210
XXXII. STORA RIMCHRONIKAN,
'Appendix I.
En LUSTIG LIJKNELSE OM SVERIGE OCH KONUNG ALBRECHT.
Ex Cod. Bibliothecae Reg.' Stockh. D. 4 .
1674 in suis Chronicorum Rhythmicorum
.Ave Maria, Jüngfrü. aldravyrdugst tu äst,
Och tin signade Son, som all ting vet bast
Både lönlig ting och oppenbara,
Gud gifvi mik min ord så taka til vara,
Att jag matte then sâ ärliga för eder föra
Ther j måtte ider thes häldre glada göra:
Villen j mik gifva ljud en stund
Jak vill idfer siga af en vänan lund,
Then vänaste man hafver med ögon seet,
Han är allom med glädi förra teet,
Mången then som farit hafver Land och Rijke
Han hafver ey opta funnit hans lijke:
Ty thar växer så margahanda edla fruckt,
Som Fruger hafva af både smak och luckt,
Som är Äple , Päron och Kyrsebär,
Ther växa uthi the öfvermärckis kryde,
Som väl smaka i bäkar a } och i gry te,
Som är, muskat, neglikor och kardemomma,
Ther finner man tucht, heeder och ähra, hoo
tijt vil komma:
Hvilken Junger herra lyster hofvera och
dantza,
I then lund undfå honom Fruger och Jung
fruer med rosenkrantza.
Ther växa vti the edele Pardis korn,
Ther plägar man skipta ined sölffaat och
diurshorii,
Mädan sölffkaar och diurshorn äre aff lan-
dit gast,
Ty är bollane b) och staffbäckiaren Almoga-
nora bäst.
I then lund ther ligger en hage,
Han hafver så mycken heeder och ähre at
dràge ,
Ther växa i odela dyrhare st c en a,
The måga väl lijknas vid gullit reena ;
Fïvilken Man sik vil gifva möde och stund,
Han må ther taka då han vil tusind pund,
Ther til skal han hafva gijri och lusta,
Jak vänter thet vil dog penninga kusta:
En rijker Herra och välduger lunden äckte,
Jak vänter höriom thet förtäckte,
At then edela frucht var vorden så määr, c)
Ty ville han henne ey hafva kär,
Och lät ther in sin otarama diur,
Panter, Leyon och annor oskälig Oreatiir,
Kamel, och YllVa och tolijk diur fieere,
Forty at fruchten skulle ödas thes meerej
«) Backen, pelvis, patellum."
_ b) Bolie, poculum. Staffbäckiare , bagare,
pocillum.
c) Mär, Celebris, Cfr. Ihre in h. voc.
d) Görlika contracte Görla adv., facili nego-
tio. Cfr. Jhre in hoc voc.
édiderunt . 7 . Messenius Stockh. 1616 et J. Hdorph
editioilibus, Cfr. Lagerbring T. III. pag. 668.
Ther komme omsijder både Varga oeh Biörna,
Så at ey bleff åter, vthan rijs och törna:
Sidan kom ther in til then fule Rääff,
Som görla d) viste både hool ock grääff,
Aldrig var ther så edela een qvist,
Räfven förderfvade honom jv med sin list,
Ther är aldrig så diup en root ,
Han rijfver henne up alt med sin foot.
Tå then edela Höfdingen satt vid bord,
Honom töekte thet vara gamman och skämm-
tans ord,
Thet han gaff hort then edela. frucht,
Så at hon hafde hvarken smaak eller lucht:
Sommom gaff han krantz aff gull,
Och somma fingo ther säckia full,
Somma gall han frucht, och somma trää,
The foro lieem til landz och köpte them jord
och fää.
Hvilken som framkom med skällo och klocke, e)
Han skulle välduger vara then frucht at plåcke,
Somma gaff han Hus och jord ,
Så at rätte ägande fingo mindre til sitt bord.
Hafde then Herran varit så vijs,
Och gifver sina Rädgifvare mindre prijss,
Vthan häller flyt tlict til sin ,egin kost,
Han måtte tå daglika druckit ther aff vin
och most,
Nv vil i ak min ord omvända,
Ty jak vil thet raskelijka ända,
Och vil ider nu thetta tyda,
Orn någor vil min ord märckia och lyda :
Med then edela lund, menar iak Syeriges
land
Som nu hafver varit i harde hand;
The Svenske Herrar, och Sveriges Man,
Kunne thera ord ey komma frärn
Föra then tydno /) Tydsko tunga,
Som vilia förtryckia gamble och vnga,
Konung Albrecht then välduge Herra nieenar
iak ther med,
Som totte g) alt thetta vara väl,
At Svenska Riddare skulde honom tiäna,
Och fimm aff honom hvarken löön eller läna,
Än to at the misto både sadla och hästa,
Han ville intet gilla them til nästa:
Tå the förtärde både huus och jord,
Han eaff them intet til sitt bord.
Een
c) Viri emlnentioris dignitatis campanulas et
tintinnabula in vestitu sno olim portabant.
/) Tyde, Anglosax. doctus. cfr. Wucht er, Gloss,
in voc. Teidung,
g) Tyckte, existimabat.
t,
