i 82
XXXII. STORA RIMCHRÔNIKANl
Hans hierta var stort med höga sinne,
Ok meente sva Sverike ok Danmark vinne.
Jak kan thet nu försanha finne,
Thet var myckit minne,
Här om motte Svenske illa lata,
Ok försant i hiertat grata:
Rijkensens Förståndare then vnge Her Steen ,
Han thetta märckte ok var ey för seen,
Skreff Breff utli ok böd alia,
I Stockholm snart tilhopa kalla,
Ok ville med them daga,
Ok Sverikes nödh för them klaga:
Her Ivar var sva staaltz til sinne,
Han ekke ville med minne
Til Rijkensens Radh komma,
Sverike til nogon fromma ,
Vthan Leygd ok gissla fasta,
Togh monde honum litet hasta:
Thet gick sva tha til ända,
The motte i Stockholm XI. M Jomfrudag f)
lända,
Thet gick tha til sva,
Her Steen skulle förste yppit Vatten all Slot
ten fa a.
Åpter Paska Her Steen siglar med godan boör,
Var tha sva när som förr,
Sputh och spee fick han ther,
Å livar han var fierre eller nar.
Sva vare mik Gudh i Himmerike hull!
Hade jak min Kista med Paper full,
Ok hade jak tu Åmbar full mcd Bläck ,
Ok manga Penner i en storan Säck,
Jak kunde thet ey skrifva för tik
Huru thenne förhallning tilgick:
Sva motte then Ehrlige Ridder Steen
Fara til Sverike igen.
Sva lopp thet hiul omsider,
Thet förre var opp thet kom tha nider.
Sva lade Her Lårens Axelson sitt Hufyud nider,
Ok Åxeien han klufnade vider:
Hade ekke han mist sitt lijffi
Vist hadet varit en Hufvüdstrid;
An togh han var en Riddare from,
Lijkaväl med Skipp til Sverike feom.
Hans hafvor the vare ekke manga,
Ân togh ville han Svänske stanga.
Alla tliesse Broder vare ther än fäm,
The magä väl takka tier Steen än,
Hade han ekke saa from varit,
Opta hade the illa farit;
r i lien store Kärleek, ärlige Herre Herr Steen ,
The tik illa lönte igen;
Illa hade them gangit i hand,
Hade tu ekke tagit Her Akes dotter i fampn,
Ther näst gick thet sva i hand,
Her Steen han foor til Gottland;
/) Die 2i Octobri*.
g) In Vestmannia. h ) In Uplandia.
i) Grufva sig, horrere, quiritare.
Thetta skedde alt för ty
Thet han faar til Vissby:
Her Ivar ville ekke komma hijt,
Ty „foor Her Steen öfver tijt.
The Däktingan gick sva til,
Som jak ider säya vil,
Ok skulle sva tilstaa:
Her Ivar skulle Her Steen Finland faa.
The ville sik tha förlöpa,
Sva dyrt monde Svenske thet köpa;
Oland ok Stäkeborg,
Skulle han beholla ok Rasaborg, ,
Åkerbo Härade g) ok Gästringaland,
Asunda Härade h) ok Ångermanland,
Svartsiö ok Haga,
Svenske maga thet för Gudi klaga,
Ok än ther med i thy
Eneköpungx hela By,
Thet ville Her Ivar hafva,
Ok Rijkensens Breii ther oppa taga."
Gtldh som all ting seer,
Han veet hvij thetta skeer;
Thet motte Svänska göre i nödh,
Om the ville vijka en ondan dödh,
Them dreff ther til stort tvang
Thet the annan tijd skulle köpa Finland,
Tv hvart Svänske sik vänder
Tha var thet kommit i Dana händer.
Svänske matte väl grngha, i)
Med Rj r tz som plägade the them truga ;
Sva stod thet i Sverike tha,
Svänske Män lago millan Eelda tva:
Betänck tik väl Svenske Herre,
Eller tik bänder ännu värre.
Hoo Räfven släpper i Gasahoop,
Han faar höra ett önkeligit roop:
Huru tik thet i öron lyder,
Sancta Brigitta tik thet förbinder;
Lat ekke Räfven i Ortagard,
Förty thet är hans art,
Han longa rumpa drager,
À huru tik thet behager:
Miöhunden k) han synes Vara snar,
Han varder lijkaväl vaar.
Han faar opta stycket mista,
Ok sva pröfver han Räfsens liste.
Sva fick Her Ivar rumpa longa,
Ok Sväna ganska monga:
Sva hvar för androm sade,
Flan storan Skatt aff Sverike hade,
Ok väl med honum staar,
XII.M Marek han opbar hvart aar,
Ok dreff underlig sin Plogh
Danska Fogtha hade han iiogh,
The altijd svoro om the Helge Fäm Vnder, /)
Ok funno sva paa nya funder;
Ok
k) Jagthund, canis venations.
Ij Christi fem sår, quinque sancta vulnera,
a Gcrmanico Wund, vulnus.