CHRONICON RHYTHMICUM
MAJUS.
95
Ok for Almogen saara beliuga :
lag siger ider uthan svijk,
Marsken lifver obarmelik ;
När nakra Bönder til lians gaa,
Om nakor moot honom säya faa,
Han later them strax binda ok basta,
Ok göra them myekin lasta ;
Han later thera mun til Öron upskära,
Ok siger: jak vil eder nya sider lära.
En Bödel mon han med sik hafva,
Som skal altijd Bönder plaga,
Han later them stegla, bränna ok liangia,
Ok opta med Riisom flängia ,
Ok binder them vid Gard t) uthan skäl
Ok later them frysa tlier ihal.
Ok otaliga Lygna flera
Som han ther uptalde mera:
Iioo the Förrädilse skulle skrifve,
Som Erik monde moot Marsken drifve,
Ther vorde väl aff en stoor Book,
Än skulle han vara i Vijssdom klook.
Tha Bönderna hade Erik uthhördt,
Ok the lygn som han hade fram för dt,
The togo tha Marsken alle lasta,
Ok lofvade sta med Erik fasta.
Svadana Ryehte han skreff ok sände
Kring om Rijket i alla ände,
Ty trodde Folkit i alla Stade,
Paa the Lygn ther Puken sade.
Sulan s tämpden tilhopa Köpungz Län,
The hyllade honom alle i s än, te)
Ty hvart han glad ok froo, v)
Ok reed sva tädan til Örabroo.
Närkana kallade han samman alla,
Sva monde han Örabroo bestalla:
Han kallade Bönder alla till sik,
Ok sagde : staan alle fasta med mik,
Jak lofvar ider a mina Troo,
At när vij vinna Örabroo,
Aff Slottet vilia vij ett Clöster göra,
Ok Engilbriktz Lijk ther strax införa:
Jak veet at thet är Almogens bästa,
Tha blifven i oskattade ok oförgästa.
The Bönder gladdes alle tha,
Ok svoro at the skulde H usit faa,
Somme lupo i Marskens Ladugard,
Fl vad ther var hade the ospardt;
The förtärde ther hans Faar,
Korn ok Rog ok alt thet ther var,
Thet huggo tire aff för banda-r*)
Ok räddes för enga handa ;
Vthan togo bort bade Oxa ok Koo,
Grijs ok Gaas ok hvar then Soo,
Alt the thet kunde finna,
Bade meer a ok aa y ) minna ;
t) Gärdsgård, sepimentum.
u) I sänder, singulatim.
v) Lustig, hilaris. Inde Frögd., laetitia»
x) Til baud, ad ligamenta.
Ingen fred nööt Marsken tha,
Laas och Dörrar bruto the ther fra.
Then Fogthen tha för Husit reed
Niels Nielson sva han heet,
Erik sände honom bud vthan dvala,
At komma, ok med honom tala;
Han svarade: varia ey sva brada,
Jak vil mik med Svenana berada.
Ther stod för Husit en fÖrborg aff trää,
Erikz vpsaat var thet ää: z)
Kunde han först then förborg faa,
Sidan meente han fly thet sva,
At han ville them vatnet förtaka,
Ok ligga them ther til omaka.
Fogathen räddes ok therföre fast,
Ty loth han vpkomma med hast
Alt thet i Förborgan var,
Sidan hade han the trähusin ospar,
Elden strax uthi them tände,
Neder i grund them brände :
Han öpte sidan til Erik tha,
Ok sagde, min talen i ey faa.
Tha Erik fik thet see ,
Y art honom saara i hiertat vee,
Han meente ther med Husit fanga,
At Fogaten skulde til honom ganga;
Sva meente han honom grijpa,
Ok ingen Feligheet latan niuta.
. Erik i sitt Herberge gick,
Sorgelika hiolt han sik;
Hans Värd talade til honom brad: a)
FIvar gaff ider thetta Rad,
Tolkin Darskap företaka
At Rijkit komma i tolik omaka?
Erik svarade til thet ord :
Thet hafva thessa Bönder giordt,
The hafva mik latit vist förstaa,
Ther är ey Folck eller Spijsning aa;
Han hafver ey fangit aff Landet Skatt,
Ty faa vij väl Husit bratt;
Thet är the Bönders fulla Troo,
Vppa thet Huus är ey en Koo.
Värden svarade med snille :
Ei'ik i ären förrådde file,
I sägen ther är ey en Koo,
Thet vil jak ok väl troo.
Itt CXXII b) kunno the förslå,
Visselika äro the ther oppa,
Ok annor Spijssning nog ther til,
För sanning jak thet sigia vil.
Jak siger eder meer än,
Ther äro väl hundrade duglige Män,
The tijt i Gaar fran Marsken kommo,
Thet är alt raske Män ok frommo.
I faan thet bradelika frästa,
Hgr
y) Åfven, item.
z) Aitid, semper.
a) Hastigt, celeriter.
I) Codices 4, 12 . i5. CCXXII.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.