CHRONICON RHYTHMICUM MAJUS.
i55
Konungen kom til Stockholm inn,
Med bloduge Män ok bleke kinn,
Biskopin monde strax epter draga,
Sya väl kunde honom thet slag behaga*
Otta daga äpfer thetta slag,
Beladen Stockholm oppa en Synnedag, e)
Honom matte the manga föigia,
Ther sik ey kunde dölgia.
Konungen redde sin Skipp sma ok stoor,
Ok sva til Danska f) hastelika foor,
Med bläsende Väder om S. Matthes dag, g)
Lade Konung alt i thet haff;
Ok foor med sorg ok hiertans qvijda,
Sva väl monde honom lijda,
Then tridie dagh i Danska var,
Ok stora sorg i hiertat baar. h)
Thet skeer ekke uthan saak,
Thetta siger jak a Konungsens baak:
Tijd i) fördreff var Sverike til storan skada,
Sva maa hvart Barn i Sverike klaga,
Ok öfver alt Östersiön vijdehka spors,
Huru Gull ok Hafvor aff Rijket förs,
Thet var Sverike en ynkelik färd,
Then thetta giorde var myckit ondt vävd.
Ok letli Konungen myckla Hafvor i Svart-*
munka Closter k) göma,
Ok mente at Oloff Drake /) skulde thet löna;
Thet ville ey än sva blifva,
Vthan lethe med andre hafvor aff Sverike lijda;
Gudh gifve at thet hade aldrig skedt
Thet ar sva mangom ärlikom man nom ledt!
Hvat ondt ther aff kan skee,
Thet faa sva monge med sorg at see.
Arom äpter Gudz Byrd M.CCCC.LVII.
Skedde thet jak hafver skrifvet nu.
5 . X. CARL FLYR TILL DANZIG. R. CAROLUS
DANTISCUM FUGIT.
Nu vil jak först sigia sant,
Huru Konung Karl i Danska gick i hand ;
Ther näst om Erchebiskopsins strijd,
Sätter jak min största ijd.
Konung Karl han kom väl fram,
Ok kastade Ankare vid Tyska strannj
e) Die 20 ejnsdem.
/) Danzig, Gedämmt.
g) Die 24 Februarii.
7i) Cod. 5. Burean.
Sedan jag förstod at sa skulle varå ,
Lade jag min Skep med alsköns varar,
Kistor ok Skrin slog jag full.
Med dyra Hafvor Silfver ocli Gull,
Ok satte ther trogne Män opa,
Ok lat sa hädan til Dantzig gâ.
Sâ stack iag mig lönlig aff thetta Land
Något elfter, ey viste hvarken Q vinna eller Main
i) Thet.
k) Monasterium Domiuicanoruirt.
V) v. Stiernman , Höfd. Minlie, p. l3.
c) CasimirUs IV.
b) Marienborg.
c) Puskevik prope Gedamlm. v. Fortsätta, af
Lagerbrinss Hist. p. 7 .
d) Cod. 5. Bureau,
Han leth sik legda med breff ok troo,
Sva länge han vilde i Danska boo.
Konung Karl med sinom Tienarom i Stadia
gick,
Radh ok Menughéet honom med ährom unfick:
Sidan Var ther större stath,
Ther möttes tva Konunga ath
Konungen aff Paalen a ) med ärliga män
Konung Karl honom mötte ok var ey seen.
Konung Karl skedde ähra store,
Tha the hade tiîhopa fore.
Gull ok Sölfver ok dyre Kläder
Hade Konung Karl mycket mäder,
Ok bleff ther i Landit i Siu aar,
Ok opta nogh behändelika gaar.
Konungen länte tliem aff Prytzen mycket Guli;
Ok var them bade troo ok hull:
XyiH.M Lngers Gyllana var thet förste,
Ther han med them tröste,
Ty fick Konungen af Paalen ok Tyske Män
Malenborg b) ater igen.
Sidan länte han mera försant,
Ok fick Puske Rinchil c) i pant,
Sva monde thet för Konungen illa falla,
För strijd ok örlig han thet ey kunde lxalla:
Aff sorg fick Konungen inga boot,
Förty honom gick alt jämpt imoot. d)
Nu mädan Konungen monde til Pryssen lijda;
Belade Biskopin Stockholm paa alla sijda 3
Oloff Drake Konungsens Fogthe var,
Ok stort nampn i Sverike baar,
Honom Stockholms Slott i händer fick ,
Med nog värja ok maat bade väria sik,
Ok Slottet trölika bestaa
Til then tijd Konungens breff aff Prytzen han
kunde faa.
Nu strax söm Konungen borta var,
Han sin Breff til Danmarck ok Gottland ey spar,
Ok ther med til Daktingan saa ,
Ok vilde garna Biskopen Stockholm faa,
Som han och med god ord ok kloka fund,
Fick tha strax i samma stund.
Tha han inkom oppa samma dag,
Lyste han Burspråk i samma stad;
Ok
The Herrar i Dantzig fagnade mig val,
Och bådo mig vara välkommen sail,;
The betedde mig stor dygd oeh ähre,
Och unte mig hvad jag ville begäre.
Ther lät jag bygge Junkare Hof:
Sveriges Män tif Prijs och LolF
1 Vii aln- monde jag ther vara,
För jag motte tädan fara.
Erkebiskop Jons och flere främjade villiaii sin
Kong Christi ern aff Danmarck logo the int ’
Erkebiskop Jöns hatade ther intet pâ ,
Som man här elfter väl höra må.
Förf än jag vth aff Rijkét. for,
Giordes mig skada allestädes stor,
Ey allenast aff Herrame uthan aff mine egne
Som mine Fougdar voro pä mine vegne: *
Förradilse aff alla fan jag nog,
Med thy jag tha aff" Rijket drog,
Förlät liåde Land, Slott och Fäste,
Och lät them sedan sa ramma sitt bäste.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.