200
XXXII. STORA
Sângz Mässa i S. Katharina Chor
I Vadzstena Closter högtidelig
Med Pipor och Basuner besynnerlig;
All ähra och dygd iag henne betedde,
Och sielff iag henne til Offers ledde ;
Doctor Henning Gadd och sä,
Pä vänstre sidone monde han gå.
Sedan fölgde vij henne med ähre,
Til thes vij kommo til Landamäre,
I vägen hade vij glädie och lust,
Hvariom besörgde iag fritt Foder Och Kost;
Alla skildes vij med Kärleek afh;
Ey hade iag trodt at sedan skulle sä gått,
Som iag mä här för allom klaga,
Huru Doctor Carl tog mig aff daga:
Han hörde Drottning Chirstin til,
Med mig giorde han Förrädare spell.
Sedan vij monde thâ âthskilde vara,
I Vässboo til först nattlägre monde iag fara,
När Her Sven i Forsa iag Herberge tog ,
Ööl och Maat gaif han mig nog ;
Omkring Bygden lagde jag mina Svena,
Fâ voro the när, som mig skulle tiena,
Åff ondt iag thâ alzinte viste,
Annat routes cpå thet sidste.
Doctor Carl kom thâ tilbaka igen,
Ey trodde iag annars än han var mill Vänj
Någor ärende han tliä haffde,
Til hvilket han rädh aff mig kraffde ;
Vij tilhopa drucke och â te,
Om Dryck och Faat vij både sa te;
I thert stund monde han mig förgifve,
Ty han unte mig ey länger lilve.
Sedan thet var giordt han tilbaka redh
Til Drotning Chirstin then genasta ledhj
Strax redh iag til Varnemoo, a)
Ey hade iag hvaske Iivila eller roo,
Med svede, varck och stoor nöd
Kom iag sedan til Skäflingeröd, b)
Tlier mätte iag til Sängena gä,
Ey förmåtte iag länger färdas thâ;
Mina Vänner lagde sig fast tlier om,
At iag än thâ til Jöneköping kom,
Söndagen iag tijt kom med stoor nöd,
Then näste Thorsdagen ther effter blefi iag dödj
Vid S. Katharine Martyris tijd, c)
Alzvoldige Gudh han vare 111ig blijd!
Tusende femhundrade och Fyra ähr,
Effter Christus födder var.
Mitt Lijk the sedan i Kistor slogo,
aj Emporium Smolandiæ X milliaribus Halm—
stadia dislans. . .
/,) Skilliugerum villa eque.stns m præiectnra
Calmariensi. . . „ , c -
c) Die 25 Novembns i5o4. Sed an. 10 oa
d. i5 Decembr. mortuum fuisse alibi probatur.
d) Svara lik, valde similis.
e) Fönstret, fenestra. _ .
/) Ingeburgis Tott, filiæ unicæ Bngittæ nio-
nialis Vadstenensis an. i556 denatæ, mater. ^ u-
isse s-ao tempore litteratissimam testantur plures
RIMCHRONIKAN.
I Släda satte thet och til Stockholm drogo;
Vthi mine tieneste hade iag en Man,
Mig sveplik a) thâ var han,
From Man Peder Byreson åth nampne,
Elan redh för mig ulhi min hainpne ,
Ingen trodde annat, än thet iag skulle varat
Hvar han monde op âth fara,
Han gick thâ éy uppenbara,
Siuk låtz han sig altijd vara,
Besynnerlig i ögon sin,
Ty kommo ey mange til honom in;
Vthan besynnerlig the ährende hade;
Han strax sig i Sängene lade,
Vin dugen e) hade han fullväl höldt,
At thet skulle vara för livar Man döldt;
Tå lijkväl voro the mânge thet viste,
Och sorgade fullfast at the mig miste;
Aldramäst min Hustro Ingeborg f)
När hon thet sporde fick hon stoor sorg;
Mitt Lijk fördes thâ til Stockholms Stad ,
Alle sorgde och ingen var glad:
Her Electus fölgde mig opâth thâ ,
Med sitt F olek han i Staden låg,
Ey kom han oppa thet Slott,
För än the hade sig en ny Herre fatt,
Jon Jönsson g) monde för Slotzlofven sta,
Min Hustro lät han pa Slottet gä,
At hon skulle alt elfter sin vilie laga,
Thet henne tilhorde, aff Slottet taga.
Mitt Lijk sattes thâ i Bykyrkena in,
Vid S. Jörans Altare i thet sinn.
Ther stod jagh några daga
Till tass Herrane skulle sig höffvitzman taga.
Alla Sveriges Herrar sampnad.es thâ,
Ôfvervaga livilken Rijket skulle förestå,
Her Svante Nielson bleff ther uthvald,
Ty han var thâ bäst ther til fall.
När alt var lagdt effter theras villa ,
Ville ey Herrarne sig åthskilia ,
Förän the hade fullkomnat thet iag hade sagd
Mitt Lijk i Gripzholm i Jorde lagd:
The togo thet opp och dijt förde the thet,
Hvar Herre i Sverige var ther med ;
I Carthusa Kloster iag i Jorde kom,
Ther at liggia til then ytterste Dom. h)
Thet Closter hade iag sielfver stichtat,
Och effter min egen vilie dichtat
Gudhi til heder oc Marie then moö,
At the skulle mig liielpa, när jag skulle döö.
Tlier var ingifven Leek och Lärd ,
Som
ibri, olim ei proprii, in Bibliotheca Acad, rip
ai. adhuc résidai. tt- ti v
s) Svart de Gladö. v Suernman , Hold. Ar.
h) Monasterio hocce tempore Reformation) s
lilapidato, ossa Stenonis in templo Kârnboensx Su-
lermanniæ reposita, a quo loco landein a. 1077
•ma Caroli IX. in Templum Cathédrale Streng-
îesense translata, ubi Coenotaphium memorise
llius, tempore R. Gustavi 111 «rectum, liodie con-
picitur.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.