CHRONICON RHYTHMICUM MAJUS
That bleff them til skada ok ingen fromma:
Tiler stagldes tha mang en dägelig Man,
Hviîkes nampn .jak nu ey skrifva kan.
Her Ture Tureson en Ridder langer,
Kallas tha Almoghens Köttmanger, e)
Konungens hierta veektes tha,
Badh AI mogen bort i Gudz nampn gaa.
The ther manlig S tägel opreesa,
Almogen til stora neesa.
S. BISKOP XE TIT, VASES VP RES NI y G. EPISCOPl
CATILI.I VASE REBEZLIO.
c
An hafver jak thet aff nyo spordt, a)
Thetta var ekke än alt har med giordt,
Biskop Katil i Linköpung boor,
Thetta här för Veenom svoor :
lian vil thetta väl drifva til ryggia,
Om han skulle nogot sinn i S ve rike bygg ia.
Han inonde tha Konungenom bodh ok breff
sända,
Ok bad honom all ting til goda vända,
Han badh gifva Erkebiskopin stund ok dagh,
Ok läta honom niuta Sverikes Lagh:
Hade Biskopin brutit til älira ok lijff,
Thet skulde han mista uthan kijff,
Hade han förbrutit Penninga manga,
Them skulde Konungen visselika fanga.
Ail ting vare ekke slätt,
Thet Erkebiskopins ovänner skulle sittia hans
rätt,
Ok TinguCyra Ridd are ok Riddare nothe, b)
Skulle til gissla gaa ok bötha bother
Konung Christiern ey skulde Biskopin alf Rij-
kit föra,
Ok ey mothe Biskopsins troo at göra,
Ok tänkia huru Biskopin kom Konungen Rij-
kit tilhanda,
Ok tha han var i storan vanda,
Ey veet jak hvem Konung Christiern ther hörde,
At han Erkebiskopin til Köpmannahampn förde,
Ok mande thet alt saa hände ,
Han Erkebiskopin togh aff Rijkit sände ,
Han Ieth lionum ther i Tornit bevara,
Ok ey rnyckit med honom illa fara.
Tha Biskop Kätil thet förstodh,
Sva illt giorde han thet homodli,
t) Slagtare, Lanio. vid. quæ annotavimus ad
Sect. I. pag. 178 .
a) Cod. 5. Bureau.
Thet tog hans Vänner o!c Slächt illa lijka
At han bleff förs and t all thetta Rijke,
Biskop Kätlil aff Linköping aldramäst.
Ty han var hans Systerson och \ än bäst,
Sidan alt i Rijket var skickat til mina hände,
Lät. jak ta til Damnarck vände.
Catillus Wase non ex sorore nepos; sed Ar-
chiepiscopiscopi erat consobrinu.s, Syskonbarn.
Christer Nilsson Wase.
Carl Christerson. Christina Christersd:r ux. Bened.
t Joannis de Salesta.
i5g
Han begynner sva hardelika svärja,
Thet han skulde thetta väl affvärja;
Han skar Bodkafla ok sände Breff,
Ok sik medli bada händer i Harit reeff,
Vee raik lifva arma Man,
At see pa min Erkebiskop tolka skam :
Jak skal binda Jans vid sijda,
Ok läte mik til Damnarck lijda,
Ma jak nokra stund lifva,
Sva skal thetta ekke blifva!
Jak svär thet pa mitt lijff ok sva i Gudz nampn.
Jak skal in för Köpmanna hampn,
Thet skal jak sva liögelika vaga,
Min Erkebiskop skal iak ther uthtaga!
Strax Ösgötha, Närke ok the pa Rekerboo,
Sade Biskop Kätil thera troo,
Snäninga c) Fiäringa d) Dala ok Opland
Gingo Biskop Kätil alla til hand,
Opphunda, Ökia e) ok Ytra Töör,
Rodhin ok sammalundom gör;
Meer än the vid Stockholm bodde,
Moot Konung Christiern the ey halda torde.
An fann Konung Christiern ett annat fund
Han sände sin Skip til Qvikka Sund, /)
Ok med them sva mangen dägelik Man,
Som Harnisk a sik bära kan,
Ok badh the Rekare til sik hylla,
Ok Biskops Kätels opsaat förspilla.
Män Biskop Kätcl hvar han var >
Tha var han en Herre alt försnar,
Han kom tha tijt med litzla macht,
Lade pa thera Skipp all sin acht,
Thet han hade livaske Skip eller Bata;
Ty monde han ganska illa lata:
The dagade en dag, the dagade tva,
Mädan monde han mera Almoga faa.
Dagen gick uth ok Hattin full nider, g )
Ther gaffz Konung Christierns macht vider;
Väl monde Biskopin aff Skogin lijda,
Ingen fans som torde bijda.
Ther störte sva mang Höfvisk Svän,
Som aldrig komber til Danmark igen;
Ok Svenske ok Tyske pa Konungens sijda,
Ther med läte the sik tädan lijda.
Then som stod a Landit fast,
Han grep honom som satt öfverst i Skipsmast,
Mär-
v. Messenii Thealr. Nobil. p. 53. Rhyzelii Episc.
P. 1. p. 116.
t) Equités et Equitum socii. Riddare nothe,
viri nobiles, Equitibus honore pares, sed sollen-
ni l’itu îioiidam initiati. Ihre in voc. Nota.
c) Snätringe, territorium Vestmanniæ.
d ) Fierdhundra.
e) Ôknebo, territorium Sudermannise,
/) Fretmn, quod Sudermanuiam distinguit a
Vestmannia.
g) Scilicet pileus erat induciariim indicium,
quo sublato bostilitates redintegrabantur. v. Hirc
in Glossario.
Catillus Vase.
Joannes Benedicli.