122 
XXXII. STORA RIMCHRÔNIKAN. 
Sora Rijkensens Män med honom giordt haffde , 
Hans Breff ok vissan ther pa kraffde. 
Konungen skrefF honum ater till, 
Om Marsken honum möta vill, 
XX:de Dag Jula b ) i Halmstad? 
Marsken giorde som Konungen bad, 
Mangen raskan Man hade Marsken tijt. 
Konungen lagde tha all sin lijt, 
At han Marsken til sik drasa, 
ö t 
Ok sagde alt ihet honum behaga. 
T va the ypperste som voro i Konungens Radh 
Sände han til Marsken bradh, 
Ok loth honum bidia thäre, 
At vilia honum för Fader väre, 
Ok sagde: mädan jak ma lifva, 
Marskens Troo-Son vil jak blifva. 
Marsken svarade: J latin fara, 
Vil han mik för Fader vara, 
Han skal thet finna ok röna försan, 
Jak blifver honom för en Troo-Man. 
Hvar tliet skulde skrifvas som Konungen lof— 
vade tha, 
Näppliga thet i tva Böker gaa, 
Alt thet förre Marsken lofvat var, 
Konungen thet bebrefvade ok svor. 
Thet andades tha sva i thet sinn, 
At mötas i Calmarna Midsommar igen. 
The Svenske kommo til Kalmare sva: 
Konungen kom ther ekke än tha, 
Han än tha i Jutaland är 
Ok stndde med sine egne Bönder ther; 
Hvan otfende Penning the atte ville han faa, 
The Bönder thet ey ville undergaa: 
The Bönder ryckte samman bratt 
Ok svoro för then olaga skaLt. 
Konungen til the Bönder drogh, 
Vidh X11I1C. c) aff them slogh, 
The andre mäst fötter ok händer förspille, 
Sidan togli Konungen livat han ville. 
The Svenske Konungsens breff i Calmarna faa, 
För tolkin förfall kom han ey tha; 
Assumptionis Mariae ther näst d) 
Ville han mötha them för vist. 
Marsken tha ater til Stockholm faar, 
Årchebiskopin ok Radit the blifvo qvar, 
Til thes Konungen komber ther, 
Fölia honum sva til Stockholm när. 
5o. K. CHRISTOFERS AVKOMST OCH KRÖNIIfC. 
It CHRIS TOPHORl jXD VE fd TUS ET CORONaITIO. 
JNfativitatis Mariae d) kom Konungen til Kal 
mar a , 
Årliga undfinge Svenske honom tha 
Med procession ok vördning aller bästa, 
Ok ledden sidan paa thet Fäste; 
b) Die i5 Januarii, 
c) Cod. 5 & Hadorph perperam XIIIIM. 
d) Die 15. Augusti x44i. 
«) Die 8 Septembris. 
Ekke länger the ther bijda, 
Ok loto sik strax til Stockholm lijda: 
Tha han kom Härstäkit när, 
Marsken mötte honom ther, 
Med monge raske Män i then stunde, 
Ok iindfikken thet bästa han kunde. 
Strax Marsken var kommen ther, 
Konungens Embetzman han saara käär, 
At the hvaske Ööl eller Maat haffde; 
Marsken fick them hvat the kralfde. 
Konungen lagde til Vadmalsöö tha, 
Tva nätter laa han ther oppa; 
Mädan Marsken ok hans Åmbitzmän reda giorde, 
Til Södramalm sik sidan förde, 
VthafF sin Skip steg han tliära, 
The Svenske mötte honuin med stora ähra, 
Biskopa, Prelata ok Klärka alla 
Med processio honom til fotha falla : 
Sidan the in i Staden gaa, 
Vnder Konungsens arm ledde Marsken tha; b) 
The them sago sva gaa til samman 
Sagde hvar annar uthan gamman : 
Gudh bedröfve then thet giorde ok vilde, 
Ok oss sva vid Marsken skilde ! 
Marsken är bättre värder Crona bära, 
Ok Konungen en hans Tienare vära, 
Han är skönare än Konungens thy 
Vee varde them som thet sva fly, c) 
Ok oss giorde thenna skada ok meen, 
Marskens lijke faa vi j aldre igen! 
Konungen oppa Husit gick, 
Med stora ähra Marsken honom undfick ; 
Ey myckit länge the ther vara, 
Vthan strax til Vpsala fara, 
Konungen hyllades förutan meen, 
Helge Korss-Apton d ) pa Mora Stoen: 
Alla svoro ther honom sin Eed, 
Ok han kom ater sanunaled; 
A Helge Korss-Dag kröntes han sva: 
\ äl LXX Riddare slo han tha, 
Aff Svenske, Danske ok Beyara, 
Marsken monde then förste vara. 
Allan Kost ther Konungen haffde, 
Marsken then allan samman utiagde, 
Bade i Stockholm, sva ok thäre, 
Å hvar Konungen monde väre, 
Fra thet förste Konungen kom Simonis & 
Judæ Dag, é) 
Han hoppadis jo Konungens behag. 
En dag monde Konungen til Kyrckia gaa, 
Tha sagde han til Marsken sva: 
I skulin ey sva när oss ganga, 
Stora nesa vij aff eder fanga, 
Här sigher alt folckit i tlienne By, 
At i ären skönare än mina thy, 
Ok 
b) Cod. xi : Mai'sken ledde Konungen tha. 
c) Tillställa, ordinai’e. 
d) Die i3 Septembiis. 
e) Die 28 Octobris.