CHRONICON RHYTHMICUM MA JU S. 
Marsken tlia til honom gick : 
Erik honom väi undfick, 
Ok satte honom til bord, 
Ok snackade med honom mang ord; 
Tha sagde Marsken: Vij äre nu föreente, 
Sig mik hvat tu ther med meente, 
Ok hvat tu tänkte, 
Tha tu Herstakit ater sänkte? 
Erik ganska drucken var, 
Ty gaff han sva bradelika svar : 
Then Gädda gar ey millan Calmar ok ihetta , 
Ther flera Kroka ära för sätta, 
Ån jak hafver satt for tik: 
Thet kunde doch aldrik lykkas mik. 
Tha som Erik haffde sva sagt, 
Marskens Syster gaat ey tagt : g ) 
Gudh förlate ider tolkin ord, 
Sva opta jak saa ider vid hans bord ! 
J drucken ok a ten hans ÜÖ1 ok Maat, 
Han plägade eder bäst han gaat, 
Aldre förmodde lian thet sik , 
At i meente honom tliolkit svik. 
Alt lot Marsken taka til takk, 
Ok slo thet aff med annat snakk, 
Lange dvala han ey sidan fikk, 
Vthan strax bort tädan gikk. 
Then Tydzske Borgmästare ok .Kröpelin 
Loth Her Erik kalla til sin, 
Ok flere the pa Husit laa, 
Ok loth them then Däktingan fÖrstaa, 
Huru ändet var i Vadzstena, 
Ok bodo them sva liallat rena. 
The lofvade at the gärna ville 
Then Däktingan hvarien h) spüle, 
The voro full glada the hona finge, 
Ty ther manga pa Krykkior ginge, 
Them var krumpit hand ok foot, 
At somme finge thes aldre boot, 
Mangen rasker Man bleff ther död 
Eör Konungens skull i then nöd : 
Haffde the then färska Maat ey fangit, 
Jak menar the haffde alla förgangit, 
Haffde Marsken sva thera jämmer vist, 
Alt hafde the then Maten mist, 
Ty the lijdu sva stora nöd, 
Om aptonen karsk, om morgonen dödj 
Ty tänckte the then liste , i) 
Hvar giorde sik sielff ena kiste, 
FÖr än kistan var väl giord, 
Förr groffz han med henne i jord , 
Sva begrofvo the CXXXIII i then Förborg, 
Thet matte väl räknas en hiertans sorg, 
^9 
Yfrit haffde the gambîan maat, 
Ey förty for them sva aat. k') 
I samma stund kommo tha 
Drotzeten ok Biskopen aff Aboa, /) 
Ok mange med them aff Finland, 
The gingo tha alle Marsken tilhand, 
Svoro ok lofvade at the skulde 
Vara honom troo ok hulde, 
Som flere Rijkzens män haffde giordt, 
Ok här i Boken förra är spordt. 
Sidan Rijkzens Rad til Calmare sände, 
Biskopen m) aff Abo ok Drotzeten skulde thet 
ände 
Ok med them flere aff Rijkzens Radh, 
The samma foro strax aff stadh. 
Tha ok i then samma rijd, 
Kommo Engilbrichtz Svena tijt, 
Ok sporde Marsken til, 
Om han thera skada uprätfa vil? 
Vil han them löna ok för skaden staa, 
Örabro ville the honom faa: 
Marsken svarade med snille, 
At han thet gärna gora ville, 
Ok ville strax til Örabro fara, 
Ok bad them ther för sik vara. 
Marsken kom til Örabro sva, 
Ok hölt som han lofvade tha, 
Sva fick han the Borg, 
Ok tackade Gudh uthan Sorg. 
Han foor tädan ok til Stockholm igen, 
Ok räddes tha mindre Pukans meen, 
Ty the Svena Engilbricht hade 
Marsken alle tiänist tilsade. 
28. MÖTEI CiiMiS.. COKVEXTUS CilMiEUVSn« 
Nu vil jak sigia sannelik 
Huru Däktingan i Calmara gick: 
Konungen var kommen ther, 
Hans Fadder med honom är, 
Aff Pomern Hertug Buggeshff, a) 
Aff Volgast Hertug Vartzsleff, b ) 
Aff Bard Flertug Barnem, c) 
Aff Danmark vore mange med them, 
Biskopa, Prelata, Riddara ok Svena, d) 
The ville alla Konungen tiena. 
Honom följde Städernas Sändebud mäder, 
At hans Däktingan ginge thess bäder. 
The däktingade länge, thet gick hårde, 
För än the ens varde: 
Doch ändades Däktingan sva, 
Konungen skulle ater Rijket faa, 
Ok Rijkzens män alle 
Skul- 
v) Kunde ej tiga: tacere non potuit. o) Bugisïims IX, -f" i448. 
h ) Hwariens, aldrig, nuspiam. Spilla, bry- a y ra tislaus IX, f i45y. In ipso Diplomate 
ta, violare. apud HaderghUmi, Alleg. p. 110 Barnim appcllatur, 
i ) Hop, skara, cohors. ß sine dubio scriptoris vitio. 
k) Icke desto mindre gick dem sä: mhilo Barnimus VIII. f i45i. Hübner Geneal. 
minus hæc patiebantur. jgg. 
0 Magnus Olai. ,, Nomina eorum habet Lagerbrin g , P.4. p. i44. 
m ) Codex xi. Magnus. 
' II. 20.