke. Thet lierde Götha Rijket, hela Linkiöpings sticht, Aärendt och t ästeigiöth- 
land. Thet fempte Värmeland och alla Dalarna. Men om Helsingeland med Nonanden , 
och Värmeland med Dahlarne skole hafva varit tu rijke , ther låter iag andra döma om, mig 
synes thet icke lijkt vara. Alen om Finland är klart nog, ty thet hafver icke länge vaiit 
under Sverige, utan med tijden är så ett stycke och sa annat vunnit liar under. Sompt fsom 
nog troendes är) tog S. Erich härtill Rijket, sompt Birger Jarl, och sonvpt Koi,un ö Birger, 
som af Chrönikorna väl märkas kan. Thesslijkes är ock klart nog, att Götharna halva 
hafft en Konung för sig sielfva, och synes lijkt vara, att thet rijket hafver räckt alt in till 
Öhresund, ju besynnerliga hafver Halland varit ther under, ty elfter som v ai Lagbok inm 
haller, lyder thet Sverige till k), dock hafver thet gått af och till, stundom under Dnnmarck, 
och stundom under Sverige, ocli så hafva thesse tu Konungarijken Sverige ocli Götha rijket med 
tijden kommet under en Herra och vordet ett rijke. Och therfore hafva na Sveriges Herrar 
then titul, att the kallas Sveriges ocli Göthes l) Konungar, änthå att för try hundrade ahr se 
dan plägade Konungarna här i rijket allenast kalla sig Sveriges Konungar och sällan Götha 
Konungar, hvilket nog bevijsas kan al unga Konung Sverkers och Konung Valdemars bref, 
som ännu väl finnas. Afen Konung Mâgtius Ladulââs och hans effterkominaiide hafva altijd 
skrifvit sig för Sveriges och Göthes Konungar. Oeh thetta vare nu sagt om thetta stycket. 
Pläga ock vare Svänske Chrönikor föregifva hurutlana land Sverige är, hvilket mig 
synes ey behöfvas skulle, elfter thet att thetta skrifves för theras skull som här inrijkes 
boo, the ther bättre veta landsens lägenhet än thet beskrifvas kan. Afen thet skall man 
dock 
g) Jodut 1. Jadut, formula quintantium iii 
summo discrimine, apud Germanos populos u- 
sitata, etiarn occarrit in Clironico Rhythm, ma 
jori (v. supr. pag. i45) et Alexandri Alagni 
Hist. Rhythm, nec nön in versione S. Biblior. 
Svecana. Jer. 12 : 6. i5: xo. De etymo vo— 
cis inter eruditos cex-tamen est. Conjecturas co- 
piose recenset Ihre. Cfr. etiam Wächter Gloss, 
in h. voc. Qua vero fide auctor uoster ex 
hoc vocabulo Numen finxei’it, quod hactenus i- 
gnorat Theogonia Scandinaviæ antiquissima, in 
xuedio relinquimus. Ericùm Olai ducem non 
babuit. Asseclas vero stue sententiæ postmodum 
obtinuit O?- Worminm in Afomim. Dan. p. J9 e <- 
alios, qui, ut ante nos observavit Ihre, ex hoc 
vocabulo idolum nuspiam visum lectumve fin- 
gunt. 
7?) Hæc auctoris nosli'i assertio, ex Chro- 
nico Prosaico et Erico Ohii petita, necasionem 
dédit famosissimæ controversiæ de situ Vetei'is 
Upsaliæ inter O- Verelium et J. Schefferum. 
i) Hanc divisicnem ex Erico Olai desumsit 
Auctor. 
ftj Cfr. v. Dalin Hist. Sv. T. I. p. 4iy. 
/) Cod. 1 . addit: Wendis.
	        

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.