MUM*
CHROMICON RHYTHMIOni MAIL'S.
Honora ville thâ ingen sätta.
Tîiet skee-r mykit uthan skäll ,
Hvar ville then andra sla i häll,
Mâ ske li vi thetta sker
Tu icke klarliga seer,
Her Steens Fru pâ Stockholm torgh
Var oraskuttin med stora sorgh,
Her Steen tîiet ville härapna
Ocn leeth Rikensens Rådh till hopa stampna,
An togh thet var borgharnom imooth
Lika väll ville lier vSteen hafva stora booth,
En friiborne Man slogh en borghare i häll
â sampnas the alla utan skäll
Med hastogheet och hastogh sinne,
r î het motte then friiborne man ath finne,
1 1 v a ! monde ora annan med harnisk springa
The honam i Grâbrodher Closter finga,
Thet var stort undei
The slogo många dorra- sundher,
Menugheetin i Stockholm thetta gör,
Ock the spara inga dör
Hvar hörde man tolkit slika
The vilde ci j Gudz mönster p) viika,
Hvar och en thet får röna,
När Gudz rättvisa vill tagba til löna
Thet ville Her Steen rättha
Ok ny Lagh ville införa
Som jak väl ma ännu röra.
Hcr Ivar han pröfvar all sin kast,
Ok vil thet Axelen skal starida fast:
Tha man skrifver LXXX ok tva resor tu,
Tlxa skeer thet jak skrifver nu.
Her Ivar sitter pa Gottland med starcka
Ok leth mang Skipp i Siön at härja ;
Ther i gör han ganska illa,
Honum kunde ingen aff Siön stilla,
Han sloo ok grep hoo som före kom,
Ok Skipp seglade han om;
Thet han plägar sva til taga,
Monde Städer tri) thet hardelika klaga,
Ty var tliet nogot som brast,
Hulket lionum sktilde komma i större last.
Holland, Räfla klaga fast,
Eybeka, Danske hvat som brast;
Alf Ralla togh han Here,
V tha IF Holland myckit mere:
Huru opta jak thet sporde,
Sva aff Danska han ok giorde,
À huru tu thet vil förhalla,
Vthlänske begynna Svanske Sioröfväre kalla,
Tha Svenske Män hörde thetta ryckte,
Herre Gudh hvat them thet illa tyckte!
Thet kan än sva vara,
Alla Svenske kan jak ey försvara:
Vij vetom thet i sanning fulle,
En aff' them var Arfvid Trtille,
Han hult ok a thessen sträng,
Ty lian hade Her Ivars Dotter i säng.
Han giorde honom ther medh fult,
Meer med Her Ivar an med Svenskom hult:
Opta pläga Holländare thetta klaga,
Ty hult Her Steen monga Herra-daga.
Om Hösten en Herradag i Stockholm staar n)
Om Sancti Mortens dagh o) om samma aar,
Ther var onth å färdom
Både mellan leekom och lärdom,
Ther gick ganska illa thâ
Hvar ville annan ilijell slå,
Thet gick så underligha till
Som jak tik seja vill,
Och motte the sâ länge dagha
The ville HöiFuismannadÖmith aff Her Steen
tagha.
Her Ivar som siällan plägadhe komma
Sverige till noghon fromma,
Han var tha i Stockholms by
Och tliet giorde han för thv,
Och kom med androm tili Härradagha,
Aktar Arffiiid Trülle tili HÖffuisnaan tagha.
Thetta radh thet var sä braath,
The alia gingo tili harnisk om ena nath,
Och ville bestalla Her Steen,
Then godhe Herren tili stortli me en,
Mästa delin alla,
Thet mothe tha någhott valla,
Thet full all på en annan bogîi,
Satte dagen tha klokken slogh
Var Herra monde thet omvända
Så at thet allh fick en godhan ända,
Her Steen bleff vidli sina inakth
Och altiidli ladhe å rikit goda akth,
Tha thet var giorth i Gudz nampn
The skildes ät och hvar togh annan i fampn,
Manger vill gierna opta illa
Och mykit gatli spilla,
Utan han sik ther utlii rätter
Tha far han ey tess bäther.
Tha vartli Mynthamästaren ootäcker,
Och strax i toruidh insätther,
Kom tha i våda monsa
Och varth griipin til fanga,
Huru högh hans bruth the monde vara
Thet kan jak tik ekke förklara ;
Huru han var gripin ok hvar före,
Thet faar tu oppa en annan tijd höre:
Gudh som är fiärre eller när,
Han veet huru hans ärende är;
Thet arit stod tha nogot sva väl,
m) Urbes Hanseaticæ.
n ) Hoc loco in editione Hadorphii lacuna con-
spicitur. Supplementum vero sequens ex codice
ruser. Arnce JSl-agncsi Hafniae exscrip.sit quondam
Nicolaus Huf vedi Dal, et folio uno, in 4:o typis
divulgavit. Cfr. Ejusd. Specim, jjiogr. de Anti-
quariis Svecice. Stockh. 1724 in vita J. Hadarl
phii §. XIV. Warmholtz Bibi. Hist. Sveog. T. V.
p. 3i. In Bibliotheca Acad. Upsal. & Braheana
Skoklosterensi folium'hoc rarissimnm servatur.
o) Die 11 Novembr.
pj Kloster, Monasterium.
-