202
XXXII. STORA IUMCHE.ÔNIKAX.
Och hennes Skriju och Been til Kyrckan bar :
Allan then Almoge som tijt drog,
Ööl och Maat finge the nog;
Högtidelig Gästebod giordes ther thå,
Alla Biskopar och Herrer motte tijt gå,
Fmer och Jungfrur, Munekar och Präster,
Qvinnor och Män the ypperste och bäste,
Ther opsattes Stugur, Salar och Boder,
Maat gafifz nogh både mycken och goder;
Inne och utbe gaffz i thet sinn
Ey allenast Ööl, uthan Miöd och Vijn:
Hvar åth oc drack som han gath
God drygd var både i öl oc niaat
I Yisterhus oc kællare fans ther oppa rön
Tolket skedde utan tvifl för S:te Ingrids bön.
The lierra oc bergsmæu i the stunde
Begaffvade Klostret thet bästa the kunde
Med penninga oc gull oc Sölftacker store
Oc sedan ther epter a ff Skeninge fore.
Tusende Femhundrade och Tijo åhr,
Dagen näst elfter Olai thet var. /)
Kong Christiern församblade en Häär sästoor,
Och med honom in i Västergöthland for,
Med hogmodigheet kom han och myckin bram ,
Och tvingade alle ther han foor fram,
The motte honum alle brandskatt gifva,
Om the ville vid huus och hemman blifva.
In i Västergötland drog iag moot honom thå,
Men ey tröste iag moot honom slå,
Folck hade iag nog som ville them bijda,
Jag ville thå ey låta sammanstrijda;
Med honom hö It iag thå ingen strijd,
Vthan foor til Opland then samma tijd.
Han foor öfver alt Västergöthland,
Alla Västgötlier gingo honom til hand ;
Til Jöneköping kom han omside,
Ther monde han nogra daga bide ,
Öfver Hällaveden lära thet var hans acht,
Men Östgöther höllo ther st ar eke. vacht.
Fast monde han then tijdh Östgöthane höta,
Östgöther monde honom ther möta,
The uthgingo alle som värn kunde göra:
När Kong Christiern fick thet höra,
För Östgötha vrede thå räddes han nogh,
Full snart han äter til Banmarck drogh.
Tusende Femhundrade och Elfva åhr
Strax elfter Julen thet var,
Aff Siukdom led iag myckin möda,
Omsider drog han mig til döda.
Jag med mig mina Vänner tog,
Och om Juletijd til Västerås drog,
Jag min Juul ther med gläde drack,
jf) Die 5 Julii i5io.
g) Argentifodinà, prope oppidum Sala West-
manniæ, hocce tempore détecta.
h) Codex 12 : Then samme dag var storth
iirvaedher oc svårt sniöfall, store sniödrifiVerna
mandz högt la för linsen.
i) Märta Ivarsdotter, Danicæ originis, uxor
Svantonis altera, filia Ivari Jönsson & Christinæ
Ty iag var tliå något helbregda och starck;
Någre Bärgzmän kommo thå til min,
Them skänekte iag både Miöd och Vijn;
Elfter Jula Högtijd siuende dag,
Giorde iag med them ett lag
Oin ett Silffbärg som funnit var,
Ther Malmen var både fijn och klar. g)
Mig misslijkade och hvitnade ther iag satt,
Dödsens språng fick mig thå fatt:
Jag bleknade om Kinder som en Gast,
Ath dören lät iag mig lijda fast;
Strax iag utom dören kommen var
Alf dödzens språng jag til Mareken bar,
Min Sinåsven sprang åth stugune thå,
Och bad the Bergzmäu strax uthgå:
The kommo springandes i samma stund,
Mig kunde the hielpa ingalund;
För än iag fick väl lius i handa,
Hade jag gifvit op min Anda. h)
The båro rnig död i Stag un in,
Och råddes vid thet samma sinn ,
Hvad tim skulle til råda taga,
Elfter framledne voro mina daga?
Dörene stängdes grannelig thå,
At ingen kom hvarken til eller Ira.
Mätta i ) min Hustro kom för then dör,
Med sin Herre tala ville hon nu som förr;
Dörevaclitaren sade: min käre Fru
Inkomma kunne j ingalunde nu.
Gören min Herre intet q val,
Ty med the Bärgzmän ha iver han lönhgt taal:
Han bad j skullen ey late eder långa,
Vthan liten stund häller i Kyrkohe gänga.
Ther med hon til Kyrkio gick,
Thet jag döder var hon ey veta fick,
För än Rycktet skulle vthspringa,
Tolket rådh the före finge:
Alle Hoffmän som voro på thet fäste,
Budo the i Byn at vava siae gäste ;
Somme Bärgzmän med Svennane drogo ;
The qvarre voro the Slotzlofven intogo.
Svennane rutade och drucke i Byn,
Mädan Bärgzmän nen togo Slottet in;
Sammaledes giorde the Stockholms Slott,
Annars hade the thet ey lått.
Ett iönligit Sändebud the tijt sände,
Som med Jon Jönson skulle thet ärende ände ;
När Jon Jönson fick thet spöria,
Alin död monde han ey litet sörja;
Ett Breff hade Bärgzmän skrifvit thå
Opå mine vägna, som lydde sa:
”Ja» Svante Nilson Riddersman
O
Och
Pedersdotter Oxe, antea nupla Canuto AJfss.on ,
Castellano Aggerfiuusensi Norvegiæ, Primära du-
xit Svanto uxorem llianam Gädda, filiara R. Sen.
Erengislonis Caroli Gädda in Gäddeholm et. Be-
nedictæ Körning, ex quo connubio natus Steno
Sture, Patris in Regni modefamine dignus succes
sor. Præterea conf. Schröder, Iduna. T. VI. p.
119.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.