SVENSKA CHRONICA. 
22 T. 
rtiet skulle skied i, rara vrd Abrahams tijcl Tal tu tusend åbr före an Christus fodder rar. 
Alen thet kan ingalunda sant vara, längan tijd ther effter måste thet skiedt vara, om så 
skieut ar, dock kan man ther öm ingen} viss tijd föreseija; För Christi hyrd synes thet lijk- 
\äl hafva varit, men huru länge veet man icke. Y are Svenske Chrönikor läggia vare Sven 
sk* man en stor alrro till tlierafj att the Göther som effter theras mening här uthgångne äro 
hafva sa mycket bedrifvit i Arem mande land; Alen när vij sakena rätt besinna villje, är ther 
med i öga alrro inlagdt; man lägger ju löga ähro in ther med att man far med öfvervåld och 
oiätt i annars land, som oss inthet ondt giordt hafva, skinnar Och bränner, dräper och 
förhärjar them som gerna vilja sittia med frijd. Thet vore oss mycket större ähra att vâl’a för 
läder hade aliijd varit frijdsamme och saktmödige, sittit stilla, varit tillfrids med thet som 
Gud them gkvit hade, och icke skinnat och rofvat andra. Dock prijse Göthers mandom 
boo ther vill, the som såto för theras hand, prijsade them inthet, uthan sade them vara 
en hop med skalekar och tyranner som intogo annars marts land och städer, ther the in 
gen lätt till liadé, ock kommo sa mänga hundrade tusend Meimiskiör både om lijf och gods. 
dhct uu oek tuen största mandom the giorde, som nog af Chrönikorne bevijsliget är, un 
dantagandes then skada the giordt hafva i thet Latiniske tungomåhlet och Lärda Maris Böc 
ker, thet en oh ote] i g skada, var, thet så mäng Lärd Man ännti klagar öfrer. Then som 
med hrand, mord, öhrlig och krig ähro in läggia skall, han skal hafva en rättfärdig sak pä 
s!a, annars är thet tyranni och öfvervåld möra än mandom; men ther af är nu nogh sagt. 
Nu skal man ock Vetta att i förtijden liafvér thetta landet som ock alla annor Land 
cdi L.ijke varit full med Afguderij, och effter thet att vare förfäder äro af then Tyske 
Nationen iithkomne, så hafva the ock utan tvifvel hafft Samma afgudar och them dyrekat som the 
1 Y^e, boen. kan thet med tijdcn något vordit förvandlat. Allestädes här i landet hafva de hafft 
några besynnerliga Skogar, them man kallar Helge lundar, ther the mycken vijdskieppelse 
hafft hafva, och diefvulen myckin spökelse fcedrifvit hafver. Och om sådana lundar talar 
Sveriges Lagbook, ther förbudet varder att man icke tro skall på Steenar och lundar, och ther 
ha/va the theras Gudsdyrkan uppehållit f). Sådana Helge lundar finnes ännu här i Landet, 
äntd att the nu inthet brukas, ey veet lieber then menige Man huru the i förtijden bruka 
de voro. Men i Lpsala ther som Kongasätet var här i Sverige, ther hafver ock rätta Af- 
gudasatet vant, och seijes Afgud a Templet hafva stått ickc långt the r ifrå som nu siar 
Dontkyikiari ^ hvilket som seijes hafva kosteliga nog prydt varit och i samma Templet skola 
uie hafva liant tre Gudar, then första och yppersta hafva the kallat Timor, och är then 
(utan tvifvel) som när the Latiner hafver hett Jupiter , then the ock höllo för then hö nte 
Guden, och hoiioin hade the giordt som en nakot Pilt , sittiandes på en vagn, giord som 
karlavagnen, och hade ena Spijro i then ena handene, och sin Stiernor i then andra, och af 
honom hafver Torsdagen nampn såsom ock när the Tyske Dunnerdagh, Om theime Guden plä 
gade the allniänneliga svärja och seija, Ja Thore Gud; Neij Thore Gud, som ännu när gam- 
bla Bönder i brukning är och i Lagbokene för budi t är att man icke skall afgudomen blotha, 
tliet ar, man skal icke sverja vid them. Thenna -Guden plägade the dyreka och hedra att 
han skulle bevara them för oväder, liungeld, storm, och annat sådant, och att han skulle 
gifva them korn och kiarna nogh och allehanda druckt. 
Then andra Guden kallades Oden, hvilken när the Tyska hafver hetat Wodlien, och 
är then the Latiner kallade Mercurium. Och therföre är thet icke sannolijkt som ’then 
Danska Chronikan innehåller, att här i Sverige skulle varit en Trollkarl son/hade hett O- 
den, hvilken ther skulle hafva vordet hallen fer en Gud. Ty att the Tyske hafva ock hafft 
samma Guden och kallat honom Wodlien, som then Engelska Chronikan innehåller, och 
af samma Gudomen hafva the kallat en dag i veckone M odliens dag, then vij ock kalle O- 
dens dag. Then samma Guden plägade the dyreka att han skulle hielpa them i strijd och ör- 
bg, som vare Svanske C hrönikor innehålla. Men lijkare är thet att the liafva dyrkat honom 
för rijkedomars skull, att the skulle få goocH och penningar nogh, och theraf plägar man än 
nu seija, att the tiena Odenom som många penningar och rijkedomar samman slagga. 
Then tredie var en Gudinna och kallades Friggc, hvilken (som nog troendes är) 
när the Latiner hafver hett Venus, och af henne kallades Friggc dag när the Tyska, som 
then 
/) Uplands Lag. i Fl. Kirkm-Balb : Ånghbi 
-S-koil Êiigudiiiijti foiotâ och än glim & luxidir äl— 
lä stena trea. Cfr. Hel.singe Lag. Kirtm-Balk, 
Gothland.? Lag. 4. Eih. p. 4 g. 
IL 56.
	        

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.