CHRONICON RHYTHMICUM MAJUS.
Ty the vare faa som ther til hade acht:
The skildes ath, ok hvar foor til sin,
Ok ey drogo the alle öfver ena lin. k)
Ån bantz ther ett sörgeligit band,
Ty gick Konung Carl ganska illa i hand;
Ty vil jak sigia ett ganska sörgeligit ord,
Ok nu tala om thet drapeliga mord;
Her Tord Marsken vart mörder i goda troo,
Gudh gifvi hans Siel med sik boo!
Sverike tu ma väl llipa ok grata,
För tik mande Marsken sit Lijff lata.
Then samma dag Marsken miste sitt lijff,
Hade han med Danskom stora strijd;
Fy legde the Jösse Boosson Marskens dräng,
*1 het han skulle Marsken dräpa i sin säng,
Sva som han ok skamelika giorde,
Thet öfver try Rijke sörgeliga sporde:
Her lord ville Jösse Boosson inte sönja, /)
Thet monde hans kärleek illa röna:
Han gaf honom macht öfver alla sina Sväna,
Ok Foghtedöme vonde han honom läna;
Han vphögde honom i sin Gardli,
Han ey omvände togh sin Danska ardh. m)
Man ma väl Vargin tämja om man kan,
Han vil togh göra som han är vaan.
Natten för än strijden skulle af gaa,
Monde han Marsken i sina säng slaa;
Slottit monde han mästadel häria,
Ok fylte sitt Skip med Bysso ok Värja:
Ok bad om nattena alle gaa til livijl a;
Ty han ville ey längre med Förräderij ijla ,
Han lethz sik vilia vaka öfver alla,
Ty ma jak han then argasta Förrädara kalla.
Jösse Boosson tha tu hade pröfyat thet kast,
Ån var nogot som tik brast,
Ondt monde tu i titt Hierta mena,
Tha tu inne stängde the Edla Svena:
Sva gaar tu til Marsken in,
Ok bär i titt Hierta Diefla sinn,
Marsken lät sielf dör op för tik,
Hvij giorde tu then Edle Herre tockit syijk?
Tu klöf hans Hufvud i axlan nider,
Ther gaffz all Sverikes macht vider.
Somlige af folket opspringa i thy,
Ok gafvo til ett ynkelikit gny.
Strax Marskens tienare alla,
Monde tha snart tilhopa falla,
Ty Danske Män kunde ey langt fran vara,
Til them mande Jösse Boosson fara :
The meente sik hafva vunnit en leek,
Jösse Boosson förrådde Marsken ok sveek.
Gudh ma gifva Marsken sina nadh,
Ån tha at Danska gafvo thet radii!
Hvarja viku skriptade han sik,
Sva sade hans Skriptafader för mik. n)
i5i
Codex y . Bure A y.
Sedan ja g förnam at mången unte mig illt,
Ok ville ey bära mig op för gillt:
Vthan altijd af Herrarna med ibland,
Stor Förrädilse altijd forfan,
Af Erkebiskopen ok andra Biskopar Here,
Med Herskap ok Fougder ok andre mere,
At the ville ok draga K. Christiern här in,
la tog iag mig före i mitt sinn,
Allan then skatt ok vpbörd iag kunne få,
Stack iag öfver en sijda tå,
Koppar, Silf ok andra vahra,
Med hvilket iak achtade af Rijkct fara,
Ok låta så blifva them för sig sielfva,
Ok aldrig vånda hvart sedan ville livelfva.
Norges Män föllo mig ok ifrå,
Kong Christiern monde the hylla thå.
Min Marsk Her Tord iak til Carleborg o) sände,
At han skulle vackta i then Landzände.
Han stridde nog mannclig i thet sinn,
Moot the Daner som voro dragne in,
Han vart ther trötter aff storm ok strijd,
Ty tolcket var hans största ijd.
I sin tienst hade han en myndig Man,
Jösse Boosson, så heet han,
Han hölt honom öpperst ibland alle sine Män.
Ok hade honom för sin bäste vän,
Han böd honom ackta på fienderna thå,
Så länge han skulle til hvijla gååj
Han trodde honom bäst Öfver alla sina Sväna,
Som i troo then t Ijd monde honom tiena;
Han lofvade honom godt alt med sin mund :
I Hiertat hade han en falskan grund.
Han had Her Tord til hvijla gåå,
Ok sade sik väl vilja achta på;
Han ok sine tienare bad sammaled,
Ty the torffte ok hvijla ved:
Han ville sielff med sinom öfver them vaka,
At ingen skulle them omaka.
Marsken var på Carlsborg i thet sinne,
Hvilket Jösse Bosson hade inne.
Han i Danmark födder var.
Til at förråda ok svijka var han ospar.
Sin Skip lönliga lat han reda göra,
Hvat honum löste lät han ther införa.
Mädan Marsken ok hans lågo alle tyste,
Stoor otucht p ) han thå bevijste:
Alla Arbosta stränga skar han af i thet sinne
Ok stängde alla Marskens Svena inne,
Alla theras värjor stack han Öfver en sijda
Ty han tröste ey med them strijda.
Sidan gick han tijt som Marsken låg:
Marsken strax blideliga på honum såg;
Jösse Boosson iag säger tig,
Hafuer tu någor tidende säg thet mig,
Jag
A) Kommo öfverens, conspirabaut. vel i456, conjicere possumus.
I) Neka, negare. o) Castrum in Balmsia, an i5Si déstructura,
ïn) Art, indoles. Turntld , Geogr. V. 2 . p. 566.
n) Hinc de setate Auctoris, videlicet an. i455 /') Codex ia. Otrohet.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.