1
SVENSKA CHRONICA.
Zig
emot theras fiender, och lade them ned som öfverväld och orätt giorde, kallade the kiem-
par och åmpningar , såsom the Greker kallade theras Hieltar, Heroes , sâdane som Hercu
les var och andra Here. Men the som Tyranniske voro, och giorde allom öfverväld och o-
ratt och passade pä ingen, kallade de Jettar, Rcsar, Troll, och annat sådant, och eliter
sâdane Tyranner plägade boo på faste Slott och fäste ; sa kallade the theras Slott, Berg
och Borgar, och them som ther pä bodde, kallade the Bergatroll, oeh theras hüstrur som
ock arge och onde voro, kallade de Gijgrar , eller annat sådant, som gamble vijsor och
Tiderichz van Berne Historia eller Fabel c) ldarliga betygar, Och när the rille beskrifva
onde och arge Tyraner, sade the them vara fide, långe och grymma, plumpacktige och o-
fandelige, ändå att the ej voro större och vanskapehgare än annat folck, men for theras
Tyrannij och öfvervåld, sade the i theras dichter them sådana vara, och kallade them i
theras vijsor understundom Biörnar, Lindormar eller Drakar, och them som sâdane skade-
liga Menniskior ihiälslogo, prijsade then menige Man högt med Visor och Frijde, kallandes
them väldige hieltar och kjämpar, the ther Jettar, Resar, Troll, Biörnar och Lindormar
fördrifvit och nederlagt hade, hvilket soni inäst skie plägade med kamp, ther en emot e-
nom ksämpade och fäcktade, ty att med sâdane slagh uthrÖates störste mandomen, och
ther före plägade the största prijsen ther med inläggia. Så plägade ock våra förfäder kalla
them d vergär som med ther as list och illfundighct mycket ondt bedrelvo, hvilke ändå the
hade icke så stor mackt som Resanar, bedrefvo the dock lijkväl mycket ondt med theras
hembliga list och arghet, och hade så behändiga skalckhet, att ingen kunde sethem, afhvil—
ket nian kunde komma under theras list. Therföre sade the them hafva sâdane liattar på
sig, att ingen kunde see them, al hvilket man ännu veet att säga om d vergab attar. Thesse
dvergar beskrifvas i Rijm och Vijsor, att hafva varit små, ty de hafva halft liten mackt
dock stora listighet. 1 he sejas ock halva bodt i berg, tliet är, the hafva väl bevarat sig ,
så att ingen skulle kunna giöra them något ondt. Men kiämparne plägade understundom
komma under theras list och slogo them ihial. Och therföre prijsas de af theras störa
makt och mandom, aft the kunde nederläggia stora Jättar och Resar, thesslijkes voro tlie
ock prijgade af theras stora förnuft och förstånd alt the sâdane listige och illfundige Men
niskior öfvervhma kunde.
Thetta halver man nu 1 then ackt foreglfvet, att kunnogt varda skal, hurmtanna
dickter och skrifvelser våra Förfäder i Hedendomen hafva brukat, ther the ock största lu
stena t dl hade, sa att man klarliga märkia kan att föga rättelser finnes i theras dickter el
ler skrifvelser, elfter the sâ blommerade äro med labler och förtäckt ord, att man icke vet
ta kan hvad som rätta Historien är. Dock hafva the som först begynte skrifya Svänske
och Danske Chrönikor, tagit begynnelsen af gamnml ryckte, vijsor och andre sâdane blom
merade dickter, som i lan de ne gånget hafver, och ther elfter hafva the skrifvit, ty är thet
ock ganska ovist om sä skiedt är eller ey. Något kan och väl hafva varit som rycktet och
vijsorna hafva halft sin grund af, men thet som icke är beskrifvet, uthan then ena säger
elfter then andra, thet plägar vara ovist, ty att hvar ökar ju något eller förminskar, och
säger thet icke aldeles så ifrån sig som han thet borde. Thesslijkes kommer ock mvcken
ovisshet ther af, att man icke hafver vist åhretalet när ärendet skiedt är som omtalas. Ty
thet kan vara skiedt för ett hundrade åhr, thet kan ock så snart vara skiedt för sex eller
otta hundrade åhr, och therföre kan thet olfta sättias elfter, som före stå skulle. Ey är
heller thet mycket vist, thet främmande ChrÖnikeskrifvare Danske eller Tyske hafva satt
i theras gambla Chrönikor om Sverge, ty the hafva ock skrifvit af lös ryckte, och seer man
för ögonen huru offta the ga af ratta vägen i thet som är i manna minnet. Ty är thet in
tet tviflandes, att med the gambla Historier är också skiedt. Seer man ock thesslijkes off
ta, att the äro så ovisse på theras egna-Historier, som the äro på våra. Och thet vill va
ra rätta beslutet, att hvarken Syänska, Tyska eller Danska hafva så vissa Chrönikor som
väl behöides, om thet som i theras land skiedt är, förr än Christendomen ther kom, men
sedan hafver något vordet skritvit, ändock ganska lijtet, besynnerliga här när oss. Tliet mä—
sta som finnes när oss skrifvit vara, thet är skrifvit i näst 1 Örleden try hundrade åhr, hvil
ket som med gammal register ocli besegladt Breff ju mast bevijsas kan. Ther och tlienna
Chrönika om samma try hundrade åhr mäst uthdragen ar, men om thet som förra skiedt
är, hafver r man icke sâdane bevijs , sont vij här elfter hörandes varde.
The
c) Apud nos vulgari suo innotuit titul o, Wilkina Saga. Ed. J. Peringskcild. Stockh. 1715.F0I.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.